Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. Maj 1935
- Den svenska elektroindustrien under 1934, av H. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN SVENSKA ELEKTROINDUSTRIEN UNDER 1934.
Av Harry Nyström.
Som ett allmänt omdöme kan man konstatera, att
den svenska elektroindustrien under 1934 arbetat
med ett förhållandevis bättre resultat än föregående
år, vilket faktum kan utläsas icke endast ur de
styrelseberättelser, som blivit publicerade rörande de
olika industriernas verksamhet utan även ur
statistiken över antalet arbetare sysselsatta inom
elektroindustrien, ävensom ur export- och importsiffrorna. Dessa
sistnämnda visa sålunda en rätt anmärkningsvärd
tendensändring vilket framgår av fig. 1, i vilken angivas
export- och importvärden för elektriska maskiner,
dammsugare, telefon- och telegrafapparater, allt enligt
Sveriges elektroindustriförenings styrelseberättelse.
Efter en tydlig toppunkt åren 1928/30 ha de sedan
dess sjunkande siffrorna nu börjat öka. Den kanske
mest anmärkningsvärda siffran är värdet av
importen på radioartiklar, som uppgår till ca 11 millioner
kronor, men i denna siffra ligger icke endast
rundradiomottagare utan även rör, för vilka inhemsk
tillverkning saknas, samt sändarutrustningar.
Vad beträffar de olika bolagens verksamhet
meddelar Allmänna svenska elektriska a.-b. i sin
styrelseberättelse, att en icke oväsentlig
produktionsökning inträtt i jämförelse med föregående år och att
tillverkningen har kunnat fortgå hela året utan
störande konflikter. De flesta av Aseas olika
verksamma avdelningar ha varit väl sysselsatta och
speciellt har den inhemska marknaden präglats av stor
livaktighet. Från Statens järnvägar har även under
1934 ingått beställningar för den utsträckta
elektrifieringen, avseende materiel att successivt levereras
intill utgången av 1936.
Emellertid kan i detta sammanhang vara lämpligt
göra samma påpekande som tidskriften Affärsvärlden
gentemot den ibland framförda uppfattningen, att
Aseas stora beställningar i samband med Statens
järnvägars elektrifiering icke i längden kunna
förväntas fortsätta utan snarare måste betraktas som i
huvudsak engångsaffär, nämligen att en så
omfattande elektrifiering även i fortsättningen givetvis
föranleder nyanläggningar och moderniseringar i
avsevärd utsträckning. Även enskilda järnvägar ha
börjat intressera sig för elektrifieringar. Sålunda
har Göteborg—Borås järnväg beställt 9 st. elektriska
lokomotiv hos Asea.
För ett rationellt bedrivande av det
tekniskt-vetenskapliga arbetet hava de hittillsvarande maskin-
och materiallaboratorierna visat sig otillräckliga och
mindre ändamålsenliga. Uppförandet av en ny
laboratoriebyggnad har för den skull under året
påbörjats i Västerås. Vidare har för att tillfredsställa
fabrikationens ökade behov av isoleringsmaterial en
betydande tillbyggnad av bolagets isolationsfabrik i
Västerås beslutats, och väntas densamma komma i
drift under innevarande år. Rationaliseringsarbetet i
verkstäderna har under året fortgått enligt
fastställd plan. Likaledes har modernisering av
maskinparken genomförts i stor utsträckning.
Bland de till Asea under 1934 ingångna större
beställningarna märkas utöver de inhemska sådana från
Danmark, Island, Finland, England, Irland, Holland,
Marocko, Turkiet, Argentina och Kina.
Bolagets hissavdelning, mekaniska verkstad och
avdelningar för installationsmateriel och
installationsverksamhet hava efter byggnadskonfliktens
upphörande utvecklat en livlig verksamhet med ökad
omsättning och tillfredsställande ekonomiskt
resultat. Likaledes har ugnsbyrån utfört ett stort antal
anläggningar, många av helt ny konstruktion.
Av Aseas inom landet tillverkande dotterföretag
hava A.-b. Liljeholmens kabelfabrik, Svenska
turbinfabriks a.-b. Ljungström och A.-b. Svenska
fläktfabriken haft tillfredsställande arbetstillgång och
uppvisa ett gott ekonomiskt resultat. Däremot har
Luth & Roséns elektriska a.b. ej haft full
sysselsättning för sin produktionsapparat, om ock en
förbättring inträtt i jämförelse med föregående år.
Bolagets engelska dotterbolag, Asea Electric Ltd.,
vid vilket företag tillverkas elektriska motorer,
transformatorer, lindningskopplare och apparater av
diverse slag, har under året utvidgat sina verkstäder
i Walthamstow för genomförandet av en mera
rationell tillverkning och för mötandet av de krav på ökad
tillverkningskapacitet, som föreligga. I samband
härmed har aktiekapitalet ökats till ett mot
företagets mera omfattande rörelse svarande belopp eller
£ 250,000:—, vilket helt tecknats av bolaget.
Tel. a.-b. L. M. Ericsson har som ett resultat av den
pågående omorganisationen och de förbättrade
konjunkturerna framlagt ett bokslut, som visar en
nettovinst av 4,4 millioner kronor mot 2,6 millioner kr.
föregående år, vilket belopp dock i sin helhet använts
till avskrivningar.
Bolagets huvudsakliga verksamhet är givetvis
telefon- och telegrafanläggningar, men vid sidan därav
finnes ett flertal specialområden av intresse.
Sålunda har en tillverkning av synkronur upptagits
och funnit god marknad. Ävenså har fotocellernas
mångsidiga användning utnyttjats på olika sätt. Till
Sveriges riksdag har en elektrisk voteringsmaskin
levererats. Startapparater för travbanor med
tillhörande tidtagningsutrustning är en annan
specialitet. LME:s försäljning av mätare har även utökats.
Av de till LME-koncernen anslutna företagen har
Sieverts kabelverk haft ett gott år och även här har
den fortsatta järnvägselektrifieringen bidragit liksom
även byggnadskonfliktens biläggande. Statiska
kondensatorer ha även funnit fortsatt intresse.
Tillverkningen av installationsmateriel, såväl för normala
behov som för fuktiga lokaler, har ökat.
Svenska elektromekaniska industri a.-b. tillhör även
LME-koncernen och kan notera ett bättre resultat än
åren innan med en omsättning av ca 10 000 motorer
i storlek 1/2 till 30 hkr. Av bolagets förbrukning av
koppar, uppgående till ca 9 000 ton, är mer än 1/3
inhemsk råvara vilket bör noteras med tillfredsställelse.
Elektromekano har under året inköpt Elektriska
a.-b. Skandia och sannolikt torde detta inköp vara
motiverat av att genom Elektro-Skandia erhålla en
kraftigare försäljningsorganisation inom landet.
Behovet av bakelitprodukter är i ständig ökning
och a.-b. Alpha (även tillhörande LME-koncernen)
liksom Skånska ättiksfabriken, Perstorp, ha haft
tillfälle konstatera detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0076.html
