Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1935 - Tryckluftbrytare eller vattenbrytare, av R. Leonhardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 aug. 1935
ELEKTROTEKNIK
. 95
Fig. 3. Vattenbrytare. AEG, 350 A,
200 MVA.
Fig. 5. Vattenbrytare i kraftverket Kheinfelden.
fall ett större antal på varandra följande brytningar äro
möjliga, ger åt denna brytaretyp en avgjord fördel
framför vattenbrytaren.
Skötsel och underhåll.
Som redan tidigare nämnts, är hos vattenbrytaren en
automatisk komplettering av det förbrukade
släckmedlet omöjlig, liksom även en fortlöpande kontroll över
släckmedlets kvantitet och kvalitet. Vattenbrytaren
fordrar därför för kontroll och komplettering av
släckmedlet betydligt mer tillsyn än tryckluftbrytaren.
Vattenbrytarens känslighet för verkan av mekaniska
störningar vid brytningar vid normal last gör en
kontroll av brytarens tillstånd med förhållandevis korta
mellanrum nödvändig. Tryckluftbrytarens
kompensationsförmåga beträffande mekaniska störningar gör det
möjligt att starkt pruta på kraven på skötsel och
underhåll.
Då tryckluftbrytaren till byggnaden är fullkomligt
sluten, förhindras inträngande av damm i isolatorerna
och i de elektriska eller mekaniska brytardelarna.
Vattenbrytaren är med hänsyn till vattnets ringa
isolationsförmåga försedd med en extra
luftisolations-sträcka, som är fullkomligt öppen och därför utsatt för
risk för dammanhopning. En inkapsling av densamma
genom en rörisolator synes med hänsyn till
kondensation i det inre av isolatorn omöjlig. Rengöringsarbeten
äro även vid tryckluftbrytaren i mindre utsträckning
nödvändiga än vid vattenbrytaren.
Då alstrandet av släckmedlet under brytningen
bortfaller vid tryckluftbrytaren, är denna i stånd att arbeta
med kortast möjliga ljusbågstid av en halvperiod.
Dessutom kan man genom lämplig formgivning av
kontakterna samt tillförsel av tryckluft reducera
kontaktförslitningen på grund av ljusbågen till en bråkdel av vad
fallet är vid olje- resp. vattenbrytaren. Den revision
av kontakterna, som vid alla vätskebrytare i regel
måste företagas efter endast ett fåtal kortslutsbrytningar,
bortfaller i motsvarande mån vid tryckluftbrytaren,
vilket likaledes betyder en minskning av
underhållskostnaderna.
förutsättningar så starkt, att i synnerhet
vattenbrytaren i ett sådant fall vid små strömstyrkor knappast
skulle kunna arbeta oklanderligt. Följden av dessa
understundom ringa orsaker vore att ljusbågen bleve
bestående och en faskortslutning inträffade. Genom
tryckluftbrytarens effektreserv möjliggöres även vid
dylika störningar brytningen. Då mekaniska defekter
hos brytare mycket sällan förekomma, torde erforderlig
garanti mot störningar alltid finnas.
En annan förutsättning för ett framgångsrikt
genomförande av brytningar består i den, vad mängd och
kvalitet beträffar, goda tillförseln av släckmedel. Ur
driftsynpunkt måste fordras att skadliga kvantitativa
och kvalitativa förändringar av släckmedlet omedelbart
anmälas och i nödfall automatiskt kompenseras. Den
nämnda kontrollen av släckmedlet "vatten" måste
bestå i en optisk kontroll av vätskeståndet hos den
under högspänning liggande släckkammaren liksom i
en efterprövning av vätskans ledningsförmåga. Då
ledningsförmågan för tryckluft i motsats till vatten icke
kan förändras genom korrosionsprodukter o. dyl., är en
volymkontroll av släckmedlet genom uppmätning av
trycket tillräcklig. Volymkontrollen av släckvätskan
vid vattenbrytaren kan med enkla medel endast
genomföras på optisk väg, dvs. genom okulärbesiktning
med vissa mellanrum. För bestämning av
ledningsvär-det måste brytaren tagas ur drift och släckkamrarna
prövas. I motsats till denna endast periodiskt möjliga
kontroll möjliggör den manometriska mätningen vid
tryckluftbrytaren en fortlöpande kontroll, varigenom
vid tryckluftbrytaren i motsats till vattenbrytaren
eventuella skadliga förändringar mellan kontrolltillfällena
ej kunna passera obemärkta. Den icke automatiska
kompletteringen av förbrukad släckvätska är hos
vattenbrytaren — åtminstone såvida personalen ej skall
utsättas för fara vid påfyllningen — endast möjlig,
sedan brytaren satts ur drift. Däremot kan också under
pågående drift den förbrukade släckmedelsvolymen hos
tryckluftbrytaren fortlöpande och automatiskt
kompletteras.
Den med hänsyn till högspänningsdelarnas
dimensioner obetydliga volymen i släckkamrarna hos
vattenbrytaren tillåter endast ett ringa antal
kortslutningsbrytningar. Tryckluftbrytaren tillåter däremot — om
motsvarande mängd tryckluft står till förfogande — ett
nästan obegränsat antal
brytningar. Det förhållande
att vid tryckluftbrytaren
även under svåra störnings-
Fig. 4. Tryckluftbrytare, AEG, 600
A, bryteffekt 200 MVA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
