Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1935 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1935
densamma. Sedan olika typer av signaler såsom
spår-spärrsignaler (dvärgsignaler), huvudsignaler, försignaler
etc. förklarats demonstrerade föredragshållaren på en
karta över en mindre station, hur en modern elektrisk
säkerhetsanläggning planeras. Fotografier och
kopp-lingsschemor av spårledningars, ljussignalers och
växelanordningars mekaniska och elektriska konstruktion
förevisades, varefter föredragshållaren förklarade olika
typer av ställverk med däri förekommande apparater
såsom illuminerade spårplaner, reläer och anordning för
kraftleverans.
Bilder visades från det för 3 år sedan utförda
centralställverket vid Stockholms central, som trots sina 380
tågvägskombinationer, 116 växlar och 163 signaler på ett
bangårdsområde av 3,2 km längd icke har mera än
inalles 131 stallare. Genom användning av s. k. elektriskt
register har platsbehovet blivit avsevärt mycket mindre
än för ställverk av andra typer.
I signalsäkerhetsanläggningarna vid Statens
järnvägar var vid 1934 års slut investerat ett
anläggningskapital på ca 25 000 000 kr., vilket motsvarar en summa av
5 000 kr./km för de tre södra distrikten och 1 500 kr./km
för de norrländska distrikten. Sannolikt komma
ytterligare förbättringar på det signaltekniska området att
inom kort bliva aktuella och föredragshållaren
avslutade sitt föredrag med att omnämna några nyheter. Så
föreligger t. e. ett projekt att manövrera samtliga
mötesstationer på en hel linje från ett stäile. Impulserna för
denna fjärrmanövrering utsändas på ungefär samma sätt
som vid en automatisk telefonanläggning. Vidare
omnämndes trådlös telefonering till växellokomotiv samt
anordningar för att överföra signalindikationer på
induktiv väg till loken, sä att dessa stoppas automatiskt,
om föraren förbiser en stoppsignal.
I sitt tacktal till byråingenjör Hård framhöll
ordföranden, att våra svenska järnvägar äro kända för en låg
olycksfallsfrekvens. Orsakerna härtill måste vara dels
att järnvägarna äro bra byggda, dels att personalen är
väl tränad, men framför allt de förstklassiga
säkerhetsanläggningar, som finnas vid järnvägarna i ’Sverige, och
för vilka föredragshållaren nu lämnat föreningen en
intressant och omfattande redogörelse. Vidare påpekade
ordföranden, att föredragshållaren i sin redogörelse, som
varit rik på uppgifter och data om
apparatkonstruktioner av olika slag, glömt att nämna sin egen stora och
betydelsefulla insats på utvecklingen av de elektriska
säkerhetsanordningarna i Sverige.
Sammanträdet, som var besökt av ett 50-tal personer,
avslutades kl. 21,45, varefter ett 20-tal
föreningsmedlemmar samlades till supé och samkväm. Under det senare
fingo medlemmarna tillfälle att följa en mycket
intressant film, som ceremonimästa.ren lyckats anskaffa från
Föreningen armé- och marinfilm. H. Sy.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
å föreningens lokal fredagen den 15 november 1935.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
direktör Hemming Johansson.
Att justera dagens protokoll utsågos överingenjör K.
E. Eriksson och byrådirektör H. Thunell.
I avdelningen invaldes ingenjör Sven Wadstein.
På förslag av ordföranden överlämnade föreningen åt
styrelsen att bestämma mötesdagarna under år 1936.
Avdelningen skred därefter till val av styrelse och
funktionärer för kalenderåret 1936. Valda blevo
nedanstående, i full överensstämmelse med det avdelningen
förelagda förslaget:
Styrelse. Ordförande direktör Hemming Johansson
(omval), vice ordförande överingenjör Yngve Holm
(nyval) samt t. f. byrådirektör E. Malmgren (nyval),
sekreterare tekn. dr Håkan Sterky (omval) samt civilingen-
jör G. Löfgren (omval), ceremonimästare ingenjör S.
Tennander (omval), övriga medlemmar
kraftverksdirektör S. Malmfors (omval), civilingenjör Per Sundberg
(omval), byråingenjör G. Swedenborg (omval), tekn. dr
I. Herlitz (omval), dr ing. O. Stern (omval) samt
driftchef Th. Strand (nyval).
Som representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse utsågos: ordinarie direktör Hemming Johansson
(omval) samt överingenjör Yngve Holm (nyval),
suppleant tekn. dr I. Herlitz (omval).
På styrelsens förslag bemyndigades föreningen att
utse redaktör för Teknisk tidskrifts fackavdelning för
elektroteknik.
Till revisorer valdes byrådirektör A. F. Gustrin
(omval) samt verkstadsdirektör Helge Ericson (omval) och
till klubbmästare civilingenjör S. Hedberg (omval) samt
civilingenjör Å. Elliot (omval).
Ordet överlämnades därefter till professor Sten
Velander som i ett inledningsanförande redogjorde för
innehållet i och motiveringarna för "Tekniska högskolans
lärarkollegiums förslag till uppdelning av professuren
i teoretisk elektroteknik".
Efter inledningsföredraget vidtog en synnerligen
livlig diskussion, i vilken förutom inledaren deltogo hrr
R. Liljeblad, F. Markman, J. Körner, H. Blomberg, E.
Velander, A. Holmgren, E. Malmgren, H. Fransén, E.
Magnusson, E. Löfgren, H. Kreiiger, G. Malm samt
ordföranden.
Efter den förda diskussionen fattade föreningen på
styrelsens förslag följande enhälliga beslut:
"Svenska elektroingenjörsföreningen har vid
behandling av frågan om uppdelning av professuren i teoretisk
elektroteknik vid Kungl, tekniska högskolan kommit till
den uppfattningen, att föreningen såsom den största
sammanslutningen av elektroingenjörer i vårt land icke
får underlåta att på allt sätt söka bidraga till att denna
fråga löses på ett för verksamheten och utvecklingen på
elektroteknikens skilda områden fullt tillfredsställande
sätt.
Föreningen understryker kraftigt nödvändigheten av
att den elektrotekniska fackskolans lärarekrafter
utökas till att omfatta fem professurer, och understödjer
för den skull högskolans anslagsäskande.
Vissa önskemål om fördelningen av olika
undervisningsområden på olika professurer och om utformningen
av program- och timplaner för undervisningen hava
under diskussionen framställts och därigenom kommit till
representanternas för högskolans lärarekollegium
kännedom. Diskussionen har även givit vid handen, att de
riktlinjer för undervisningens ordnande, som
lärarekollegiet uppdragit, behöva kompletteras, vartill enligt
föreningens mening hänsyn även bör tagas.
Det är föreningens vilja, att dess mening i denna
viktiga fråga blir framförd till de beslutande statsmakterna,
varför föreningen beslutar att giva styrelsen i uppdrag:
1) dels att tillsätta en kommitté av representanter för
olika grenar av elektroteknisk verksamhet för
utarbetande av ett på den förda diskussionen baserat yttrande
angående uppdelningen av professuren i teoretisk
elektroteknik vid Kungl, tekniska högskolan.
2) dels ock att, sedan högskolans framställning i
ärendet ingivits till kungl, maj:t, i sedvanlig ordning genom
Svenska teknologföreningen på lämpligt sätt framföra
detta föreningens yttrande".
På begäran av generaldirektör Malm beslöt
avdelningen att till Kungl. tekn. högskolans styrelse meddela
avdelningens beslut.
Ordföranden frambar därefter till såväl inledaren som
deltagarna i diskussionen föreningens tack. Det av ca
80 medlemmar besökta sammanträdet förklarades
avslutat kl. 22,23, varpå följde en klubbafton med sedvanlig
kamratlig samvaro. Ln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
