- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1935 - Komplettering av det praktiska måttsystemet och denna frågas läge inom I. E. C., av John Wennerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

TEKNISK TIDSKRIFT

6 juli 1935

bredda plana parallella laddningar, med
jämförelsevis trånga mellanrum eller "luftgap" med homogent
fält. Är laddningen i en vakuumkondensators plåtar
+ Q och — Q och arean A, vore det givetvis mest
praktiskt att beräkna tätheten även i dielektrikum
som Q/A, medan ett system grundat på den
astronomiska modellen tvingar till uttrycket 4 tiQ/A enheter.
Kraften på en liten laddning Q’ införd i fältet måste
då också skrivas

7? A W

F= 4 jr- A (6)

Vi se härav hurusom faktorn 4 n, som i vår gängse
på rektangulär modell grundade geometri tillhör
sfärens formler, kommer att ingå i de elektriska och
magnetiska ekvationerna för rektangulära fall. Att
övergå till rektangulär grundmodell och återvisa 4 n
till sin geometriskt sett rätta plats, har fått namnet
rationalisering.

Det är speciellt två ställen, där faktorn 4 n vid
teknisk räkning är generande. Det ena är
förutnämnda uttryck för det elektriska
förskjutningsflödet = 4 ti Q, och det andra är uttrycket för
magneto-motorisk kraft

M:

IN

Här har teknikern funnit 4 71 så avvita, att han
numera så gott som uteslutande räknar med
"amperevarvtalet" IN, och likaledes har han ersatt den
klassiska fältstyrkan med IN per längdenhet. Han har
med andra ord infört en partiell rationalisering.

Giorgis memorandum.

Vid I. E. C.-mötet i Paris 1933 märktes bland
deltagarna även professor Giorgi. Han gav på
ordförandens begäran en kort framställning av sitt
"MKS"-system. Han åtog sig även att för de nationella
kommittéernas räkning utarbeta ett memorandum över
systemets allmänna principer, vilket memorandum
utkom i juni 1934.

I sin skrivelse lämnar prof. Giorgi först en kort
historisk överblick över cgs-systemen, Maxwells
kvadrant — 10—11 gram — sekundsystem och
Heavi-sides rationaliseringsförslag. Så småningom, säger
han, utvecklades den fysikaliska dimensionsteorien,
och man vidhöll icke längre begränsningen till tre
fundamentala mekaniska dimensioner. Fysikerna
insågo att entropi, temperatur, ljudstyrka, ljusstyrka
etc. innebära dimensioner som icke bero av längd,
massa och tid. Varför skulle icke detsamma gälla för
elektriska och magnetiska storheter?

Redan år 1901 påvisade prof. Giorgi, att om de
elektrotekniska praktiska enheterna sammanslogos
med metern, kilogrammet som enhet för massan, och
sekunden, om med andra ord till de tre sistnämnda
enheterna lades ytterligare en grundenhet, kunde ett
fullständigt måttsystem av absolut karaktär
uppbyggas på dessa fyra. Detta system är varken
"elektrostatiskt" eller "elektromagnetiskt" utan fullt likställt
gentemot elektriska och magnetiska fenomen. Det
tillåter vidare användning av "rationaliserade" eller
"icke-rationaliserade" härledda enheter och formler
utan ändring av de redan befintliga enheterna.
Framför andra nya system har det den sällsynta fördelen,
att det består av enheter som redan äro i
användning (utom en eller ett par), och alla enheterna äro
av för tekniken passande storlek.

Att systemet varken är elektrostatiskt eller
elektromagnetiskt betyder, att den för teknikern
tämligen ointressanta Coulombs lag däri icke fått den
enkla formen enligt ekv. (5) vare sig för elektriska
eller magnetiska "massor". I stället måste man i ett
rationaliserat MKS-system skriva

QQ’

F = a- 2 (8)

4,71 er2 w

och för magnetiska "massor", uttryckta som flux,

F = . , (9)

4nixr2 v ’

Det kan lätt visas att e och ^ för vakuum då få
värdena

1

84- 10~12farad/meter (10)

4?i -9. 109

(7)

Ho = 4 yr • 10 7 = 1,257 ’10 11 henry/meter (11)

Dessa mycket små värden, säger prof. Giorgi,
innebära ingen abnormitet hos måttsystemet.
Tvärtom. Utsättes en tom rymd av tekniskt rimlig
storlek för elektriska eller magnetiska krafter med en
fältstyrka av för tekniken vanlig storleksordning,
blir, fortfarande enligt allmän teknisk "måttstock",
den upptagna energien utomordentligt liten, och
mycket mindre i det elektriska fallet än i det magnetiska.
Att e0 och fi0 i cgs-systemen satts = 1, är just
huvudorsaken till att cgs-enheterna fått en för praktiken
så olämplig storlek.

Den fjärde måttenhet, som tillsammans med
metern, kilogrammassan och sekunden skall utgöra
systemets grundval, kan principiellt vara vilken som helst
av hittillsvarande praktiska enheter. Alla de övriga
följa därav. Enligt prof. Giorgis åsikt är
förmodligen ohmen den bästa grundenheten, emedan
re-sistansvärden kunna jämföras med en noggrannhet
av 1 på 1 000 000, vilken noggrannhet är ouppnådd
vid mätning av andra elektriska storheter.

Det skulle föra för långt och för övrigt vara
överflödigt att i detta sammanhang gå in på flera detaljer
i Giorgis memorandum. Dess huvudsumma är, att
det utvidgade systemet innebär ett framsteg såväl
för teknisk undervisning som för praktisk räkning.
Det är emellertid icke alis fråga om att göra sig av
med cgs-systemen eller andra måttsystem som
användas av vetenskapen, men framtiden kommer att
visa vilka måttenheter som äro lämpligast för varje
särskilt användningsområde, och lagen om "survival
of the fittest" kommer som alltid att bestämma
utvecklingen.1

Frågans läge inom I. E. C.

På I.E.C.-mötet i Stockholm år 1930 fastslogs, att
permeabiliteten /j, =B/H skulle anses hava fysikalisk
dimension, även i system där dess numeriska värde
för vakuum är = 1. Detta beslut banade vägen för
Giorgis måttsystem.

Som ett korrelarium följer att
vakuumpermeabili-teten ju0 måste införas i ett flertal klassiska formler.
Dit hör Coulombs lag för magnetiska "massor", vilken
i rationaliserat skrivsätt måste få den form som
anges av ekv. (9). Andra sådana formler i cgs-systemets

1 Se även Elektroteknik 1921, h. 9 och 10, Ett
sammanslaget tekniskt-praktiskt måttsystem, av John Wennerberg-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free