- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Kemi /
18

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1935

märke till att många fall äro kända, där två olika
organismer, som odlas gemensamt, åstadkomma en
verkan, som ingen av dem för sig skulle kunna
framkalla. Detta fenomen kallas synergism. De
synergistiska företeelserna äro mycket komplicerade,
och för att få verklig kännedom om naturen hos
dessa fenomen fordras ingående forskningar.
Ren-kiilturer äro säkerligen icke alltid det mest
önskvärda vid industriella jäsningar.

Det är framförallt åt hithörande omständigheter
som det teoretiska och praktiska mikrobiologiska
forskningsarbetet har att ägna sin koncentrerade
uppmärksamhet.

Fig. 1 åskådliggör de inbördes relationerna från
jäsningsteknisk synpunkt mellan de biologiska
dis-similationsprodukter av kolhydrater, som alstras
av bakterier, jästsvampar och mögelsvampar.
Produkterna äro ordnade i bokstavsföljd, i vänstra
kolumnen såsom substrat, i högra såsom produkter.
De linjer, som utgå från en rubrik i vänstra
kolumnen, äro framdragna till de produkter, som kunna
erhållas av det ifrågavarande ämnet såsom substrat,
exempelvis acetylmetylkarbinol, etylalkohol m. m.
av acetaldehyd. Omvänt visa de linjer, som utgå
från en rubrik i högra kolumnen, i sina resp.
ändpunkter på de olika substrat, ur vilka det
rubricerade ämnet kan erhållas, alltså exempelvis
acetaldehyd ur etylalkohol, glycerin osv. Denna
förteckning är ej fullständig. Många substrat och
produkter finnas, som ej upptagits i densamma.

Speciellt produkterna av acetaldehyd (t. e.
acetylmetylkarbinol. butylenglykol, bärnstensyra) visa att
det här verkligen är fråga om syntetiska reaktioner.
Var och en av rubrikerna representerar möjligheter
för lönande produktion, och det är alldeles tydligt,
att endast ett litet
fåtal av dessa
möjligheter för
närvarande äro
tillvaratagna.

Trots de
mycket betydande
framsteg, som
jäsningsindustrien
under de senaste
decennierna
kunnat uppvisa,
återstår således ännu ett praktiskt taget oöverskådligt
fält för ingenjörsvetenskapliga forskningar och
ex-ploateringsmöj ligheter.

I det följande kommer en summarisk redogörelse
att lämnas för en del mikrobiologiska
fabrikationsmetoder. som redan nu tillämpas, men som ännu icke
kommit till användning i Sverige, fastän vi helt
säkert skulle kunna draga stora fördelar av en med
hänsyn till de lokala förhållandena modifierad
utformning av dem. Därjämte komma antydnings vis en
del jäsningsprocesser att omnämnas, som ännu icke
blivit utexperimenterade för kommersiellt lönande
drift, men ifråga om vilka det just därför gäller att ha
blicken öppen med hänsyn till de möjligheter, som
kunna yppa sig och som vi måste tillvarataga, om
vi icke ohjälpligt skola bli på efterkälken.

Först kan det emellertid kanske vara lämpligt att
erinra om alkoholjäsningens kemi, emedan en stor
del av de reaktioner, som förmedla den biologiska

spjälkningen av socker till alkohol och kolsyra, även
ingå i ett flertal andra jäsningsprocesser.

Alkoholjäsningens kemi.

1810 uppställde Gay Lussac följande ännu
gällande bruttoformel för den alkoholiska jäsningen:

C6H120e = 2 CO, + C2H5OH

Enligt vad vi nu veta, förmedlas denna spjälkning
av sockret av ett stort antal i varandra ingripande
reaktioner.

Den första förändring som hexos-molekyien
undergår, när det enzymkomplex, som åstadkommer den:
alkoholiska jäsningen, dvs. zymaskomplexet, får
verka på densamma, består i en omvandling av det
förjäsbara sockret till en reaktionskraftig form
(som kanske är en enol eller en förening med
på särskilt sätt lagrad syrebrygga).

Den reaktionskraftiga hexosens spjälkning är
förenad med en fosforylering. Under medverkan av
enzymer (cozymas -j- Mg) samt i näringslösningen
befintligt fosfat bildas en eller flera
sockerfosfor-syreestrar.

Efter denna förestring av sockret följer en
av-spjälkning av fosfat oc.h en klyvning av
hexos-molekylen i två föreningar, vardera med 3 kolatomer.
Huruvida denna spjälkning av hexosmolekylen sker
före eller efter defosforyleringen är obekant.

För de reaktioner som inträda härefter, nämligen
överförandet av de på ett eller annat sätt ur hexosen
bildade föreningarna med tre kolatomer till CO„ och
H.,0 uppställde Neuberg redan 191.3 på
huvudsakligen teoretiska grunder ett schema, vars riktighet
sedermera i väsentliga delar experimentellt
bevisats (l)1:

Ekvation 1 visar hur socker i reaktionskraftig
form (amhexos) övergår i 2 molekyler metylglyoxal
under förlust av 2 molekyler vatten.

Ekvation 2 visar hur den på detta sätt
intermediärt bildade metylglyoxalen omedelbart oxideras
tiil pyrodruvsyra. På grund av att systemet är
fullständigt balanserat (med avseende på
oxidationer och reduktioner) måste samtidigt med
metyl-glyoxalens oxidation till pyrodruvsyra en reduktion
äga rum (väte frigöres). Denna reduktion består
däri, att den andra molekylen metylglyoxal tjänar
som acceptor för det labila vätet, varvid en
reduktion till glycerin inträder. Vi hava alltså att göra
med en cannizaroreaktion.

Ekvation 3 visar hur den bildade pyrodruvsyran
(med hjälp av enzymet earboxylas) spjälkas i
kolsyra och acetaldehyd.

1 Siffrorna inom parentes hänvisa till
litteraturförteckningen i slutet av artikeln.

1. C6H1206 = 2 H20 -f 2 CH2 = C(OH) — CHO (metylglyoxal)

2. CH2 = C(OH) — CHO H„ CH2(OH) — CH(OH) — CH2(OH) (glycerin)

+ -f HoO = +

CH2 = C(OH) — CHO O CH2 = C(OH) — COOH (pyrodruvsyra)

3. CH3 ■ CO • COOH = C02 -f CH3 • COH (acetaldehyd)

4. CH3 ■ CO • COH O CH3 ■ CO • COOH (pyrodruvsyra)
CH3. COH H2 CH3 • CH2OH (etylalkohol)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935k/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free