- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1935 - Asynkronmotorns cirkeldiagram såsom fyrpolsproblem, av Konstantin Dahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

TEKNISK TIDSKRIFT

6 juli 1935

Maximala vridmomentet vid konstant motstånd r
i rotorlindningen inträffar för eftersläpningen s = - -

\Jfi

och blir

M = ■

1 rJ- m n v -

Mo_
2 fa

(16)

o versynkronis m

under- |—rotation baklänges
synkronism

Fig. 1.

Medelst denna låta sig de olika effekterna uttryckas
såsom funktioner av s. Sålunda blir:

s.R2

^12 =



R2 -f s2-X2
s2-R2

■P.

p —

s(l — s)-R2



P0 = (1-S).P1

Här betecknar P0 den konstanta effekten

Fi 2

’ le

Pn — n-k2 ■

R

däri n ~ antalet faser.

enkelt samband, i det att

P P

M —

2 n n2 2nn1{\—s) 2 n n1
Vi kunna därför skriva

sR2

M =

• M„

P~M~

j —

f?
Pn

(14)

få de ifrågavarande funktionerna följande enkla
form:

y-

Vm =

s(l-s)



1+/IS2’ 1 + flS2’ "" 1 +0 8’

I fig. 1 äro de grafiskt framställda i specialfallet
fi = 9 dvs X = 3 R.

Av särskilt praktiskt intresse är momentkurvans
egenskaper, vilka vi därför något närmare
undersöka.

Startmomentet, svarande mot s — 1, får storleken

Mn



1 +fl

Härav följer den bekanta momentrelationen

M 1

M start ^

X R
R + X

(17)

(18)

I motståndet R antaga vi nu innefattat det
mellan släpringarna inkopplade yttre motståndet.
Genom reglering på detta varierar man alltså
parametern u- Av betydelse är, huru momenten Mmax,
Mstart och M därvid förhålla sig.

Vi erhålla enligt (14), (16), (17) och (18):

n-k2 Vu , Vu*

M =

lrJ-max — a

4 Titi!

X

= konst.

(19)

(6)

(7)

(8)

(9)

Maximala vridmomentet är alltså oberoende av
ohmska motståndet i rotorkretsen. Vidare få vi för
s= 1:

n ■ k2 Vu’
’ X

M-slnvl -

^ i t U

(20)

2 n-nx

Startmomentet blir alltså störst, när rotorkretsens
resistans är lika stor som dess reaktans, och
maximivärdet blir:

start]max — Ä „
t 71 • v?i

n-k2 Vle2

X

(20 a)

Mellan effekten P12 och vridmomentet M råder ett

(10)

(11)

R2 -f s2 X2

betecknande med M0 det mot P0 svarande konstanta
vridmomentet

Som synes bliva effekternas och vridmomentets
relativa egenskaper endast beroende av s och en viss
för rotorlindningen karakteristisk parameter

"-(i)’ ™
Införa vi relativ värd ena:

Det normala arbetssättet för induktionsmotorn
svarar mot intervallet 0 < s < 1. Vi veta, att
maximala vridmomentet vid konstant värde på R

inträffar för s = s^ = och att dess storlek blir

X

oberoende av R. Om vi därför giva åt R en
serie fixa värden, säg R> < R" < R1" < R/v...
erhålla vi följaktligen en skara momentkurvor av
samma typ som kurvan för y i fig. 1 men med

(15)

Fig. 2.

maximivärdena förskjutna mer och mer åt höger.
Några dylika kurvor äro kvalitativt framställda å
fig. 2.

2. Asynkronmotorns cirkeldiagram och dess
användning för noggrannare analys av driftsegenskaperna.

Ett exaktare studium av induktionsmotorns
egenskaper medger icke försummande av det primära
spänningsfallet. Liksom i föregående kapitel skola
vi härvid göra bruk av det redan omtalade
förhållandet, att en asynkronmotors kretsegenskaper äro
i huvudsak desamma som en transformators. I stäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free