- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1935 - Jämförande undersökningar över hushållstariffer i Berlin, Paris och New York, av A. G. Arnold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

TEKNISK TIDSKRIFT

6 juli 1935

5 20
ig

RM
400

I

■s

1

i M M w i ir m ml

Elektricitetsverk

Fig. 2. Produktionskostnader in. m. för 8 st. elverk i stader under
100 000 inv. A — medellinje för hela gruppens produktionskostnader,
B = energiförluster vid de olika verken, C = överförings- och
distributionskostnader per kWh.

kostnader per abonnent äro grundläggande faktorer.
Hänsyn måste emellertid även tagas till
distributionsspänning samt äganderättsförhållanden i fråga om
omformarestationer etc., vilka i hög grad kunna fördyra
distributionen. Slutligen må även nämnas effektbehovet
per abonnent.

Ovan angivna bedömningsgrunder ifrågasättas endast
förslagsvis, en fullkomlig jämförelseformel finnes ännu
icke. Följande formel av Ferguson förtjänar
emellertid intresse:

883 000 • a + 15 900 • b + b c

Pfg/kWh

1-1-T-1-T

1 23456739»"
Vårderinqsta! Kr distributions - och driftkostnader per klVh

’v’*’"

Berlin

––Brooklyn- tlew York

–––Paris

48- b c

a = distribuerad gatulängd i km.
ö = abonnentantal.

c = årligen levererad energimängd kWh per
abonnent.

De tre städernas tariffer.

I inledningen hava städernas bostadsförhållanden
berörts. Nu skall härnedan behandlas frågan: Hur hava
de tre världsstäderna Berlin, Paris och New York löst
sina tariffproblem?
De tre tarifferna äro:

1. Berlin:

Effektavgift RM 42: — per kW.
Förbrukningsavgift 20 Pfg/kWh.

2. Paris:

1,68 fes (27,6 Pfg) per kWh för 380 timmars
utnytt-ningstid och upp till 500 watts ansluten effekt.

0,89 fes (14,6 Pfg) per kWh för nästa 380 timmar
utnyttningstid.

0,45 fes (7,4 Pfg) per kWh för utnyttningstid däröver.
Ligger den anslutna effekten mellan 0,5 och 20 kW,
räknas 240 timmar och för ansluten effekt över 20 kW
200 timmars utnyttningstid.

3. New York:

100 ?0ü JOO 100 500 600 700 000 900 1000 1100 !?00 1300 1400

kWh .per är

Fig. 4. Tariffer i Berlin, New York och Paris, jämförda på basis
( av Berlin-förhållanden.

New Yorks –törsta elektricitetsverk, Brooklyn Edison
Co, har följande tariff:

7 cts/kWh (28 Pfg) för de första 720 timmarnas
utnyttningstid räknat på hela den anslutna effekten.

6 cts/kWh (24 Pfg) för nästa 720 timmar
utnyttningstid.

5 cts/kWh (20 Pfg) för utnyttningstiden däröver.

Minimiavgift 12 dollar (48 RM) per år.

Fig. 4 framställer de 3 tarifferna med Berlins
förbrukningsförhållanden lagda till grund. New York-taxan
ligger ungefär mitt emellan Berlins och Paris’ taxor.
Den prisreducering, som New York-taxan (Wrights
användningstidstariff) innebär för stora konsumenter
gentemot Berlintaxan, möjliggöres av den i New York
införda minimiavgiften. Även om de särskilda
betingelserna i Paris-taxan (också Wrights användningstidtaxa)
för de minsta konsumenterna är obekant, så synes
prisreduceringen för såväl stora som små konsumenter
gentemot New York- och Berlin-taxorna icke vara lyckligt
avvägd.

Fig. 5 åskådliggör dessa förhållanden närmare. På
abskissaaxeln avsättes som förut den årliga
kWh-för-brukningen för våningar med olika rumsantal. I
diagrammet är inritat Berlins grundavgiftstaxa samt en
självkostnadskurva enligt följande:

Fast kostnad: 144 RM årligen per kW spetsbelastning.

Abonnentkostnad: 36 RM årligen pr abonnent.

Energikostnad: 2,5 Pfg pr kWh.

Som synes betyder en- och tvårumsvåningarna
förlust för verket, och först med trerumsvåningarna
erhålles ett överskott, vilket stiger med stigande rums-

Fig. 3. Distributionskostnader och förluster per såld kWh
vid de 8 elverken i fig. 1 och 2.

Fig. 5. Grafisk framställning av vinst och förlust för olika
våningstyper vid Berlin-tariffen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free