Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
KEMI
71
verksamma undertrycksområde. Vid l matas hela
beskickningen i en klinkerkross s, som är uppställd
över en skaksikt m. Denna sorterar klinkern i tre
fraktioner. Vid p utmatas korn under 6 mm, som gå
tillbaka till behållaren c för att användas som
retur-klinker. Klinkerstycken i storleken 6—20 mm
avföras vid o och återföras till behållaren q för att
påmatas rosten såsom bäddmaterial. Fraktionen över
20 mm ävensom det av de lägre kornklasserna, som
ej åtgår för nyssnämnda ändamål, går till
cement-malningen.
Man frågar sig nu, vad ändamålet är att återföra
de tvenne klinkerfraktionerna i
fabrikationsprocessen. Bäddmaterialet, 6—20 mm, har till uppgift att
skydda rosten och bilda ett poröst skikt, som
underlättar en jämn avsugning av överliggande
beskickning. Med inblandning av klinker i beskickningen
avser man att reglera reaktionsförloppet Sclj ått
förbränningstiden för kolet pius tiden för andra
exo-terma reaktioner blir längre än dissociationstiden för
beskickningens kolsyrehaltiga beståndsdelar och
andra endoterma reaktioner. Man har praktiskt
funnit, att denna fordran uppfylles, om beskickningens
kolsyrehalt hålles under 15 %. Blandningen
kommer då att vid torrmetoden ligga mellan 1 del
rå-mjöl och 1 till 2,5 del returklinker samt 3—5 % kol.
Vid våtmetoden har man exempelvis använt en
blandning av 15,6 delar siam, 22,8 delar returklinker
och 1,2 delar koksgrus (allt enligt H. B. Wendeborn,
Saugzug-Sintern und -Rösten).
Värmebalansen framgår av diagram, fig. 30, enligt
H. B. Wendeborn. Som synes är det ett gott
utnyttjande av bränslet. Man har ännu ej full bekräftelse
på, att siffran 1 200 cal pr kg klinker uppnås i
praktisk drift under längre tid. Metoden prövas vid ett
verk i Tyskland.
De fördelar, som uppfinnarna vilja göra gällande
för metoden, äro:
Den kan användas för såväl våt- som
torr-förfa-rande. Ett så billigt brännmaterial som koksgrus
eller mycket magra kol lämpar sig väl. I motsats
mot roterugnar kan brännapparaten när som helst
avstannas utan olägenhet, och man kan lätt övergå
till bränning av annat cementslag.
Bland nackdelar, som falla i ögonen, är, att
apparaten är ganska komplicerad, och att metoden
kräver förhållandevis mycket kraft. Det torde ej heller
vara möjligt att på detta sätt framställa en lika god
klinker, som enligt roterugnsmetoden, vid vilken
man kan uppnå samma värmeekonomi. Under
brännprocessens gång har man, i motsats till förhållandena
vid roterugnsbränning, ingen möjlighet att reglera
brännmaterialets mängd. Förskjutningar i
bränslets värmevärde låta sig först korrigera, sedan
klinkern är färdigbildad. Förfarandet torde i vissa
speciella fall kunna bjuda fördelar, men kan knappast
komma att allmänt användas.
Man frågar sig nu, vad kostar det egentligen att
göra cement? Givetvis kan den frågan ej generellt
besvaras. I inledningen till föredraget har jag talat
något om betingelserna för en ekonomisk
cement-fabrikation. De inverkande faktorerna äro så många
och skiftande, att man endast i stora drag kan
skissera kostnadsfördelningen hos en modern svensk
cementfabrik. Med utgångspunkt från ett
genomsnittspris för cementet av 45 kr. pr ton eller kr. 7: 50
Fig. 30. Värmediagram för Wanderrost-metoden. Blandning 2,si kg
siam med 36 % H2O, 3,5 kg returklinker, 0,18 kg koksgrus. B = Total
tillförd värme inkl. tändning. e = Exoterm reaktionsvärme, w —
värmebehov för ångbildning, z — Värmebehov för dissociation, k —
värmebehov för förluster med klinker, rökgaser, genom ledning och strålning.
n = Nyttiggjord cirkulationsvärme. L = Totalt använd värmemängd.
kmax = k + *•
pr 3 säckar fritt hos detaljisten kan följande
kostnadsfördelning uppställas:
Tillverkningskostnader fritt fabrik exkl. emballage.
%
Arbetslöner ................................ 12—20
Rörliga omkostnader
Köpta materialier och övriga driftkostnader.. 28—30
Fabriksomkostnader ........................ 11—15
Administrationskostnader och skatter ........ 8—10
Fasta omkostnader
Avskrivningar .............................. 15—20
6 % ränta å nedlagt kapital ................ 16—18
Summa 100 %
Emballage, handelskostnader, cementfrakter och
företagarevinst ............................. 65 %
165 % =Kr. 7: 50
Av uppställningen synes, att de fasta kostnaderna,
dvs. de, som i huvudsak äro oberoende av rörelsens
omfång vid en viss tidpunkt, stiga till 50 à 60 % av
fabrikationspriset. Särskilt i tider av liten
omsättning är detta betungande. Enbart
kapitalkostnaderna i form av avskrivningar och räntor uppgå till
31—38 %.
Härmed har jag kommit till slutet av mitt
föredrag. Jag har sökt fånga en bild av
cementindustriens nuvarande metoder och även giva en antydan
om, i vilken riktning ytterligare utveckling kan
förväntas. Man säger, att stillastånd är lika med död.
Sett ur den synpunkten är det liv inom
cementindustrien, och ett jäsande sådant.
Diskussion.
Professor J. A. Hedvall. Användandet av Dwight
Lloyd-idéen synes vara ett djärvt försök. Disponent
Danielsen har själv i sitt föredrag yttrat farhågor för
att produkten kan komma att bliva ojämn på grund av
att inmatningen icke sker tillräckligt likformigt.
Tydligen är det vid detta system omöjligt att helt undgå
lokala överhettningar, och jag misstänker att
inhomogeniteter som en följd härav bliva oundvikliga. Har
föredragshållaren sig bekant om genomsnittsanalyser ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
