Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
Fig. 15. Roterugn med Unax-kylare.
1 den mån luften ej åtgår för förbränning av
kolpulvret i ugnen eller andra ändamål, släppes den ut
genom en skorsten. Med detta utförande har det
under senaste åren byggts några jätteugnar, av vilka
den i Aalborg är störst. Ugnen har en längd av 163
m, en max. diam. av 3,75 samt producerar normalt
ca 800 ton klinker pr 24 tim.
Härmed torde jag få lämna våtmetoden för att i
korthet nämna några ord om den torra
roterugns-processen. Detta förfarande lämpar sig, som tidigare
antytts, där man har till sin sammansättning jämna
råvaror och ej behöver blanda många olika sorter.
Råvarorna skola vidare helst vara så torra, att man
kan mala dem utan extra torkning. Även om man
bygger in dammfilter, får man finna sig i betydande
stoftförluster med motsvarande hygieniska obehag.
Numera byggas torrfabriker sällan utan utnyttjning
av rökgasernas värmeinnehåll i avgaspannor.
Härigenom erhåller man visserligen en god värmeekonomi,
men hela systemet bliver komplicerat av en rad
maskiner, vilka utan avbrott på någon punkt uthålligt
måste samverka. Fig. 17 visar värmeekonomien vid
en modern torrugn med återvinning av rökgasernas
värmeinnehåll. Netto-kaloritalet 950 cal pr kg klinker
uppnås endast under mycket gynnsamma
förhållanden. Siffror upp till 1 300 à 1 500 cal äro ej ovanliga
för äldre anläggningar.
Fabrikationsgången i en torr fabrik är i huvudsak
densamma, som i en roterugnsanläggning enligt våta
metoden. Fig. 18 visar en fabrik i Indien. Man ser
här utom ugnen, avgaspannorna med sina
damm-kammare. Jag skall ej länge uppehålla mig vid
denna metod, utan inskränka mig till att visa några
bilder av maskintyper, som äro för metoden säregna.
Fig. 19 återger en s. k. Tirax-kvarn av F. L. Smidth
& Co:s konstruktion. Processen är sluten, vilket
framgår av diagrammet. Tillsammans med varmluft
Fig. 18. Cementfabrik enligt torrmetoden.
inmatas finkrossat
rågods, som ej bör hålla
mer än ca 12 % vatten.
i första hälften av
kvarnen, torkavdelningen,
uppdelas godset i en
massa tuber, varigenom
stor avdunstningsyta
erhålles. Andra
hälften är en
flerkammar-kvarn, samman Dyggd
med den första.
Luftströmmen bortför
grovmjöl och finmjöl till en
separator och en cyklon. Det förra går i retur.
Apparaten användes för målning av råmjöl i
torr-ugnsprocessen samt i många olika slags fabriker
föl-torkning och målning av kolpulver. Den är
synnerligen lättskött och har låg kraftförbrukning.
För att åvägabringa en intim och likformig
blandning av råmjöl har man förr använt sig av en rad
silos, ur vilka mjölet östes från det enda i det andra.
Dammbildning, slitage och stor kraftförbrukning var
karakteristiskt för denna metod.
Numera använder man sig med fördel även för
råmjöl av det kända förhållandet, att stenmjöl och
cement, som uppblåses med en lämplig kvantitet luft,
blir flytande och förhåller sig som en vätska. Fig. 20
återger ett silo för råmjöl. Pressluft tillföres genom
ett rör i botten. En vertikal axel med omrörings-
Råmbteria’
Slutprodukt
[-tftafmngs-cttér&fcd-]
{+tftafmngs-
cttér&fcd+}
Av toppning
Tron barnen
Fig. 16. Rostkylare.
Fig. 19. Tirax-kvarn.
Fig. 17. Grafisk värmebalans för
torrugn. Värmebehov ca 950 kca]/kg
klinker.
Teoretiska
värmebehovet
c - a 50 %
For lust genom
hlinkervorme
c-O 5 %
Utstrålningsförlust
co 15 %
Skorstensförlust
ca n %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
