Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1935 - Om åskan och skyddsmedel däremot, av dr-ing. Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TEKNISK TIDSKRI F T
5 jan. 1935
Fig. 16. Modellförsök: påkänningar i en elektrisk husinstallation, som
skyddas genom katodfallavledare, vid stötspänning upp till 1 million voit.
Åskslag i lågspänningsnät.
Slutligen skall också hänvisas till
åskvädersförlopp i lågspänningsnät, som kunna vara i stort sett
helt överensstämmande med motsvarande i
högspän-ningsnät. Under de sista åren har fackvärlden blivit
uppmärksam på de faror som kunna uppstå, när
blixten slår ned i ett ortsnät, t. e. för 20 kV spänning,
eller i ett hus försett med åskledare och med
elektriska ledningar. Eftersom ledningarna i ortsnät i
de flesta fall äro förlagda på trästolpar, så utspelas
här ungefär samma förlopp som vid nedslag i
me-delspänningsnät, vilkas ledningar även äro upplagda
på samma sätt. Spänningar av flera mill. voit
kunna spridas från nedslagsstället in i ortsnätet. Om
ett jordat ställe ej är i närheten, så kunna
utomordentligt höga överspänningar tränga in i husen
och där anställa ansenliga skador, ja t. o. m.
medföra livsfara. Även vid nedslag i en
byggnadsåskledare kan det inträffa, att människor och material
komma i fara. Det är ju omöjligt att förbinda den
elektriska ledningen i ett hus med åskledaren. Till
följd härav kan mellan båda uppstå potential
differenser, vilkas höjd bestämmes av blixtströmmens
storlek och höjden av jordövergångsmotståndet i
åskledareanläggningen. De överslag, som härigenom
kunna uppstå mellan åskledareanläggningen och med
denna förbundna metalldelar å ena sidan och de
elektriska ledningarna å andra sidan, ha vid
upprepade tillfällen framkallat eldsvådor.
Den framgångsrika utvecklingen av
överspännings-åskledare för högspänningsanläggningar har också
fört till stora förbättringar av avledare i
lågspänningsnät. Det vållar inga svårigheter att bygga för
220 à 380 Y bestämda avledare med samma
ström-upptagningsförmåga som högspänningsåskledare för
t. e. 60 kV driftspänning. Ett modellförsök (fig.
16) visar’ den akyddsverkan man kan erhålla: i en
husmodell av ca 2 m höjd har inrättats en elektrisk
installation, lampor, mätare osv. På mätartavlan är
en liten husinstallationsävledare inbyggd, på stolpen
framför huset en ortsnätavledare. Den elektriska
installationen gavs en stötspänning ]Jcl 08/ 1 mill.
voit. Genom avledaren flöto strömmar på ca 2 000
A. Avledaren skyddade installationen för varje
skada. Det är naturligtvis icke möjligt att med
dylika små anordningar kunna fullkomligt upphäva
omedelbara blixturladdningar i ortsnätledningen.
Sådana förstörelser äro ju också lyckligtvis
jämförelsevis sällsynta. Men det är utan vidare möjligt
att genom inbyggnad av dylika avledare åstadkomma
ett tillförlitligt skydd för människor och djur.
Diskussion:
överdirektör W. Borgquist (genom byrådir. K. E.
Nylander). Oaktat störningar uppstå av alla möjliga
anledningar, såsom manöverfel, avsiktlig eller ofrivillig
åverkan, trädfel, överbelastningar och mekaniska
brist-fälligheter, sä beror dock lejonparten på ogynnsamma
atmosfäriska förhållanden, nämligen under vintern
abnorma snö- och isbelastningar och under
sommarhalvåret atmosfäriska överspänningar. Ett faktum är
emellertid, att antalet dylika störningar, trots
kraftledningsnätens allt större utsträckning och därmed
förenade ökade risker med åren väsentligt avtagit på grund
av den större mekaniska hållfasthet och
isolationshåll-fasthet, som tillämpats vid anläggningarna, samt
möjligen också med hänsyn till införandet av jordning
medels Petersenspolar.
När vi i Sverige kommit till gynnsamma
driftresultat trots ett relativt enkelt byggnadssätt vid våra
anläggningar — det är väl knappt något annat land än
Sverige, där man exempelvis använder enkellinjer även
för viktiga kraftöverföringar -— så beror det kanske
icke endast på förutnämnda säkerhetsgrader med
hänsyn till mekaniska och elektriska påkänningar, utan
även därpå, att åskfrekvensen är relativt låg, vartill
kommer, att kraftledningarna i stor utsträckning gå
igenom skogstrakter, där säkerligen de ledningarna
omgivande skogsbältena tjänstgöra som skydd för våra
i allmänhet relativt lågt förlagda ledningar.
Sedan man på grund av Norinders och andras
mätningar fått ett mera exakt grepp på storleken av de
atmosfäriska överspänningarna, är man förvånad över
att det över huvud taget är möjligt att etablera
kraftöverföring med luftledningar och så pass ringa antal
störningar, som det för närvarande förekommer. Man
kan även vara benägen att uppställa den frågan, om
det inför dessa väldiga överspänningar spelar så stor
roll, om man något utökar isolationen och för en
isola-torkedja exempelvis använder 6 i stället för 4 enheter.
Ett faktum är emellertid, att störningarnas antal
avsevärt reduceras med ökad isolation, och detta icke minst
under åsksäsongen. Man måste därav draga den
slutsatsen, att man vid kraftledningsnäten har att göra
med åskslag av alla möjliga intensitetsgrader, av vilka
flertalet ligga inom ett område, där man genom ökad
isolation verkligen förebygger överslag.
Vattenfallsstyrelsen började för något mer än 20 år
sedan övergå till den regeln, att hornåskledare och
liknande apparater uteslötos ur anläggningarna. En
graderad isolation infördes, så att linjerna isolerades
kraftigare än stationerna, och i stationerna förlades
såvitt möjligt den svagaste punkten vid
stödisolato-rerna. Ett faktum är, att de sålunda utförda
anläggningarna utvisat relativt litet antal linjefel och
huvudsakligen överslag i stationerna, där felen kunde snabbt
avhjälpas. Det är vanskligt att säga, i vad mån
verkligen överspänningen från början uppsökt den svagaste
punkten och där banat sig väg till jord, eller om först
överslag skett på linjen, varefter vid vandringsvågens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
