- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
156

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1935 - Förenta staternas kraftindustri, av A. G. Arnold - Insänt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRI F T 5 jan. 1935

156

— var totalförbrukningen 1934 runt 37 milliarder
kWh. Medelpriset var 1,35 cents per kWh, vilket
med hänsyn till det allmänna prisläget får anses
jämförelsevis lågt.

Den amerikanska industriens elektrifieringsgrad är
runt 80 % mot ca 40 % år 1914.

Elektriska kommunikationer.

Elektriska banor förbruka runt 5 milliarder kWh
årligen vid ett medelströmpris (1934) av något över
0,9 cents per kWh.

Totalförbrukning och inkomster.

Fördelningen av energiförbrukningen och häremot
svarande inkomster på olika förbrukningskategorier
år 1934 framgår av nedanstående tablå:

kWh Inkomster

% %

Hushåll .......................... 18 37

Affärsförbrukning ................ 18,6 28

Industri- o. andra storabonnenter.... 53 27

Kommunikationer ................ 7 2,5

Allmän belysning o. diverse ........ 4 6

Tablån bekräftar den allmänna erfarenheten, att
hushållsförbrukningen trots en mera blygsam andel
representerar en ganska betydande del av
inkomsterna (18 % av förbrukningen men 37 % av
inkomsterna).

Propaganda.

De amerikanska elektricitetsverken hava utvecklat
en betydande propagandaverksamhet, som genom
saklighet och effektivitet kan anses förebildlig. De
intima förbindelserna mellan elektroindustrien och
elektricitetsverken (jfr alla
"Edison"-elektricitets-verk) hava även underlättat samarbetet på detta
område. Glödlampsfabrikernas sammankoppling
genom "National Lamp Works" banade väg för S. E.
Doane’s omfattande plan. I dag är den amerikanska
lösen i ljuspropagandan: "Better light — better
sight." Resultatet är en flerdubbling av den
specifika belysningsförbrukningen i jämförelse, med
andra länders.

Däremot lider propagandan för andra
förbrukningsartiklar av en viss splittring, framkallad av
konkurrensen mellan fabrikanterna och deras ej
sällan häpnadsväckande hänsynslöshet mot
installatörerna.

Visserligen skulle "Society for Electric
Develop-ment" råda bot på dessa missförhållanden, men denna
organisation hade trots ett intensivt arbete föga
framgång och hotades t. o. m. av upplösning.
Föreningen har emellertid trätt i verksamhet på nytt,
och det återstår att se hur utvecklingen framdeles
kommer att gestalta sig.

Personal m. m.

Antalet anställda inom kraftindustrien ökades
starkt intill 1929, såsom framgår av fig. 8. Den därpå
följande nedgången synes glädjande nog hava
avstannat 1934, då en svag återhämtning kan
konstateras. Betr. elektroindustrien ge nedanstående
siffror en uppfattning om den allmänna utvecklingen.

1929 1931 1933

Antal verk .......... 1802 1 379 1 208

„ anställda ...... 328 700 180100 130 900

(United States Census.)

INSÄNT

Tryckluftbrytare eller vattenbrytare?

Herr Redaktör!

Den i junihäftet intagna uppsatsen "Tryckluftbrytare
eller vattenbrytare", författare R. Leonhardt, innehåller
en del kategoriska och påfallande ensidiga omdömen.
I den mån författaren endast avsett en presentation och
jämförande granskning av de fabrikat (AEG), som
uppsatsens bildmaterial anger, vore kanske från
utomstående håll föga att tillägga. Men i samma ögonblick
herr Leonhardt avsett någon större allmängiltighet hos
de över vattenbrytare avgivna omdömena — och
uppsatsens såväl titel som generaliserande form tyda
verkligen på en dylik avsikt — anhålla vi om plats tör ett
sakligt bemötande.

Herr L. medger, att vattenbrytarnas principiella
oberoende av separat släckmedium är att betrakta som en
fördel — under förutsättning att vattenbrytaren kunde
manövreras på normalt sätt — således genom solenoid,
servomotor, fjädermagasin etc. Det är minst sagt
överraskande, att herr L. som fackman är obekant med det
faktum, att t. e. den mest kända vätskebrytaren
(Siemens expansionsbrytare) alltsedan den introducerades
på marknaden kunnat erhållas med alla de
manöverorgan, som användas vid oljebrytare.

I kapitlet "Användningsområde" anger herr L.
vattenbrytaren "naturliga spänningsgräns" uppåt ligga
vid ca 30 kV. Vi äro härvidlag av annan åsikt och vilja
blott nämna, att vi nyligen levererat ett större antal
vattenbrytare (expansionsbrytare) för 42 kV
driftspänning till ett sydsvenskt kraftföretag. Vid den moderna
form av släckkammare, som går under namnet
"Spritz-kammer" och som tyvärr icke nämnes i herr L:s
uppsats, är den "naturliga spänningsgränsen" uppflyttad till
ca 60 kV.

Påpekandet, att vattenbrytare f. n. icke användas vid
högre spänningar än 30 kV resp. vid lägre temperaturer
än ca — 30 °C, är i huvudsak riktigt men borde ha
förtydligats med uppgiften, att tryckluftbrytaren här i
stället har att möta konkurrensen från "vattenbrytaren"
med svdrantändbar olja som släckmedel. Det hade
säkerligen intresserat läsaren av herr L:s uppsats att
däri finna påpekat, hurusom de ojämförligt flesta
elektriska storfirmorna på något undantag när för högre
spänningar och speciellt utomhusmontage redan
levererat eller ha under leverans s. k. oljeminimumbrytare
(Oelarme Schalter). Så komma t. e.
Krångede—Horn-dallinjens 2i20 kV-brytare att utföras som
expansionsbrytare av Siemens tillverkning. Med hänsyn till
spänningen och den nordliga uppställningsplatsen är
släckmedlet en svårantändbar specialolja. Som oljemängden
vidare är utomordentligt liten (mindre än 0,5 % av den
konventionella oljebrytårens oljeinnehåll), är brand- ocli
explosionsrisken praktiskt obefintlig.
Konstruktionen är vad som på tyska betecknas med
"Stehfeuer-sicher", dvs. en som följd av abnorm påkänning
uppkommen stående ljusbåge sätter icke under den ljusbågstid,
som härvidlag i praktiken kommer ifråga, brytaren ur
användbart skick.

Talet om explosionsrisk vid vattenbrytare är oss
oförståeligt, om icke därmed avses en vattenbrytare av den
konstruktion uppsatsens fig. 1 visar — till yttermera
visso kanske utförd med kammare av något keramiskt
material. Vid de mer än 6 000 vattenbrytare typ SSW,
vi själva resp. BBC och Kolben-Danek levererat har
hittills icke i något enda en explosion inträffat.

En beklagligtvis utelämnad beskrivning av den
elastiska expansionskammare, som karaktäriserar
ovannämnda fabrikat, hade för övrigt säkerligen kunnat bi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free