Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1935 - Elektrotekniken på vårmässan i Leipzig av M. Holmgren - Jämförande undersökningar över hushållstariffer i Berlin, Paris och New York, av A. G. Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1935
E LEKTROTEKNIK
77
man en "strömtransformator" för likström, där fältet
runt ledaren i vilken strömmen skall mätas användes
som magnetisering för en liten generator, vars
spänning sedan registreras. Katodstrålerören hade
kommit till användning för registrering av förlopp även
inom starkströmstekniken. En ny mätapparat för
transformatorplåt tilldrog sig uppmärksamhet
därigenom att den möjliggjorde användning av
provstycken om endast en plåts tjocklek. Även en
behändig direktvisande frekvensmeter för tonfrekvens
hörde till nyheterna.
Radiotekniken brukar vara svagt representerad
på mässan, men denna gång kunde man notera ett
ovanligt stort antal nya modeller. Bland mindre
apparater tycktes tvåkretsmottagaren uppleva en
renässans. Högfrekvensspolarna voro genomgående
försedda med järnkärna och de nya keramiska
materialen hade blivit flitigt utnyttjade.
En ny fjärrskrivmaskin, arbetande enligt samma
princip som bildtelegrafien demonstrerades, och
fördelen med densamma ansågs bl. a. ligga i att
felregistreringar på grund av störningar voro uteslutna,
varför apparaten var mycket lämplig vid
radioöverföring. Som nyhet framträdde även en elektriskt
driven tillsats till papperskorgen, nämligen
"Akten-wolf Roland" som fullständigt genom omsorgsfull
söndertuggning förstörde de hemliga handlingar som
stoppades i densamma. Anordningen var nog
allvarligt menad men uppfattades av flertalet besökare
som en skämtsam kuriositet.
Ovanstående får betraktas endast som en ytlig
axplockning bland alla Leipzigmässans sevärdheter.
Skall man få någon verklig behållning av ett besök
bör man skarpt specialisera sig. Mässans
omfattning är sådan, att ett detaljstudium lönar sig vilket
område av tekniken man än är intresserad av.
JÄMFÖRANDE UNDERSÖKNINGAR ÖVER
HUSHÅLLSTARIFFER I BERLIN, PARIS OCH NEW YORK.
Av A. G. Arnold, Berlin.
40
35
30
25
E
c
20
10
Inledning.
Städernas energidistribution kännetecknas av ett stort
antal småkonsumenter med begränsade inkomster.
Utvecklingen går, i synnerhet i storstäderna, mot en
procentuell ökning av s’målägenheterns antal, under det
att de större hushållsförbrukarna förekomma relativt
spridda över större områden.
Fig. 1 visar fördelningen av lägenheterna i Berlin
efter rumsantal som funktion av den månatliga
strömförbrukningen (totalt ca 700 000 lägenheter).
Huvudparten, nämligen 69 % av alla våningar, utgöras av
enoch tvårumslägenheter, vilka i genomsnitt förbruka
endast 9 resp. 12,5 kWh per månad. En sådan distribution
ställer sig självfallet ekonomiskt föga förmånlig för
elektricitetsverken, och utgör samtidigt ett hinder för
fortsatt elektrifiering av större
vå-’l ningar, enär dessa på grund av
strömtaxornas utformning ofta få
bära förlusten på smålägenheterna.
I självkostnadshänseende består
mellan storförbrukning och
hushållsförbrukning den skillnad, att medan
i första fallet den egentliga
energikostnaden i allmänhet är den
övervägande parten, äro för
småförbru-karen effektkostnaden, den av
effekten beroende överföringskostnaden
samt de individuella
distributionskostnaderna utslagsgivande.
Fig. 2 visar
produktionskostnaderna, grupperade kring en
medellinje A (vid 31,8 enligt vänstra
skalan) enligt en kostnadsanalys för 8
elektricitetsverk, varav det minsta
levererade 12 millioner kWh
(samtliga voro värmekraftverk). C i sam-
10
T-
20
~r
3 o
40
50
60
=r
70
SO
-T I T
90 100 110
kWh/månad
Fig. 1. Fördelning av lägenheterna i Berlin, som funktion av den månatliga
st.römfürbrukningen (kurvans steg från vänster till höger motsvara rumsantal 1,
2, 3, 4 osv.)
ma fig. visar överförings- och distributionskostnaderna
per kWh (högra skalan). Dessa förete tydligen en
stegring I—VIII.
Under det att produktionskostnaderna huvudsakligen
äro beroende av maskineriets konstruktion, äro
överförings- och distributionskostnaderna mera beroende av
resp. elektricitetsverks egna dispositioner. Under de
senaste årtiondena ha betydande framsteg gjorts i syfte
att nedbringa produktionskostnaderna inom kraftverken.
Tyvärr är ej förhållandet detsamma beträffande
distributionen. Först på senare tid hava mer ingående
undersökningar verkställts för att nedbringa dessa kostnader.
Intressant är i fig 2 diagrammet B över förlusterna
vid de 8 elektricitetsverken. Verket nr 1 har
exceptionellt små förluster, 9 %, under det att verket nr 8 har
25 %.
Här måste dock framhållas, att
distributionskostnaderna äro starkt beroende av yttre faktorer, alltså av
för verket okontrollerbara, givna förhållanden. Till
dessa höra bostadstäthet, längden av de
energikonsu-merande gatorna, bostadförhållanden, om
kvartersbebyggelse eller en- eller tvåfamiljshus förefinnas, arten och
fördelningen av affärs- och kontorskonsumenter liksom
storleksförhållandet mellan de olika
förbrukningsgrupperna, topografiska förhållanden samt slutligen de
elektriska storheterna, effektbehov och förbrukning per
konsument. Häri ligger svårigheten att få en enhetlig
jämförelsebasis för distributionskostnaderna.
De 8 här angivna elektricitetsverken äro beträffande
ovan sagda förhållanden tämligen likartade. De
ombesörja samtliga energidistributionen i medelstora städer
med ett invånareantal under 100 000.
Fig. 3 visar i ett diagram distributionskostnaderna
och förlusterna per såld kWh vid de 8
elektricitetsverken. Då vid utväljandet av dessa särskild vikt lagts på
likhet i yttre betingelser erhålles i förlustkurvorna en
bedömningsgrund för resp. verks ekonomiska
skötsel.
Beträffande lämplig basis för jämförelser
mellan de olika verkens
distributionskostnader må följande angivas. Produkten av
antalet konsumenter per km kabellängd gånger
kWh-förbukning per abonnent samt kabel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
