Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1935 - Komplettering av det praktiska måttsystemet och denna frågas läge inom I. E. C., av John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1935
E LEKTROTEKNIK
69
KOMPLETTERING AV DET PRAKTISKA MÅTTSYSTEMET
OCH DENNA FRÅGAS LÄGE INOM I. E. C.
Av John Wennerberg.
Förf. som bevistade I. E.
C.-sammanträ-det i Paris 1933, där rubr. spörsmål senast
stod under diskussion, lämnar här en kort
översikt över innebörden i den föreslagna
kompletteringen av det praktiska
måttsystemet och refererar ett memorandum
som upphovsmannen, professor G. Giorgi,
skrivit på uppdrag av I. E. C. och som
torde på nytt komma under behandling vid
det förestående mötet i Haag och Brüssel.
Kompletteringens innebörd.
De inom elektrotekniken numera allenarådande
s. k. praktiska måttenheterna äro: ampere, voit, ohm,
coulomb, farad, henry, joule och watt; dessutom
ingår enheten sekund för tid. Dessa enheter bilda
tillsammans en enhetlig grupp, dvs. enhetssambanden
äro de enklaste möjliga, utan besvärliga
talkonstanter; t. e. 1 ohm = 1 voit: 1 ampere, 1 coloumb = 1
ampere • 1 sekund, osv.
Går man utanför denna enhetsgrupp, blir det som
bekant strax krångligare. Ekvationer, sådana som
nedanstående för sambandet mellan spänning och
magnetisk flux, samt mellan kraft, ström och
magnetisk täthet,
E=––f- ■ 10-8 voit (1)
dt
F = I-l-B ■ } ■ 10~6 kg
9,81
(2)
(il uttryckes i cm) visa det allt annat än sympatiska
resultatet av att teknikern av i dag är nödsakad att
mäta en magnetisk flux i cgs-enheter och en kraft i
tekniska enheter (kilogram), och i fråga om
längdenheten pendlar mellan meter (i samband med
tekniska enheter) och centimeter (i samband med
cgs-enheter) etc. I ett enhetligt system gälla naturligtvis
ekvationerna
d(P
E = ~dt ®
F=I -I B (4)
utan några talfaktorer.
Det är professor G. Giorgis (Rom) stora förtjänst
att ha påvisat, att de praktiska måttenheterna
tillsammans med meter och kilogram, för massa, bilda
ett enhetligt system, där man slipper ifrån alla
om-räkningskonstanter, på samma sätt som när man
räknar i cgs-systemen.
Allt vad man särskilt behöver lägga på minnet
vid räkning i detta kompletterade praktiska
måttsystem är, att kraftenheten är 1/9,81 av
kilogramvikten, alltså ungefär vikten av ett hektogram, att
enheten för magnetisk täthet är 10 000 cgs-enheter
(för starkströmstekniken den bästa möjliga), men att
dielektricitetskonstant och permeabilitet för vakuum
icke längre äro = 1. Denna sistnämnda inskränkning
kan teknikern taga lugnt, ty e och ju ingå knappast
i hans formler; i stället för att räkna med ju
använder han kurvor eller tabeller för B — † (H).
Det kan naturligtvis icke vara tal om att
hårdnackat uttrycka t. e. alla strömtätheter i ampere per
kvadratmeter. Därvidlag förfar man som hittills.
Men att en gång för alla veta, att man vid konsekvent
användning av systemets enheter slipper alla de löst
påhängda faktorerna i grundekvationerna, det är
onekligen en stor vinst.
Yi göra ett försök med ekv. (3). Om fluxen, som
i en maskin per pol är av storleksordningen 106 à 108
cgs, uttryckes i praktiska enheter, blir den 0,01 à 1
voltsekunder, och så uttryckt ger den direkt antalet
voit vid tillämpning av ekv. (3).
I ekv. (4) införa vi t. e. / = 2 000 amp., I = 0,5
meter och B — 0,8 praktiska enheter (= 8 000 cgs) och
få kraften
2000 • 0,5 • 0,8 = 800
praktiska kraftenheter, vilket enligt ovan angivna
regel blir ca 80 viktkilogram (eller noggrannare
800 :9,81 :–: 81,7). — Hade vi i stället räknat som
vanligt enligt (2) skulle vi fått
F = 2000 • 50 • 8000 • -1- • 10-6 = 81,7 kg.
9,81
Var och en som inte precis dagligdags beräknar
elektrodynamiska krafter vet hur svårt det är att
komma ihåg ekv. (2) och hur gärna man tager vägen
över cgs-systemet, med en viss osäkerhetskänsla i
fråga om flyttning av decimalkomma och sådant, och
hur man först efter omräkning och noggrann
kontroll vågar lita på sifferresultatet. Den först visade
uträkningen i praktiska enheter är betydligt
överskådligare.
Såsom lätt kan kontrolleras ger den nya
kraftenheten å ena sidan accelerationen 1 m/s2 åt massan 1
kg, å andra sidan ger den på 1 meters väglängd
energien 1 joule, vilket om tiden är 1 sekund betyder
en effekt av 1 watt. Kraftenheten kan alltså, så
länge den ej har eget namn, kallas 1 joule per meter,
liksom vridmomentenheten kan kallas 1 joule per
radian.
Innebörden av rationalisering.
Cgs-systemen, det elektrostatiska och det
elektromagnetiska, äro baserade på Coulombs lag för
punktformiga massors inbördes kraftverkan i vakuum.
Modellen är den vanliga astronomiska
gravitionsmo-dellen, som också kan kallas den sfäriska. i fråga om
t. e. elektriska massor nödvändiggör ett enkelt
skrivsätt för Coulombs lag
QQ’
F=rl (5)
att man räknar förskjutningen eller tätheten på grund
av laddningen Q på avståndet r vara Q/r-, och
eftersom hela den sfäriska genomgångsytan är 4 nr2 blir
hela förskjutningsflödet 4 nr2 • Q/r2 — 4 nQ, och icke
= Q som varit det naturligaste.
Tekniken har icke råd att dimensionera sina
apparater efter astronomiska modeller, utan den
naturliga tekniska modellen är den rektangulära, dvs. ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
