- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Kemi /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 4 APRIL 1935

TEKNISK TIDSKRIFT *
tt r\/r
Redaktör: Evert Norlin ■HL- UTUIVCN AV SVtNSKA TEKNOl.O&FaRENINGELN..^pHiH


INNEHÅLL: Något om jäsningsindustriens senaste utveckling, av fil. dr Harry Lundin. — Fördelning och
reaktions jämvikter vid framställning av nitroglycerin och nitroglykol, av ingenjör Valter Öhman.

något om jäsningsindustriens senaste

utveckling.

Av fil. dr Harry Lundin.

(Forts. fr. sid. 21.)

Butyljäsningar.

Med butyljäsningar betecknar Neuberg sådana
fermentativa processer, vid vilka bildas genetiskt
sammanhörande föreningar, som innehålla 4
kolatomer.

Den rena smörsyrejäsningen, dvs. spjälkningen av
socker i smörsyra, kolsyra och väte, är en
jämförelsevis sällsynt företeelse. Den framkallas t. e. av
clostridium butyricum.

Många anse att butylföreningarna bildas på
syntetisk väg. Som mellanprodukt (vid butyljäsningar)
antages pyrodruvsyrealdol uppträda.

Smörsyre jäsningen har såvitt jag vet ännu ej
blivit föremål för utnyttjande i industriell (åtminstone
ej i större) skala. Patentlitteraturen beskriver
emellertid åtskilliga processer, som eventuellt kunna
ha fått industriell användning.

Smörsyra framställes nu på syntetisk väg av
Carbide and Carbon Chemicals Corporation New York
till lågt pris. Det är därför tänkbart, att eventuell
jäsningssmörsyra får en allvarlig konkurrent i den
syntetiska syran. Billig smörsyra kan få
användning som avkalkningsmedel i läderindustrien, för
framställning av läcker och fernissor, cellulosaestrar
och farmaceutiska preparat.

Industriell framställning av aceton
och butylalkohol.

Aceton-butylalkokoljäsningen framkallas av
smörsyrebakterier, t. e. granulobacter pectinovorum.
Clostridium acetobutylicum Weizmann, som
upptäcktes av Weizmann 1912, har fått stor teknisk
användning. Ur 100 kg stärkelse erhållas 22 kg
bu-tanol, 11 kg aceton och 2 kg etylalkohol, 36 m3 C02
och 24 m3 väte.

Vid denna jäsning antaga Reilly och medarbetare
samt Speakman, att butylalkohol uppstår genom
reduktion av primärt bildad smörsyra (som bildas
genom dekarboxylering av pyrodruvsyrealdol) och
aceton ur primärt bildad ättiksyra. Ättiksyran
kondenseras härvid först till acetättiksyra, som därpå
omvandlas i aceton och kolsyra.

Dqn industriella framställningen av aceton och
butylalkohol genom jäsning har beskrivits i en ar-

tikel i Ch em. and Met. Eng. jan. 1930, sid. 58, av
vilken en översättning publicerats i "Meddelanden
från Sveriges kemiska industrikontor", 1930, sid. 147.
På grund härav skall denna tillverkning nedan
endast i korthet beröras.

Fabrikationen tillgår så, att den stärkelsehaltiga
råvaran krossas till grovt mjöl. Mjölet maskas med
vatten och kokas med direkt ånga i 8 timmar vid
144°C, kyles till 36°C i slutna apparater och
an-ställes vid denna temperatur med en kultur av
Weiz-manns bakterie i sterila jästankar, rymmande
2 000 hl.

I stordrift tager jäsningen en tid av 48—72
timmar. Jäsningsprodukterna utvinnas genom
fraktionerad destillation.

Butanoltillverkningens historia hänger intimt
tillsammans med automobilindustriens enorma
utveckling. Den starkt ökade efterfrågan på kautschuk i
början av 1900-talet föranledde engelska kemister
att framställa gummi genom polymerisering av
bu-tadien. Därför gällde det att komma fram till billig
produktion av normal butanol. 1914 funnos för
detta ändamål 2 fabriker med potatis som råvara.
Då under kriget behovet av aceton för
sprängämnestillverkningen starkt ökades, omlades fabrikationen
med majs som råvara, och genom tillämpning av
Weizmanns förfarande kunde man fyrdubbla
acetonutbytet. Ytterligare två fabriker anlades i Kanada
för Englands räkning. Även U. S. A. påbörjade
aceton jäsning. Men vid krigets slut upphörde
omedelbart den stora efterfrågan på aceton, och
samtliga Weizmann-anläggningar måste då nedläggas.

Nu kom emellertid återigen automobilindustrien
till hjälp genom den av densamma föranledda
utvecklingen av cellulosalackindustrien.
N-butylace-tat visade sig nämligen vara ett idealiskt
lösningsmedel för nitrocellulosa, och efter denna upptäckt
inköpte några av de ledande lacktillverkarna alla de
under kriget uppkomna butanollagren. Ett särskilt
bolag bildades, som inköpte patenten och övertog de
färdiga anläggningarna. I U. S. A. tillverkades
under 1929 34 000 ton butanol och 16 000 ton aceton
genom jäsning.

Jäsningsbutanolen kan få en svår konkurrent i
syntetisk butanol. Butylalkohol kan således
framställas ur alkohol eller acetylen genom katalytisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935k/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free