Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-1-)-1-t-1—
0 1 2 3 4 5 lim
Fig. 6. Sedimenteringsförloppets
beroende av omröringen. 40 Al -j-10 C, pH =
= 6,2. XVI: utan omröring. XYII:
omröring 15 min. XVIII: omröring 30 min.
13 juli 1935
absorption
%
80-
KEMI
absorption
7o
Fig. 4. Sedimenteringens förlopp vid olika
vätejonkoncentration. 40 Al + 10 C. VI: pH = 6,8.
VII: pH = 6,4. VIII: pH = 6,2. IX: pH = 5,7.
X: pH = 5,1.
överensstämmer med vad som funnits vid tidigare
undersökningar (Norlin, Tekn. tidskr. 10, 1933, s.
21). Då genom det tekniska sulfatets
svavelsyrehalt pH blir olika vid olika dosering, visas i fig. 4
resultatet av en försöksserie med konstant dosering
vid varierande pH, varvid surhetsgraden förändrats
genom svavelsyretillsats. Här finner man att den
tidigaste flockningen och den absolut taget snabbaste
och starkaste sedimenteringen sker vid pH = 6,2
medan ett medium med pH = 6,8 eller pH = 5,1 icke
medför snabb och fullständig sedimentering. Dessa
sedimenteringsserier medföra slutresultat, som stå i
god samklang med vad man tidigare funnit (jfr
Sondén och Lindgren, Tekn. tidskrift 47, 1933, s. 123).
Åt den alkaliska sidan är gränsvärdet pH = 6,8,
vilket resultat väl stämmer med diagrammet i fig. 3.
Vill man stanna vid gränsvärdet för doseringen,
erhåller man en påtaglig förbättring genom att sänka
pH med ungefär en halv enhet. .
Koltillsatsens betydelse framgår av kurvorna i fig.
5. Vi se av kurva I i fig. 3 att kolet självt
sedimen-terar ytterst långsamt i rätlinjig progression. Den
snabba sedimenteringen i fig. 5 vid koldosering av
över 1 mg/1 torde alltså få skrivas på den bättre
flockbildningens konto. Här är således ett vackert
exempel på verkan av groddkärnor. Den begynnande
sedimenteringen mankeras lika snabbt på alla kurvor
för doseringar över 1 mg/1, ehuru givetvis
absorp-tionsminskningen pr tidsenhet är större ju mörkare
vattnet från början varit, sålänge icke överdosering
med kol äger rum.
Av fig. 6 framgår slutligen förbluffande tydligt
inverkan av omröring på sedimenteringens förlopp.
Vattnet har vid dessa försök doserats med 40 mg/1
aluminiumsulfat och 10 mg/1 kol, varjämte mediets
pH justerats i förväg till bästa värde, eller pH = 6,2.
I det ena kärlet har sulfatet endast nedblandats
genom en omröring med pipetten, medan de andra
kärlen haft omröraren igång med 100 varv pr minut
under 15 resp. 30 min. Propellerbladen äro av
dimensionerna 10 X 25 mm. Sedimenteringen börjar
omedelbart sedan omröraren stoppats, flockbildningen är
då redan färdig. I det icke omrörda mediet synes
möjligen kärlets skakningar ha medfört en något
påskyndad utflockning, dock ej i så stor utsträckning,
att sedimentering inträder. Det har vid alla
omrö-ringsförsök befunnits, att efter mycket lång tid
slut-absorptionen är större hos de prov, där omröring
skett. Detta förhållande är icke fullständigt
undersökt, det kan ju tänkas, att vid omröringen en viss
dispersion av stora flockar äger rum, vilken icke
sedermera kompenseras genom sedimentering.
I de här visade diagrammen motsvarar
avläsningsfelet på galvanometern en ljusabsorption av 0,4 %.
På grund av denna stora noggrannhet jämsides med
en hög känslighet och då metoden dessutom är
ytterst bekväm i användandet, kan densamma tänkas
bliva av värde även vid många andra slag av
undersökningar, ex. vid studium av gelbildningar och
en-zymatiska reaktioner.
LITTERATUR
Ueber die Korrosion von Zinn und verzinnten
Materialen unter Bildung schwarzer FLecken, teknologie
doktorsavhandling av Sven Brennert. (107 sid.
Stockholm 1935; försvaret ägde rum å tekniska högskolan
den 27 april 1935.)
Författaren behandlar i sin avhandling det tekniskt
betydelsefulla specialfall av korrosion, som ger sig till
känna såsom bildning av svarta fläckar på förtennade
ytor, vilka utsättas för beröring med neutrala eller i
det närmaste neutrala lösningar, exempelvis mjölk
o. d. Genom sin verksamhet som forskningsingenjör
hos a.’-b. Separator ställdes författaren inför problemet
att söka finna en tydning på den ofta iakttagna
uppkomsten av svarta fläckar på de förtennade föremål
för mejeriändamål, som kortare eller längre tid varit
i bruk, och att med ledning av en sådan tydning
anvisa de vägar, på vilka ett möjligast effektivt
förebyggande av dylika fläckbildningar kunde
åstadkommas. Före förf. har enligt uppgift denna fråga endast
varit föremål för förklaringsförsök av W. Mohr och M.
Schultz (1930). Förf. omnämner de hypoteser, som.
uppställts av dessa forskare, och kritiserar deras synpunk-
absorpHon
%
Fig. 5. Sedimenteringens förlopp vid
olika koltillsatser. 40 Al; pH = 6,8. XI:
C = 0. XII: C = l. XIII: 0 = 2. XIV:
C = 5. XV: C = 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
