Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
KEMI
21
läder- och födoämnesindustrien. Under senare åren
ha stora mängder mjölksyra använts för
framställning av etyllaktat, som är ett lösningsmedel med hög
kokpunkt för nitrocellulosa.
Mannit jäsning.
Vissa mjölksyre jäsande bakterier överföra fruktos
till mannit.
Mannit framställes f. n. tekniskt förutom ur manna,
även ur fruktos genom bakteriejäsning. Sacharos
användes som utgångsmaterial. Den vid hydrolysen
bildade glykosen ger mjölksyra, som försvårar
utvinnandet av manniten ur jäsningsvätskan. (För
framställning av mannit med mögelsvampar, se
nedan.)
Propionsyre jäsning.
Socker, mjölksyra och pyrodruvsyra omvandlas av
propionsyrebakterier till propionsyra. Ur socker
och mjölksyra iippstå samma jäsningsprodukter,
nämligen 2 mol. propionsyra, 1 mol. ättiksyra och 1
mol. C02.
Enligt Freudenreich och Virtanen råder likhet
mellan propionsyrejäsningen och mjölksyre jäsningen
i det avseendet, att båda processerna förlöpa på
samma sätt fram till mjölksyrestadiet. Liksom vid
alkoholjäsningen och mjölksyrejäsningen måste
sålunda oorganiskt fosfat vara närvarande vid
propionsyrejäsningen. Sockret undergår förestring med
fosfat och spjälkas till mjölksyra (eventuellt med
metylglyoxal eller triosfosforsyror som intermediära
produkter). Mjölksyran undergår därefter en
oxidoreduktion vid vilken propionsyra bildas genom
reduktion och ättiksyra genom oxidation.
1922 isolerade Sherman och Shaw kraftiga
stammar av bact. acidi propionici. En undersökning
utfördes för att belysa möjligheterna för industriell
framställning av propionsyra genom jäsning. Det
befanns att kolhydrat — i synnerhet mjölksockret i
vassle — kunde förjäsas till propionsyra resp.
ättiksyra vid 38°C under en tid av 10 dagar vid en
ursprunglig laktoskoncentration av 5 %.
Vidare framgick av denna undersökning att den
hastighet, med vilken propionsyra bildades, avsevärt
ökades om andra mikroorganismer såsom strept.
lactis, lactob. casei e och proteus vulgaris voro
närvarande i mäsken. Detta fenomen bekräftades av
Van Niel. Vi ha här sålunda ett exempel på
synergism.
Den långa jäsningstiden och den låga
koncentrationen av propionsyra som erhålles i den förjästa
lösningen (den optimala laktoskoncentrationen är
5 %) har avskräckt från försök beträffande
industriell tillämpning av Shermans undersökningar. leke
desto mindre har Van Niel av sina försök dragit
den slutsatsen att framställning av propionsyra
genom jäsningsprocesser är industriellt möjlig.
Förhållandet mellan de bildade mängderna av
propionsyra och ättiksyra kan nämligen varieras genom
lämpligt urval av ändamålsenliga organismer och
näringssubstrat. Vissa bakteriestammar kunna
producera 5 gånger så mycket propionsyra som
ättiksyra från glykos (i vanliga fall produceras endast
dubbelt så mycket).
Dessa resultat visa, att det kan tänkas vara
ekonomiskt möjligt att framställa propionsyra genom
jäsning. Emellertid torde det vara nödvändigt, att
ett mycket omfattande forskningsarbete utföres innan
processerna behärskas till den grad, att de kunna
användas i industriell drift.
Commercial Solvents Corpor. har patenterat ett
förfarande, vid vilket olika stammar av bact. acidi
propionici användes i förening med b. mannitopoeum,
lactobacillus fermentum etc.
Whittier och Sherman hava påpekat
användbarheten av propionsyreestrar som lösningsmedel för
cellulosaderivat.
(Forts.)
bestämning av vedbränslens fuktighetshalt.
Av fil. dr Bertil Groth.
(Forts. fr. sid. 15.)
A. Neddelningspröv enligt olika metoder.
a) Neddelning enligt Statens provningsanstalts
metod för stenkol, etc., således genom blandning och
halvering. Det uttagna råprovet blandades, varvid
större bitar något neddelades (till ca 20 X 4 X 3 cm),
och halverades därpå. De båda hälfterna neddelades
var för sig till dess två prov på ca 4,5 kg = 12 liter
erhöllos, således tillsammans fyra prov. Dessa
inlades på kexburkar som igenlöddes. Resultaten av
fuktighetsbestämningarna återfinnas i tabell 5.
b) Neddelning enligt förenklad metod. Råprovet
blandades och tudelades, varpå varje del ånyo
blandades och utbreddes i en rund kaka, från vars olika
delar två prov om ca 4,5 kg = 12 liter uttogos. De
fyra proven förpackades i kexburkar som igenlöddes.
Resultaten av fuktighetsbestämningarna återges i
tabell 6. Provet upprepades, varvid från varje hälft
av råprovet uttogos tre prover om 4,5 kg. Två av
dessa inlades på burkar som löddes under det att det
tredje sändes till laboratoriet i olödd, men väl
slutande kexburk. Resultaten av
fuktighetsbestämningarna återges i tabell 7.
B. Prov för utrönande av erforderlig storlek å
generalprovet.
Det var avsett, att råprovet skulle blandas och
därpå delas i två lika delar, som sedan skulle
ned-delas var för sig enligt Statens provningsanstalts
metod för kol. Efter viss neddelning skulle den ena
hälften av provet (ca 19 kg) uttagas och fyllas på en
stor plåtburk med skruvlock. Med resterande del
skulle delningen fortsättas och ett prov på ca 4,5 kg
uttagas. Resterande del skulle sedan ytterligare
ned-delas till ca 0,8 kg. Enär en del burkar ej
framkommo i rätt tid, genomfördes detta schema ej fullt
regelrätt, utan ersattes i det första provet, de stora
burkarna med ett par olödda kexburkar rymmande ca
4,8 kg avfall. I det andra provet, där de stora bur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
