- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1935 - Bärfrekvenstelefoni i kablar, av Mauritz Vos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

TEKNISK TIDSKRIFT

6 juli 1935

FÖRSTÅRKARE

REGLERIN65NÄT

KORREKTIONS HAT

Fig. 15. Automatisk transmissionsregulator

ning. Vid luftkablar, vid vilka
transmissionsvariationerna äro 3 gånger så stora och flera hundra gånger
hastigare, äro svårigheterna större men icke
oöverkomliga. Eftersom dämpningen är hög hos
kabelparen vid bärfrekvenser så är en hög förstärkning
vid överdragen nödvändig, om icke
ledningskostnaderna skola bliva för höga. Då det är mycket
dyrbart att öka uttagseffekten av en förstärkare utöver
ett visst värde, så måste den höga förstärkningen
erhållas genom att man låter bärfrekvensströmmen
sjunka till en mycket låg nivå, innan man förstärker
dem. En naturlig gräns sättes här genom den
termiska oro, som finnes i alla ledare och den s. k.
schrotteffékten i elektronrören. Andra
störningskällor äro:

a) Telegraf- och andra signalkretsar, som arbeta

VARIABLA MOTSTÅND ,
FÖR KONTROLL AV t
12 OLIKA LEDNINGAR "

KUG6H3ULSK0PPLING
MELLAN MOTOR OCH
AXELLEDNING

[-HUVUDKONTROLL-MEKANISM-]

{+HUVUDKONTROLL-
MEKANISM+}

över andra par i samma
kabel.

b) Radiostörningar.

c) Störningar från
kraftledningar, speciellt
elektrifierade järnvägar.

Bägge de sistnämnda
störningstyperna uppstå
utanför kabeln, så att de
utsättas för skärmverkan
av blymanteln, vilken
skärmverkan tilltager
hastigt med ökad frekvens.

Vid en ny
kabelinstallation kunna bägge dessa
störningsanledningar och
även störningar från
andra kretsar i kabeln
undvikas genom lämplig
placering och dimensionering
av ledningarna. Vid
redan förefintliga kablar kan emellertid bliva
nödvändigt att träffa särskilda anstalter. Förhållandena äro
i varje fall sådana, att de lägsta nivåerna vid de
högsta frekvenserna, vilka huvudsakligen bestämma
avståndet mellan överdragstationerna, äro bestämda
genom den termiska oron i ledarna och schrotteffekten
i elektronrören. I Morristowninstallationen valdes
förstärkningen tillräckligt låg och nivåerna
tillräckligt höga, så att störningarna voro betydelselösa.

Som sammanfattning kan man säga att försöken i
Morristown visat, att det utan några större
svårigheter är möjligt att upprätthålla
transmissionsstabiliteten hos en 1 360 km lång 4-tråds
bärfrekvensförbindelse med användning av bärfrekvenser mellan 4
och 40 kHz samt att 9 samtal kunna överföras
samtidigt, utan att överliörningssvårigheter på grund av
intermodulation uppstå.

Varje bärfrekvenskanal var avsedd för ett 2 500
Hz brett frekvensband med talfrekvensgränserna 259
och 2 750 Hz. Detta gällde även då 5 kanaler voro
kaskadkopplade.

Taltransmissionen blev av utmärkt kvalitet tack
vare det breda frekvensbandet och den goda
lineariteten inom hela systemet. Även vid kaskadkoppling
av alla 9 bärfrekvensförbindelserna till en 12 250 km
lång 4-trådsförbindelse var talkvaliteten mycket
tillfredsställande och vid kaskadkoppling av alla 18
en-vägskanalerna till en 24 500 km lång envägsförbin-

Fig. 17. Diagram över ett koaxiellt system.

Fig. 10. Automatisk transmissionsregulator — utan huvar.

Fig. 18. Böjlig typ av koncentrisk ledare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free