- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Kemi /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 aug. 1935

KEMI

fis

Fig. 6. Vakuumkalcineringsapparat med två
mot varandra roterande torktrummor.

färdigtorkade materialet avdrages även i detta fall
i pulver eller flingor genom motsvarande skraporgan,
för att antingen direkt befordras till de avställbara
tömningsbehållarna eller först passera en
slut-torkare eller kalcineringsapparat, såsom visas på fig.
6. Fig. 7 visar en medelstor torkningsanläggning
med två trummor, eftertorkare och avställbar
töm-ningsbehållare. I sådana fall, då det våta
materialet icke är tillräckligt lättflutet för att kunna
insugas, inpumpas det istället kontinuerligt i
torkapparaten med tillhjälp av särskilda kolvpressar.
Detta är exempelvis fallet vid torkning av
barium-hydrat. litopon, tvålpastor, öljäst o. d.

Ett särskilt kalcineringsförfarande med
högvakuum, som speciellt användes för avdrivande av det
sista vattnet ur alkalilutar av hög koncentration,
visas i fig. 8. De i detta fall använda torkarna med
enkel trumma äro inrättade för uppvärmning med
strömmande överhettad ånga samtidigt som hela
apparaten står under ett särskilt högt vakuum.
Inmatningslösningen som är förkoncentrerad så högt
som möjligt (ca 50 %-ig) insuges i det tråg, i vilket
torktrumman nedhänger, och den kalcinerade, vatten-

Fig. 7. Vakuumtorfeare med två trummor,
eftertork och tömningsanordning.

Fig. 8. Högvakuumtorkare med trumma för
avdrivande av sista vattnet ur koncentrerade
alkaliiösningar.

fattiga produkten avtages av skraporganen, i detta
fall icke i pulvcrform utan som smält produkt, vilken
därpå uttages ur systemet medelst
tömningsanordningar (fallrör), som hållas uppvärmda till
motsvarande temperatur. Mestadels ledes smältan
direkt till kylvalsar för erhållande av en flingformig
och fast slutprodukt. Dessa anordningar överträffa
vida, icke minst i värmeekonomiskt hänseende, de
tidigare brukliga öppna, direkteldade smältpannorna.
Genom att de höga temperaturer, som i sistnämnda
fall användas, kunna undvikas, erhålles dessutom
väsentligt större livslängd på apparaturen, varjämte
en slutprodukt av mycket högre renhet erhålles, bl. a.
tack vare den korta kontakten med värmeytorna,
som blott varar några få sekunder. På grund av
den intensiva avdunstningen i det tunna skiktet och
ång-ans stora volym i vakuum bildar sig i viss mån
en ångfilm på torktrummans yta (Leidenfrosts
fenomen), så att en direkt kontakt mellan vätskan och
den heta torkytan avbrytes och korrosion förhindras.

För alla andra kristallartade, mjölformiga eller
eljest icke klibbande produkter exempelvis stärkelse,
eerealier, cellulosaaccetat, salter etc. användes s. k.
skoveltorkare.

Det skall här speciellt framhållas, att dessa
apparater även lämpa sig för kalcinering
(kristallvatten-avdrivning) av sådana salter, vilka redan vid låg
temperatur smälta i sitt eget kristallvatten.
Av-drivningen av vattnet sker genom motsvarande in-

Fig. 9. Intermittent vakuumskoveltorkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935k/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free