Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 TEKNISK TIDSKRIFT 13 april 1935
Tabell III. Inverkan av olikheter i merceriseringen av bomull på alkaliabsorptionsför hållandet.
[-Merceriserings-lutens koncentration,-]
{+Merceriserings- lutens koncentra- tion,+} g NaOH pr 100 g lösning Bykad och därefter merceriserad Merceriserad och därefter bykad
lltan sträckning Krympning och därefter sträckning Sträckning under hela merceriseringen Utan sträckning Krympning och därefter sträckning Sträckning under hela merceriseringen
A 1 k a 1 i a b sorptionsförhålland e t
Na Ba Na Ba Na Ba Na Ba Na Ba Na Ba
10,0 1,28 1,21
11,6 1.58 1,67 — — — — 1,51 1,57 — — — —
12,5 — — 1,92 2,07 1,60 1,65 — — 1.61 1,63 1,41 1,43
13,4 2,28 2,26 — — — — ’ — — — — —
15,0 — 2,46 — — — — 1,86 2,04 — — —. —
16,0 — — 2,30 2,40 2,07 2,16 — — 1,95 1,95 1,73 1,85
20,5 2,39 2,62 — — — — 2,02 2,19 — — — —
21,0 — — 2.30 2.41 2,18 2,28 — — — 1.94 1,68 1,75
25,0 — — 2,34 2,40 2.23 2,34 2,09 2,20 1.85 1.88 1,75 1,79
25,5 2,47 2.61 — — — — 2.13 2.22 — — — —
32,0 32,4 — — 2,28 2,40 2,24 2,33 — — 1,86 1,89 1,85 1,82
2.58 2.86 — — — — 2,29 2,39 — — — —
45,0 — — 1,90 2,06 1,84 2,01 — — 1,85 1,81 1,76 1,78
46,0 — 2,48 — — — — 2,17 2,34 — — — —
üm sålunda absorptionen ändras avsevärt med
temperaturen, synes tabell II visa, att
absorptions-förhållandet är praktiskt taget konstant mellan 15°C
och 35°C. Det bör emellertid framhållas, att de i
tabellen angivna siffrorna för absorptionen icke äro
korrigerade till en given slutkoncentration hos
ba-riumhydratlösningen.
Föreligger bomullen i form av rå oblekt vara, bör
den före bestämningens utförande bykas med
natronlut. Neal föreskriver visserligen icke detta, men av
hans uppgifter att döma har han alltid arbetat med
bykad vara. Författaren har vid försök funnit en
sådan bykning vara nödvändig, då i annat fall
erhållas otillfredsställande resultat. I praktiken brukar
bykningen utföras med 1 %-ig natriumhydratlösning
vid något övertryck. En kokning under 5 timmar
med 1 %-ig natronlut i kolv med återfiödskylare är
emellertid tillräcklig. Efter kokningen sköljes först
med vatten, sedan med utspädd syra ocli därefter
åter med vatten, tills bomullen är syrafri.
Författaren har vid arbete enligt Neals förfarande
använt 100 cm3 Erlenmeyerkolv med inslipad propp,
vari vävprovet, sönderklippt i ca 4X4 mm stora
stycken, införts och försatts med 30 cm3 n/4
barium-hydratlösning. Kolven nedställdes därpå i
vattenbad, som med temperaturregulator hölls vid + 25°C.
Då och då omskakades kolven för hand. Efter 5
timmar utfördes titreringen. Härvid erhöllos
resultat, som mycket väl överensstämma med Neals
värden för ej merceriserad bomull.
Barytabsorptions-förhållandet för tre olika slag ej merceriserad
bomull blev sålunda 0,98, 1,04 och 1,06. De två
sistnämnda bomullssorterna merceriserade gåvo 1,35
respektive 1,49. Maskinell anordning för
omskak-ningen synes därför icke vara nödvändig. Tidens
inverkan på bariumhydratabsorptionen har Neal icke
angivit. Ifråga om natriumhydratabsorption har
han däremot visat, att 2 timmar är tillräckligt för
att nå maximiabsorptionen. För icke merceriserad,
bykad bomull .änger Neal en absorption av i
medeltal 71 milliekvivalenter bariumhydrat pr 162 g torr
bomull vid en slutkoncentration av
bariumhydrat-lösningen av n/5. Yid användning av detta
medeltal fann han hos icke merceriserad bomull av olika
härstamning ett barytabsorptionsförhållande mellan
0,94 och 1,09. I tabell III återgives enligt Neal en
sammanställning visande inverkan av merceriserings-
lutens koncentration, sträckningen vid
merceriseringen och om bykningen föregår eller följer efter
merceriseringen på såväl barium- som
natrium-hydratabsorptionsförhållandet. Merceriseringen
utfördes på garnet i härvor vid ca -f- 25° C. (Forts.)
FÖRENINGSMEDDELANDËN~
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde den 8 mars 1935 kl. 19,30
till ordinarie kemiafton på föreningens lokal.
Sammanträdet öppnades av avdelningens ordförande,
professor E. Hägglund, varefter att jämte ordföranden
justera dagens protokoll utsagos ingenjören fröken Vera
Sandberg och civilingenjören E. Thrysin. Till medlem
av avdelningen invaldes disponenten Axel Hartman,
varjämte genom anmälan inträdde bergsingenjörerna B.
Hessle, F. Koraen, G. Larsson och J. Törnqvist,
civilingenjören Ivar Falk samt disponenten J. Weslien.
Från styrelsen meddelades att förberedelserna för
det av avdelningen vid sammanträdet den 12 sistlidne
oktober beslutade vårmötet i maj 1935 fortskridit så
långt, att programmet vore praktiskt taget klart. Mötet
kommer att avhandla frågor av speciellt intresse för
de silikatkemiska industrierna.
Aftonens föredrag hölls av laboratorieföreståndaren
vid Nitroglycerinaktiebolaget i Gyttorp, ingenjör Valter
Öhman, som gav en redogörelse för av honom därstädes
utförda undersökningar över "fördelning och
reaktionsjämvikter vid framställning av nitroglycerin och
nitro-glykol". Föredraget, som belystes med ett flertal
diagram, efterföljdes av diskussion under vilken, förutom
föredragshållaren, yttrade sig professor C. Kullgren
samt civilingenjörerna K. I. Skärblom och C. Du Rietz.
Referat av föredrag och diskussion finnes infört i
föregående häfte av Kemi. Sedan ordföranden framburit
de närvarandes tack till föredragshållaren förklarades
sammanträdet avslutat.
Efter sammanträdet vidtog supé och samkväm, vid
vilket ordföranden ännu en gång framförde
avdelninggens tack till kvällens föredragshållare. Särskilt ville
tal. framhålla de riskmoment som äro förenade med
undersökningar av detta slag.
Med anledning av att ett glädjande stort antal elever
från K-sektionen hörsammat inbjudan att deltaga i
aftonens sammanträde och samkväm hälsades dessa
välkomna i ett anförande av kemisekreteraren, som
därvid särskilt betonade värdet av att de unga ingenjörerna
redan i början av sin bana genom Svenska
teknologföreningen kunna erhålla kontakt med teknikens män.
F. H. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
