Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1935 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TEKNISK TIDSKRI F T
5 jan. 1935
ström användas. Härvid användes dels konstant, dels
pulserande likström.
Vid den s. k. Villard-kopplingen erhålles medelst en
kondensator och ventilrör en spänningsfördubbling,
varför transformatorn endast behöver utföras för halva
rörspänningen. På grund av tilledningskablarnas
kapacitet erhålles en sänkning av den pulserande
likströmmens amplitudvärde, vilket medför en minskning av
strålarnas genomträngningsförmåga. Vid modernare
apparater utföras därför tilledningskablarna på sådant
sått, att kabelkapaciteten kan nyttiggöras i kopplingen,
varigenom spänningssänkningen reduceras eller ock
möjlighet till användande av längre kablar vinnes.
För minskning av erforderlig isolation och
nedbringande av vikten utföras apparaterna numera i två
symmetriska hälfter, av vilka den ena ger positiv, den andra
negativ spänning till jord. Genom denna
konstruktionsprincip har det blivit möjligt att uppfylla praktikens
fordringar på ringa vikt, transportmöjligheter m. m.
Ingenjör Feuerhake visade därefter tvärsektioner av
dels oskyddade, dels skyddade röntgenrör. Vid de
senare erhålles det s. k. inre strålningsskyddet genom att
en med fönster försedd cylinder av koppar, wolfram
eller en legering av båda påsättes anoden, vilken endast
släpper fram ett begränsat strålknippe i viss riktning.
Röret kan även förses med yttre strålningsskydd,
varvid det omgives av en cylinder av kromnickelstål.
Såsom jämförelse med de moderna apparaterna visade
föredragshållaren en bild av en s. k. transportabel
utrustning från år 1930.
För materialundersökningarna användas tvenne
metoder, dels en enklare med projektering på
genomlys-ningsskärm, dels en mera komplicerad med
fotografering av det genomlysta materialet. Den förra metoden
kan för närvarande endast användas vid
materialtjocklekar upp till 15 mm vid järn och 35—40 mm vid
aluminium. Genomlysningsförfarandet användes
fördenskull särskilt vid undersökning av lättmetallgods.
Felaktigheten i godset måste dock överstiga 10 % av
materialtjockleken, om genomlysningsförfarandet skall
lämna resultat. Vid den fotografiska metoden erfordras
däremot endast att felaktigheten i godset uppgår till
0,5 % av godstjockleken, varför denna metod användes
exempelvis vid granskning av svetsfogar.
Exponeringstiden blir för en viss godstjocklek
kortare ju högre spänningen å röntgenröret är. Strålarna
ge emellertid upphov till diffus sekundärstrålning från
materialet självt, varigenom slöjbildning å plåten
uppstår. Enär sekundärstrålningen ökas med spänningen
bör man därför ej arbeta med högre spänning än som
absolut erfordras. I viss mån kan ett bättre resultat
erhållas genom användning av härför särskilt konstruerade
bländare, exempelvis Lysholm- eller Bucky-bländare.
Föredragshållaren gav därefter medelst ett rikhaltigt
bildmaterial en mängd exempel på
materialundersökningar av ovannämnda slag, bl. a. undersökningar å
syr-gasbehållare, motorcylindrar, lagerskålar,
råttmetall-gods m. m.
Förfalskningar av gamla mästares tavlor visade i
genombelysning med röntgenstrålar ge helt andra
fotografiska negativ än originaltavlorna, beroende på de
använda färgernas olika kemiska sammansättning. Å
brev kan medelst genomstrålning konstateras,
huruvida de innehålla sedlar eller ej, blyinlägg i
falskspelar-tärningar kunna läggas i, om ej dagens, så dock
röntgenstrålarnas ljus, kort sagt, röntgenstrålarnas
allmänna användbarhet inom de mest skilda områden
verifierades på ett synnerligen övertygande sätt.
Av firmorna Blema, Järnhs elektriska aktiebolag samt
Svenska Aktiebolaget Philips hade för
demonstrationsändamål utställts trenne röntgenapparater, vilkas
konstruktion föredragshållaren demonstrerade för avdelningen.
Efter föredraget frambar direktör Johansson
föreningens tack till ingenjör Feuerhake för det
synnerligen intressanta och med klarhet framförda föredraget,
i vilket tack auditoriet deltog med hjärtliga applåder.
Under den därpå följande diskussionen yttrade sig
professor Velander, civilingenjörerna Thorelli och
Estelle samt föredragshållaren.
Sammanträdet, som var besökt av ett hundratal
personer, slutade ca kl. 22,00, varefter en
materialundersökning av det framdukade smörgåsbordet vidtog.
Under det därpå följande samkvämet visades bl. a.
en film över Stockholms elektricitetsverks
anläggningar. Ln.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal fredagen den 1 febr. 1935 kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
direktör Hemming Johanson, varefter protokollet från
sammanträdet den 7 december 1934 upplästes och
godkändes.
I föreningen inträdde efter anmälan civilingenjörerna
Nils Olof Berlin, N. Gösta S. Hasselblad och Werner H.
Ivermark samt ingenjör Per Axel Borgquist.
Härefter behandlades en skrivelse från föreningens
radiokommitté i radiostörningsfrågan samt en skrivelse
från styrelsen rörande den formella behandlingen av
förutnämnda skrivelse. Dessa bägge skrivelser hade
utsänts till föreningens ledamöter såsom S. T. F:s
handlingar nr 2i72. Ordföranden meddelade, att några
skriftliga förslag till ändringar i radiokommitténs skrivelse
icke inkommit till styrelsen. Då ingen talare begärde
ordet, sedan diskussion utlysts, uppläste ordföranden
radiokommitténs sammanfattning av skrivelsen, varefter
föreningen beslöt i enlighet med radiokommitténs och
styrelsens förslag.
Ordet överlämnades därefter till ingenjör E. Aulin
från Aga-Baltic för ett föredrag över ämnet "Tekniska
betingelser för upptagning och återgivning av ljudfilm".
Föredraget, som inflyter i detta nummer av tidskriften,
behandlade såväl de teoretiska grunderna för en fullgod
ljudfilmsupptagning och återgivning som de härför
erforderliga apparaterna såsom mikrofoner, förstärkare,
oscillografer, fotoceller m. m. Av stort intresse var att
följa den historiska utvecklingen inom
ljudfilmstekni-ken sådan den avspeglade sig på ett av författaren visat
hörbarhetsdiagram.
Föredragshållaren avtackades av ordföranden. Det
livliga bifall, som åtföljde föredraget, visade åhörarnas
uppskattning av föredragshållarens redogörelse.
Genom välvilligt tillmötesgående från Aga-Baltic,
Western Electric och AEG hade en del
ljudfilmsappara-ter uppställts i föredragssalen. Dessa apparater
demonstrerades av representanter för de olika firmorna, vilka
i kortare anföranden redogjorde för karakteristiska
egenskaper och konstruktiva finesser hos apparaterna ifråga.
Sammanträdet, som var besökt av 145 personer,
avslutades kl. 21,30, varefter icke mindre än 60 personer
deltogo i den följande supén och samkvämet. Sedan de
närvarande bänkat sig kring långborden i
sammanträdessalen, visades ljudfilmer, nämligen Svensk filmindustris
och prins Vilhelms film "Ombord" samt filmen
"Hamiltons kurir". Att denna den första
ljudfilmsföreställ-ningen på Svenska teknologföreningens lokal möttes
med livlig uppskattning av auditoriet framgick såväl
av bifallsstormen efter filmförevisningen som av de
hjärtliga ord ordföranden riktade till notarie Lindberg
från telegrafstyrelsen, som utlånat filmen "Hamiltons
kurir", samt till ingenjör Aulin från Aga-Baltic, som
gratis installerat ljudfilmsapparaturen i
föreningslokalen. Senare på kvällen visades även några filmer
medelst en reproduktionsapparat för smalfilm, ställd till
föreningens förfogande av Aga-Baltic. H. Sy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
