Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
tronsyra (f. n. omkring 60 cents per kg). Priset på
glykonsyra var omkring 1930 200 dollar per kg.
Glykonsyrans kalciumsalt kan tänkas få (eller
kanske redan har) användning som källa för
kalcium såväl för människor som djur (14). Försök ha
visat att kalciumglykonat kan injiceras i vävnader
utan att förorsaka nekros. Man har också kunnat
konstatera att det har en mycket utpräglad förmåga
att öka tjockleken på skalen av hönsägg från sådana
hönor, som förut ha lidit av kalkbrist. Glykonsyra
har nästan samma struktur som glykos, vilket
kanske är förklaringen till att den tillhör kroppens
normala omsättningsprodukter.
Bildning av glykonsyra med hjälp
av bakterier.
Den av Takahashi och Asai ur "hoshigaki" (torr
dadelolja) isolerade orörliga, hinnbildande bact.
hoshigaki (var. rosea) överförde i ett substrat av
glykosjästvatten 98,6 % av närvarande socker till
glykonsyra. Denna jäsning torde ha industriella
möjligheter, på grund av att särskilda stammar av
denna bakterie ha förmåga att genomföra en ganska
hastig jäsning (1).
Bärnstenssyre- och fumarsyrejäsning.
Typiska fumarsyrebildare äro mucor- och
asper-gillusarter. 1918 fann Wehmer, att en med
asper-gillus niger nära besläktad stam bildade ända upp till
60 à 70 % fumarsyra av det närvarande sockret.
Han gav denna stam namnet aspergillus fumaricus.
För fumarsyrejäsningen av socker är närvaro av
syre obetingat nödvändig. På samma sätt som vid
citronsyrejäsningen och glykonsyrejäsningen växer
svampen även här på ytan av näringslösningen.
Beträffande bärnstenssyre- och
fumarsyrebild-ningens kemi anser man, att sockret först spjälkas
enligt Neubergs schema till alkohol, som därpå
överföres till ättiksyra. Ättiksyran dehydreras till
bärnstenssyra:
2 HOOC CH, = 2 H + HOOC • CH2 • CH2 • COOH
(enligt Thunberg).
Den bildade bärnstenssyran kan därefter
dehydreras till fumarsyra (med hjälp av enzymet
succino-dehydras) (Jfr nedanstående schema.)
COOH COOH COOH COOH
Virtanen antar, att bärnstenssyra bildas av
pro-pionsyrejäsande bakterier direkt ur sockermoleky-
len, varvid denna spjälkas i en C4- och en
C,-för-ening-.
Fumarsyra utvinnes ännu ej så vitt jag vet i
industriell skala med hjälp av mögeljäsningar.
Förmodligen torde det emellertid ej dröja länge innan en
sådan tillverkning kommer till stånd. Nyligen
utförda amerikanska undersökningar ha nämligen givit
till resultat, att en förjäsning av socker till
bärnstenssyra kan ske med så högt utbyte, att processen
ev. kan få ekonomisk betydelse (15). Wehmer har
föreslagit, att på detta sätt framställd fumarsyra
skulle användas för oxidation till vinsyra, vilken alltså
skulle kunna framställas oberoende av
vintillverkningen.
Som konkurrenter till det mikrobiologiska
förfarandet för framställning av bärnstenssyra och
fumarsyra kan man tänka sig, att följande kemiska
metoder komma att uppträda:
1. Oxidation av furfurol till bärnstenssyra.
2. Oxidation av bensolångor med luft (vid
närvaro av vanadiumoxid som katalysator och vid en
temperatur av 450°) till maleinsyreanhydrid och
fumarsyra. Av dessa syror kan bärnstenssyra sedan
framställas genom elektrolytisk reduktion (och
äppelsyra genom hydratation).
Äppelsyrejäsning.
Wehmer visade 1928, att äppelsyra bildas i små
mängder ur glykos av aspergillus fumaricus.
Raistrick och medarbetare ha visat, att äppelsyra
kan bildas även av andra mögelsvampar än
aspergillus fumaricus t. e. vita stammar av aspergillus
(15). Dakin har publicerat en undersökning rörande
bildningen av 1-äppelsyra vid alkoholjäsningen av
socker med jäst. Enligt denna undersökning skall
tillsats av natriumkarbonat och i synnerhet
natrium-fumarat mycket kraftigt öka mängden bildad
äppelsyra.
Det är tänkbart, att biologiska metoder kunna
utarbetas för industriell framställning av äppelsyra.
Såsom vid beskrivningen av bärnstenssyre- och
fu-marsyrejäsningarna meddelades, kan emellertid
äppelsyra även erhållas på syntetisk väg genom
hydratation av fumarsyra, framställd genom oxidation
av bensol. (Jfr nedanstående schema.)
hexos
i
mjölksyra
COOH
CO
">CH3
co2
pyrodruv- acet- ättik-
syra aldehyd syra
Äppelsyra kan med fördel användas i stället för
vinsyra vid framställning av hållbara fruktsafter
CH2 CH CHOH CO
— 2 H + H20 _ 2 H
ch2 ch ch2 ch2
cooh cooh cooh cooh
[-bärnstenssyra fumarsyra äppelsyra oxal-ättiksyra-]
{+bärn- stens- syra fumar- syra äppel- syra oxal- ättiksyra+}
(Bertho, A., Zeitschr. angew. Chem., 47, 1934, 497.)
C02
—L
CHO COOH
cho ch
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
