Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Genom tillsats av sulfiter kan man alltså öka
gly-cerinmängden på alkoholens bekostnad till den grad,
att man kan tala om en verklig glycerinjäsning. Den
kännbara fettbristen under kriget gav anledning till
att man i Tyskland och Österrike-Ungern utarbetade
en industriell metod för framställning av glycerin
på detta sätt. Metoden bestod i att en sockerlösning,
försatt med närsalter och natriumsulfit, anställdes
med jäst vid 30°C och fick jäsa ut vid denna
temperatur nnder en tid av 48—60 timmar. 1 kg socker
gav 200—250 g glycerin, 300 g alkohol och 50 g’
acetaldehyd. Alkoholen härstammar från en normal
alkoholjäsning (enligt Gay—Lussacs formel), som
förlöper jämsides med denna sulfitjäsning. Metoden
erbjöd inga tekniska svårigheter, och tyskarna
framställde nnder kriget mer än 1 000 ton per månad.
Strax efter Förenta staternas inträde i
världskriget utarbetade man även i detta land en
jäs-ningsmetod för
framställning av
glycerin, vilken
bestod däri att
Na2C03 sattes till
den jäsande
mäsken.
Användningen
av
natriumkarbonat i stället för
natriumsulfit för
erhållande av
glycerinjäsning grundar sig därpå,
att den vid
jäsningen bildade
acetaldehyden i
alkalisk lösning
disproportioneras
till ättiksyra och
alkohol.
1. C6H1206 = C3H803 + CO, + CH3CHO
2. 2 CH3CHO + H20 = C2H5OH + CH3COOH
Aldehyden kan nu ej längre som vid den normala
alkoholjäsningen tjäna som acceptor för det väte
som frigöres vid oxidationen av metylglyoxalen
(eller annan 3-kolkropp) resp. triosfosforsyran till
pyrodruvsyra. Det labila vätet söker sig då en
annan acceptor, varvid reduktionsprocesser uppstå
vid vilka glycerin bildas.
Reaktionen får alltså följande utseende:
2 CeH1206 + H,0 =
= 2 C3H803 + 2 C02 + C2H50H + CH3C00H
På samma sätt som vid den förut nämnda
jäsningen vid närvaro av sulfiter förlöper jämsides med
denna jäsning i alkalisk miljö en normal förjäsning
av socker enligt Gay—Lussacs formel.
Det är ej bekant i vilken utsträckning
jäsningsprocesser f. n. komma till användning för
framställning av glycerin. Med hänsyn till den under
normala förhållanden fullt tillräckliga tillgången på
fetthaltiga substanser och på grund av den växande
användningen av syntetisk glykol, som kan ersätta
glycerin i en del fall, är det antagligt, att en
avsevärd inskränkning i den fermentativa processen
har inträtt. Processen står emellertid till förfogande
i händelse tillgången på naturligt fett skulle bliva
knapp (3).
Mjölksyrejäsning.
Mjölksyrejäsningen, som är en i naturen mycket
vanligt förekommande process, framkallas av olika
bakteriearter, b. Delbrücki, lactobaciller och b.
casei s-
Vid den enligt formeln C«H12Oe = 2 CH3 • CHOH •
• COOH förlöpande mjölksyrejäsningen äger ej någon
direkt spjälkning av sockret till mjölksyra rum. Vid
optimal pH (dvs. pH — 6,2 vid b. casei e och str.
lactis) påskyndas jäsningen starkt av fosfat. Som
mellanprodukter uppträda fosforsyreestrar (Virtanen)
samt eventuellt metylglyoxal eller annan 3-kolkropp
på samma sätt som vid alkoholjäsningen.
Enligt Embden, Deuticke och Kraft (4) gäller
nedanstående schema för glykosen i blod och muskler.
Detta schema har sedermera upptagits och vidare
bearbetats aV framförallt Meyerhof (5).
ch20-h2p03
choh
O
[-triosfosforsyra-]
{+triosfosfor-
syra+}
+
CH3
CHOH
COOH
mjölksyra
Mjölksyrejäsningen och alkohol jäsningen förlöpa
antagligen på samma sätt till pyrodruvsyrestadiet.
I aug. 1857 offentliggjorde Pasteur resultaten av
sina ingående undersökningar beträffande
mjölksyrejäsningen. Dessa resultat tillsammans med dem
som han erhöll beträffande den alkoholiska
jäsningen och vilka offentliggjordes i dec. samma år,
bilda grundvalen för vår nuvarande kännedom om
bakterier och industriella jäsningar.
De först tillämpade metoderna för framställning
av mjölksyra voro huvudsakligen rent empiriska,
och i allmänhet lyckades man ej utföra
mjölksyre-jäsningen utan att samtidigt få infektioner av
smörsyre- och alkoholjäsande mikroorganismer.
Numera utföres jäsningen under bakteriologisk
kontroll och under användande av effektiva
renkulturer. Som råmaterial användes i Tyskland
potatisstärkelse, i Amerika majsstärkelse och glykos,
i Finland vassle. Användes stärkelsehaltigt
råmaterial, måste stärkelsen först försockras, vilket sker
genom kokning med utspädda syror eller behandling
med diastasrikt malt.
Under jäsningen, som fullbordas på 5 à 6 dagar
vid en temperatur av 50°, tillsättes krita för
neutralisation av den bildade mjölksyran, som annars
Skulle hämma bakteriernas verksamhet.
Mjölksyran har sin största avsättning inom textil-,
ch20-h2p03
C: O
choh
choh
choh
ch2o-h2po3
ch20 • h2p03
C: O
ch2oh
dioxy
acetonfosforsyra
ch20 • h2p03
choh
ch,oh
[-glycerinfosfor-syra
fruktosdi-fosforsyra-]
{+glycerinfosfor-
syra
fruktosdi-
fosforsyra+}
+ (+h20)= +
ch2o . h2po3 ch2o • h2po3
choh choh = h3p04
cho cooh
glycerinaldehyd-
fosfoglycerin-fosforsyra syra
ch3
-6:0
cooh
[-pyrodruvsyra-]
{+pyro-
druvsyra+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
