Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
genomsnittliga polska produktionskostnaden mer än
3/— lägre än motsvarande kostnad i Storbritannien.
Produktionskostnadernas fördelning i Storbritannien
och Polen år 1933 framgår av följande tablå.
Storbritannien Poien
% %
Löner .......................... 72 53
Virke och annat material ...... 7 8
Royalty ........................ 3 —
Andra kostnader • ■.............. 18 39
100 100
Under det att i Storbritannien lönerna representera
72 % av kostnaden utgöra de sålunda i Polen endast
53 %.
Kolproduktionen per skift och arbetare år 1933 var
i Polen 1,45 ton och i Storbritannien l,n ton.
Skillnaden i lönekostnadernas procentuella andel beror i
hög grad på den polska industriens höga mekanisering,
som också medför att en mycket stor del av
produktionskostnaderna i Polen representeras av elektrisk
kraft m. m. Angivna skillnad beror också av att
lönerna i Polen utgjorde 6s/3d per dag och i
Storbritannien 9s/2d eller nära 3/-— mera.
Kostnaden för virke och andra materialier är
ungefär densamma i de två länderna, medan royalties äro
okända i Polen, där markägaren icke åtnjuter någon
jordränta för underjordiska fyndigheter, vilka äro
statsmonopol. Den polska gruvindustrien har emellertid
hittills betalt en kolskatt, som går upp till obetydligt
mindre per ton än de brittiska royalties.
övriga kostnader motsvara i Polen 40 % av det hela,
i Storbritannien blott 20 %. Denna skillnad beror på
diverse, huvudsakligast tekniska orsaker, sådana som
graden av mekanisering, såsom framgår av nästföljande
tablå. Man finner därav, att de polska gruvornas
mekaniska utrustning i genomsnitt ligger mycket före de
brittiska gruvornas. Det bör emellertid observeras, att
de fasta omkostnaderna i Polen äro högre än i
Storbritannien, och att därför fluktuationer i produktionen
påverka produktionskostnaderna mera i Polen än i
Storbritannien. Faktiskt voro år 1933 över 30 % av
totalkostnaderna i Polen oberoende av produktionens
storlek, medan motsvarande siffra i Storbritannien var
15 %.
En jämförelse mellan mekaniseringen av kolgruvorna
i Storbritannien och Polen år 1931 ger följande resultat.
Storbritannien Polen
Procent maskinbrytning av total
kolproduktion ....................... 35 56
Antal hkr elektriska motorer,
använda under jord, per 100 tons
brutna kol ....................... 83 118
Procent av total kolproduktion,
transporterad med mekaniska
transportanordningar ...................... 21 42
Procent av total kolproduktion,
sorterade, tvättade och torr-rensade kol 30 68
Tablån ger vid handen, att den polska kolindustrien
är bättre utrustad och mera modern än den brittiska,
men den visar också, att förbättringar äro mera möjliga
i Storbritannien än i Polen, och att skillnaden mellan
produktionskostnaderna därför tenderar att minska.
Produktionen per arbetare och skift i Polen är den
högsta i världen och kan icke ökas utan kapitalutlägg,
som bliva oproportionerligt stora med hänsyn till
resultaten, eftersom redan nästan varje möjlighet att öka
produktionskapaciteten har blivit tillvaratagen i de
flesta polska gruvorna.
Ehuru Dombrowa-gruvorna, de näst största gruvorna,
i jämförelse med de polska Oberschlesiska gruvorna icke
äro så väl utrustade i tekniskt hänseende och även
sämre än genomsnittet av de brittiska gruvorna, så
lämna Dombrowa-gruvornas mindre storlek ocli
allmänna geologiska villkor mindre möjlighet till vidare
förbättringar. Möjligheten att sänka lönerna är endast
ytterst obetydlig, eftersom deras nivå, även jämförd
med allmänna arbetarlöner i Polen, redan är mycket
låg. Vidare kunna ju lönesänkningar endast
obetydligt inverka på produktionskostnaderna, då de utgöra en
relativt liten del av dessa.
Ehuru förhållandena f. n. ligga gynnsammare till för
den polska industrien, har Storbritannien större
utsikter att minska sina produktionskostnader och
därigenom den nuvarande skillnaden mellan de brittiska och
polska kostnaderna. Det torde emellertid vara för
optimistiskt att räkna med möjligheten att sänka
produktionskostnaderna i Storbritannien under den polska
nivån, om man tager hänsyn till skillnaden i inkomst
för gruvarbetare i de två länderna. Det är dessutom
troligt, att lönenivån de närmaste åren kommer att
stiga i Polen, då dess ekonomiska struiuur mer och
mer söker anpassa sig efter västeuropeiska länders.
I. B.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde å
föreningens lokal fredagen den 11 januari 1935 kl. 19,30,
till vilket något över ett fyrtiotal ledamöter hade
infunnit sig.
Sedan sammanträdet öppnats av ordf., professor Erik
Hägglund, utsagos till att jämte ordföranden justera
dagens protokoll dr Bertil Groth och civilingenjör Erik
Thrysin. Efter anmälan invaldes enhälligt i
avdelningen kommerserådet Axel F. Enström.
Docenten dr Harry Lundin höll föredrag med
skioptikonbilder över "Något om jäsningsindustriens senaste
utveckling". Föredraget kommer att tryckas i Teknisk
tidskrift.
Av föredragshållaren önskade överingenjör H.
Brahmer upplysning, huruvida det hade lyckats att med
termofila bakterier förjäsa träcellulosa annat än i viss
form t. e. majskolvar. Docenten Lundin medgav, att
tillfredsställande hastighet hittills ej hade kunnat
uppnås annat än med tunncellig cellulosa. Vidare framhöll
överingenjör Brahmer, att värmebildning i karvhögar
antagligen åstadkommes av termofila bakterier och bad
vidare att få instämma i föredragandens uttalande, att
ytterligare forskningar på området vore önskvärda.
Ordf. framhöll, att om glykonsyra finge större
användning, så bleve utvinningen därav och av andra
aldon-syror ur sulfitlut aktuell.
Efter sammanträdet samlades något över ett tiotal
personer till supé och samkväm under sedvanliga
former, varunder bl. a. föredragshållaren blev av ordf.
vederbörligen avtackad.
H. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
