Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 9
TEKNISK TIDSKRIFT
SEPT. 1935
KEMI
Redaktörs Evert Norlin
UTOIVCN AV SVENSKA TEKNO IQGFORCNl NGE.N.
INNEHÅLL: Om portlandcementets kemi och om olika cementsorter, av Lennart Forsén. — Om
cementtillverkning, av disponent N. Danielsen. — Notiser.
om portlandcementets kemi och om olika
cementsorter.
Av dr-ing. Lennart Forsén.
Portlandcementklinkern består av vissa kalkrika
mineral, som jämte talrika hålrum i klinkern äro
omgivna av en glasartad grundmassa. i kemiskt ren
form bestå dessa kalkrika föreningar av 3 CaO • SiO,
(alit), a-2 CaO • Si02 (belit) och 4 CaO • A1203 • Fe203
(celit). Glasmassan består av kalciumaluminat 3 CaO •
A1203 och 5 CaO • 3 A1203 samt ej utkristalliserad
tetrakalciumaluminatferrit 4 CaO • A1203 • Fe203.
Klinkermineralen bildas vid cementbränningen
genom att först en fullständig smältning av
kalcium-aluminaten och kalciumaluminatferriten inträder. i
denna smälta upplöses därpå kalk- och silikatmaterial
resp. i fast fas bildat ß-2 CaO • Si02, varpå de
nybildade föreningarna 3 CaO • Si02 och «-2 CaO • Si02
utkristallisera. Ur glasmassan utkristalliserar vid
avkylningen yttermera betydande mängder 4 CaO •
• A1203 • Fe203. Kalciumaluminaten kristallisera i
regel ej; röntgenografiskt skall dock i vissa fall
3 CaO ■ A1203 kunnat påvisas.
Alit, 3 CaO • Si02, upptar i sitt gitter något
kalciumaluminat. Celit, 4 CaO • A1203 • Fe203, upptar
MgO. Alit och belit äro färglösa föreningar, medan
celit är gulbrun och glasmassan gulaktig. Cementets
grå eller blågrå färg förorsakas av det färgomslag till
blågrått, som inträder då celit upptar MgO i sitt
gitter.
Ett visst motsatsförhållande har rått mellan
vetenskapens rön ocli teknikens erfarenhet i fråga om den
högsta mängd kalk, CaO, som klinkerns sura
komponenter Si02, A1,03 och Fe203 förmå binda. Detta
beror på att vid den tekniska cementbränningen tiden
ej är tillräcklig för uppnåendet av slutligt
jämviktsläge. Skillnaden i slutproduktens
sammansättning vid kort och lång
upphettning framgår tydligt ur de talrika
undersökningar, som utförts i
tre-ämnessystemet Ca0-Al203-Si02.
i fig. 1 är det kalkrika hörnet av
treämnessystemet CaO, Si02, A1203,
som är noggrant undersökt av Rankin
och medarbetare återgivet. De
angivna fälten C, C3S, C2S, C3A, C5A3
återge sammansättningen av de smältor,
ur vilka CaO (C), 3 CaO • Si02 (C3S), 2 CaO • SiO,
(C2S), 3 CaO • A1203 (C3A) och 5 CaO ■ 3 A1203 (C5A3)
kristallisera som primärfas.
Utgår man från en smälta av sammansättningen
9 CaO • 2 Si02 • A1203 (punkt C9S A i diagrammet
liggande på den teoretiskt högsta kalkgränsen, linjen
mellan 3 CaO • Si02 och 3 CaO • A1203) och låter denna
smälta avkylas, så kan man av diagrammet avläsa
vilka föreningar som utkristallisera. Först
utkristalliserar kalk, varvid smältans sammansättning
förändras i enlighet med en linje dragen från kalkhörnet
CaO (C) genom punkten C9S2A, tills denna linje skär
trikalciumsilikatfältet. Härefter utkristalliserar
tri-kalciumsilikat, tills tangentpunkten Y uppnåtts,
varefter vid vidare avkylning CaO och 3 CaO • Si02
utkristallisera, tills temperaturen sjunkit till 1470°.
Smältan har då en sammansättning, som motsvarar
punkt 17 i diagrammet. Vid denna temperatur stå
CaO, 3 CaO • Si02, 3 CaO • A1203 och smälta i jämvikt,
dvs. alla faser kunna samtidigt förefinnas.
Trikal-ciumsilikat och trikalciumaluminat utkristallisera här,
medan tidigare utkristalliserad kalk åter upplöses
av smältan.
Upphettas massan till denna
temperatur, tills ingen
vidare förändring sker,
dvs. till jämviktsläge
inträtt, går ali
tidigare kristalliserad kalk
i Referat av föredrag’ vid Kemi och
bergsvetenskaps vårmöte den 24 maj 1935.
Fig. 1. Rankins diagram tör Ca0:Si02 : AI2O3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
