Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1935 - Jämförande undersökningar över hushållstariffer i Berlin, Paris och New York, av A. G. Arnold - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
6 juli 1935
(, ?00 000
-d
o>
C
c
•o
■ß>
ß
block), vilka falla inom ramen för
denna diskussion, förblir även
strömpriset konstant vid stigande
förbrukning och given
utnyttnings-tid. Detta är ur
självkostnadssynpunkt ej riktigt. En sädan taxa,
avsedd för storkonsumenter, kunde
knappast vara sämre. En dylik taxa
måste, om den uppställes riktigt,
innehålla block för såväl energi- som
effektavgifterna. Härigenom ernås,
att strömpriset vid given
utnytt-ningstid sjunker med stigande
förbrukning.
Vid de tre tarifferna saknas
alltså det med stigande förbruk-
Fårlust per våning
r ii i i fs&i v \JI III
Fig. 8. Stapeldiagram över vinst och förlust för olika våningstyper vid tillämpning
av Wrights taxa på Berlins distribution.
ning sjunkande strömpriset. Tarifferna lägga för
stor vikt vid utnyttningstiden och för liten vid
förbrukningen. Grundpristaxan med block för såväl energi- som
effektavgifterna uppfylla här uppsatta fordringar. Med
tilltagande förbrukning erhålles strömräkningen som
funktion av förbrukningen ej som en rätlinjigt stigande
linje, utan som en bruten linje, vars lutning mot
abskiss-axeln ständigt avtar.
FÖRENINGSMEDDELANDËÄT
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal fredagen den 29 mars 1935.
Sammanträdet öppnades av föreningens v. ordförande,
driftdirektören H. Fransen, som till föreningen
framförde ett förslag om tillsättande av justeringsmän för
föreningsprotokollen, varigenom dessa ej skulle behöva
uppläsas vid sammanträdena. Förslaget bifölls utan
diskussion. Att justera protokollet från föregående
sammanträde utsågs ordföranden, till justeringsmän för
dagens protokoll hrr F. Dahlgren och T. Lundberg.
I föreningen invaldes ingenjör K. Einar Andersson
samt inträdde efter anmälan ingenjörerna Sven A. Öberg
och Viktor Mandahl samt civilingenjörerna Stellan
Eriksson och Carl-Erik Granqvist.
Ordet överlämnades därefter till professor Alm, som
gav föreningens medlemmar en resumé över tillkomsten
av och innehållet i det förslag till "Regler och råd för
bedömning av likströmsaggregat för bågsvetsning utan
förkopplingsmotstånd", som för yttrande utsänts till
föreningens medlemmar.
Sedan professor Alm avslutat sin redogörelse beslöt
föreningen, på förslag av civilingenjör S. Norberg, att
godkänna förslaget att överlämnas till ESK och SIS för
fastställande som provisorisk standard.
Ordet överlämnades därefter till aftonens
föredragshållare, civilingenjör Christian Beck-Friis, som
behandlade ämnet "Installationsproblem inom
industrianläggningar".
Talaren visade inledningsvis en bild över en äldre
anläggning med typiska exempel på uppställning av
motorer, anordnande av remtransmissioner etc., så som
dessa utfördes för ett tjugotal år sedan. Numera har
man övergått till separat drift för de enskilda
maskinerna och t. o. m. för delar av dessa.
Remtransmissioner, spännlinjaler, släpringar, borstlyftningsahordningar
och pådragsmotstånd äro på avskrivning. Motorerna
göras helst kortslutna och startas på elektrisk väg från
arbetsplatsen eller genom automatik. Härigenom hava
såväl utrymmesbehoven som kraven på mänsklig
arbetskraft kunnat minskas.
Som första problem framlade föredragshållaren
kopplingen mellan motorn och den axel, som skall drivas.
Därefter omnämndes andra överföringsorgan, såsom
precisionskuggväxlar, kilrep samt slirkopplingar.
Talaren framhöll, att man vid val av motortyp först och
främst måste utgå från det behov av vridande moment,
som den dragna axeln krävde, men att även de elektriska
synpunkterna göra sig gällande. Den kortslutna motorn
är ur mekanisk synpunkt den riktiga, men kan
emellertid ej alltid användas på grund av sin höga startström.
Ingenjör Beck-Friis ansåg, att elektricitetsverken i
allmänhet voro alltför stränga i sina bestämmelser rörande
användningen av kortslutna motorer, till
men för småindustri och hantverkare. I
anslutning härtill visade föredragshållaren
ett tidsdiagram över strömstyrka, effekt
och fasförskjutning vid en kortsluten
centrifugmotor, installerad för en av
topp-centrifugerna vid Sockerbolagets
raifina-deri i Göteborg. Ovannämnda motorer
hava mycket tung start, varför det dröjer
ca 2 minuter innan hastigheten är uppe i
fullt värde. Ett tjugotal dylika motorer hava dock
varit i drift i 36 år utan nämnvärda reparationer.
Ingenjör Beck-Friis övergick härefter att beskriva
olika typer av motorskydd. Särskilt uppehöll sig
talaren vid "tröga" smältmetaller och andra
överströmsskydd och konstaterade att intet av dem ensamt fyllde
rimliga anspråk på ett effektivt motorskydd. Skyddet
bör verka, ej blott vid överström och jordfel, utan även
vid överhettning av motorn, vilken kan bero på att den
ex. genom avbrott i rotorkretsen ej startat eller att en
säkring i en fas vid en tillfällig överbelastning avsmält,
varvid motorn kan fortsätta att gå, inkopplad på 2 faser,
eller dylikt. Ett i den amerikanska facklitteraturen
omnämnt motorskydd, bestående av ett i motorn inbyggt
temperaturkänsligt relä, som vid överhettning av
motorn urkopplar densamma, omnämndes, men framhölls,
att reläet endast finnes inbyggt på ett par punkter i
motorn, varför alltså lokala överhettningar dock kunna
uppstå.
Föredragshållaren framhöll därefter som önskvärt, att
motorskydden förseddes med nollspänningsutlösning med
tidsfördröjning, så att utlösningar ej erhölls i onödan
samt ifrågasatte, om ej ledningssystemet borde vara
indirekt jordat vid nollpunkten. Vid ledningssystem med
jordad nollpunkt böra däremot jordförbindningarna
göras så kraftiga, att den felaktiga anläggningsdelen
hastigast möjligt urkopplas.
Gruppcentralerna utföras numera mest helkapslade,
vanligen i gjutjärnshölje. En del bilder över kapslade
centraler av olika fabrikat visades och deras detaljer
beskrevos närmare, särskilt montagesättet för de
ingående kablarna, anordnandet av samlingsskenorna
m. m. Talaren ansåg, att man för framtiden bör räkna
med att gjutjärn mer och mer kommer att försvinna för
att ersättas av svetsade plåtkonstruktioner.
Förläggningssättet av de till centralerna anslutna ledningarna
samt uppställningen av kondensatorer och
transformatorer illustrerades med en serie bilder, som gåvo en
klar överblick över den moderna installationsteknikens
frammarsch.
Efter föredraget följde en diskussion, vars livlighet
påtagligt visade, vilka brännande frågor
föredragshållaren berört.
Sedan ordföranden avtackat föredragshållaren samt
deltagarna i diskussionen avslutades det av ett 50-tal
medlemmar besökta sammanträdet kl. 23,12, varefter
sedvanlig supé med samkväm vidtog.
Ln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
