Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
ningen får därpå stå minst 1j2 timme. Kolven
avkyles därpå i rinnande vatten, varpå 250 cm3
2-nor-mal natriumhydratlösning hastigt tillsättes
(av-mätes med mätcylinder). Kolven tillslutes anyo och
innehållet skakas om, under det att avkylningen
fortsättes. Sedan utspädes till märket med vatten,
varefter lösningen skall vara mycket nära n/10 både
med hänsyn till oxidationsverkan och alkalitet. Med
hänsyn till oxidationsverkan skall den ligga mellan
0,95 X n/10 och 1,05 X n/10, och halten fritt alkali
skall ligga mellan 0,9 X n/10 och 1,1 X n/10.
Oxidationsverkan bestämmes genom titrering med n/10
natriumarsenitlösning efter tillsats av bikarbonat.
Jodstärkelsepapper användes som indikator.
Alkaliteten bestämmes genom titrering med n/10 syra,
sedan hypobromiten förstörts med neutral
vätesuperoxid. Lämplig indikator vid titreringen är
metyl-rött.
Oxidation av bomullen och bestämning av
koppartalet. 100 cm3 av hypobromitlösningen överföres i
en flaska eller kolv rymmande 200 cm3 och försedd
med inslipad propp. 2,5 g lufttorr bomull införes i
lösningen. Blandningen förvaras under upprepad
omskakning i llj2 timme, om temperaturen är mellan
+ 20°C och + 25°C, och 2 timmar, om den är
mellan -f 15° C och +20° C. Efter denna tid
avfiltreras bomullen på en perforerad platta och
tvättas med vatten, därpå med utspädd
vätesuperoxid, åter med vatten och så med n/10 svavelsyra
samt slutligen med vatten till neutral reaktion.
Bomullen pressas därpå så torr som möjligt,
varefter densammas koppartal bestämmes enligt
Schwalbe-Braidys metod. Resultatet beräknas som
vanligt på fuktighetsfritt prov. Det erhållna
koppartalet dividerat med 1,5 kallas
reaktivitetsförhåi-landet. Talet 1,5 är det värde på koppartalet, som
i medeltal erhålles, då icke merceriserad bomull
oxideras med hypobromit på angivet sätt. Birtwell och
medarbetare funno reaktivitetsförhållandet hos ett
stort antal prov på vanlig blekt bomull variera
mellan 0,95 och 1,12. I handeln förekommande
merceriserad bomull av olika slag hade värden mellan 1,3
och 1,6, i ett fall 1,2.
Denna metod är av allt att döma tillförlitlig och
väl genomarbetad men den har den nackdelen, att
den kräver lång tid för utförandet.
Snabbare och bekvämare äro de metoder, som
grunda sig på bestämning av bomullens förmåga att
absorbera alkali ur alkaliska vattenlösningar.
Metoden har redan 1909 angivits av Vieweg1 men har
under senare år varit föremål för noggranna och
omfattande undersökningar av Neale.2 Neale har
studerat förmågan hos bomull såväl ej merceriserad
som merceriserad (svälld) att absorbera
natrium-hydrat och bariumhydrat ur lösningar av respektive
reagens och därvid bekräftat det förut kända
förhållandet, att bomullens absorptionsförmåga ökas
genom mercerisering. Han har utfört omfattande
undersökningar över olika förhållanden, som inverka
på kvantiteten alkali, som absorberas, och
utarbetat standardiserade metoder för bestämning av
absorptionen. Själv rekommenderar han bestämning
av bariumhydratabsorptionen såsom varande den
0 20 40 &0 SO 100170 140 160 180 200 220 240 260 280
Funnen absorption, liilliekv. pr g
Fig. 1. Kurva för bestämning av korrektion av
den funna bariumhydratabsorptionen till en
slutkoncentration av N/5.
mest exakta, och den skall därför här närmare
behandlas. I analogi med Birtwell och medarbetares
beräkningssätt uttrycker han erhållna resultat som
"barytabsorptionsförhållande" (baryta absorptions
ratio), varmed menas förhållandet mellan den av ett
undersökt prov absorberade bariumhydratmängden
och den, som i medeltal absorberas av icke
merceriserad (svälld) bomull.
Undersökningen utföres på följande sätt. Av
2-100
bomullsvaran, som skall provas, uppväges —- g,
där f = bomullens fuktighetshalt, försättes med 30
cm3 n/4 bariumhydratlösning och förvaras över
natten under omskakning vid + 25° C. Därefter
av-pipetteras 10 cm3 av lösningen och titreras med
n/10 eller n/20 saltsyrelösning och metylrött som
indikator. Ur titreringsresultatet beräknas
absorberad mängd bariumhydrat i milliekvivalenter pr 162 g
torr bomull, varvid korrigeras för bomullens
fuktighetshalt och temperaturskillnaden mellan saltsyran
och bariumhydratlösningen. Med tillhjälp av en av
Neal experimentellt bestämd kurva bestämmes
därefter den mängd bariumhydrat, som skulle hava
absorberats, om slutkoncentrationen varit n/5 (se
fig. 1).
Absorptionen är beroende på temperaturen och
slutkoncentrationen hos bariumlösningen under i övrigt
lika förhållanden. Temperaturen inverkar så att,
då densamma stiger, sjunker absorptionen, som
framgår av tabell II enligt Neal.
Tabell II. Bariumhydratabsorption i
milligramekvi-valenter pr 162 g bomull.
i Vieweg, Papier-Ztg 1909, sid. 149.
= Neale, Journal of the Text. Inst. 1931, sid. T320 och
T349.
Temperatur
0° 15—17’ 20° 24° 35°
Bykat garn (sakel) (S) ( 94,4 81,9 77,4 75,6 70,7
1 94.2 82,3 77.6 75,4 70,0
Samma garn
behandlat med 25 %-ig NaOH (M) 1195,5 183,1 170,0 _ 157,6
1195,1 181,1 169,3 —- 158,0
Förhållandet [ gj .... 2,07 2,22 2,19 — 2,24 j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
