Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Fig. 6. Plan avjnodern cementfabrik enligt våt-metoden.
med en kapacitet av ca 120 ton pr timme. Krossen
tager block av ca 1 tons vikt, vilka sönderslås till
gods, som passerar en underliggande skålformig rost
med ca 30 mm rostavstånd. Krossgodset håller ofta
ca 50 % under *//•
För kletigt material väljer man gärna en
vals-käftkross. Käften är ej driven, men eftergivande
av-fjädrad. En tandad vals matar godset mot käften.
Efterföljande finkrossning är i allmänhet nödvändig.
Fig. 5 visar en vals-käftkross av F. L. Smidths
konstruktion.
Då jag nu övergår till att behandla de olika
brännmetoderna, vill jag börja med den våta
roterugns-metoden såsom den mest använda. Metodens
fördelar hava tidigare berörts. I korthet kunna de
sammanfattas i följande: Möjlighet att av de mest
skiftande råmaterial framställa en förstklassig
cement-klinker under användande av ett enkelt,
okomplicerat maskineri vid låg kraftförbrukning och med högt
driven mekanisering. Ehuru bränsleekonomien vid
denna process är sämre än vid efterföljande, bliva
dock totala framställningskostnaderna inklusive ränta
och amortering ofta förmånligare än vid andra
metoder.
Fig. 6 visar planen av en modern cementfabrik
enligt våtmetoden, där slambara råvaror ej användas.
På järnväg inkommer kalksten och märgel m. m. till
huset (1). Vagnarna tippas i en Hammarkross.
Godset föres medelst ett gummiband (2) upp till ett
tvärgående band (3), från vilket det antingen matas i
fickor över kvarnarna (6) eller till råmateriallagret
(4), som överfares av en travers (5). I lagret finnes
plats för kol, cementklinker, krossade råmaterial och
gips. Under vattentillsats matas kvarnarna med en
lämplig blandning av råvaror, som förmalas till ett
siam med normalt omkring 37 % vatten. Slammet
uppfordras i slamsilos (8), vilka tjäna dels som
kor-rektionsbassänger och dels som buffertlager.
Härifrån matas ugnarna (10) genom ett regulerbart
skop-verk (9). Bränslet tillföres via en kolkross (11), ett
band (12) till en kombinerad koltork och kolkvarn
(13) och härifrån till silos (15). Kolpulver blåses in
i ugnens nederända och antändes, varvid flamman
och rökgaserna stryka genom ugnen i motsatt rikt-
Fig. 4. Hammarkross.
Fig. 5. Vals-käftkross.
tion man bland andra
konstruktioner använder sig av Symons
Cone-Crusher, fig. 3. Ifrågavarande
kross lämnar en förhållandevis
långt nedkrossad produkt. Enligt Morgårdshammars
mek. verkstad har en 5*/»’ Symons kross med ett
ingångsmaterial av 55 mm, en normal
avverkningsförmåga av ca 73 m3 pr timme vid en produkt, som till
100 % ligger under 10 mm.
En annan mycket användbar krossmaskin är den
enkla eller dubbla Hammarkrossen. Fig. 4 visar en
dubbel sådan av F. L. Smidth & Co:s konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
