- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Kemi /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1935

förts för att erhålla kunskap om materialet verkligen
alltid är fullt genomreagerat?

Disponent N. Danielsen. Det är tillsvidare mycket
litet känt om denna process. Speciellt rörande frågan
om produktens kvalitet får man inga andra upplysningar
än att det framställda cementet är fullt handelsdugligt.
Analyser ha däremot icke meddelats. Jag tror att prof.
Hedvall har fullkomligt rätt i sina misstankar om att
produkten svårligen kommer att uppnå de höga värden,
vida över normernas hållfasthetsfordringar, som
karakterisera de flesta i roterugn framställda cementsorter.

F. H. 8.

NOTISER

Kemisk industrikongress i London 22—27 juni 1936

En kemisk industrikongress, organiserad av internatio
nella exekutiva rådet för världskraftkonferensen kom
mer att hållas i London nästa år omkring midsommar

För kongressens program hava följande grundlinjei
antagits:

A. Projekt inom kemiska industrien.

B. Planläggning och konstruktion av kemiska
fabriksanläggningar. 1) Använda material. 2)
Standardisering och normer; kontrollsystem för ernående av
erforderlig noggrannhet.

C. Bränslen, värme, allmänna problem inom
kemiska industrien. 1) Val och användning av bränslen och
olika slag av energi. 2) Torrdestillation (förkoksning).

3) Destillation, avdunstning, kondensation, kristallisa-

tion och andra allmänna samhörande problem. 4) Be-

handling av gaser. 5) Hydrering, krackning och andra

högtrycksprocesser. 6) Värmeutbyte och värmegenom-

gång. 7) Smörjmedel och smörjning. 8) Krossning,

målning, siktning, blandning, emulgering och transport.

9) Behandling av avfallsprodukter såväl fasta, flytande
som gasformiga.

D. Administration och organisation av arbetet inom
kemiska industrien. 1) Den kemiska ingenjörens
utbildning och praktik. 2) Vetenskaplig och teknisk kontroll.
3) Framställningskostnader och statistik. 4)
Skydds-och välfärdsåtgärder.

överingenjör G. H. Hultman, professor E. Hägglund, dr
A. Lindblad, ordf., direktör Sven Lundberg, direktör S.
Nauckhoff, docent E. Norlin, direktör E. Rodling och
direktör Sten Westerberg.

Representationskommittén kommer bl. a. att
granska och avgiva förslag till svenska uppsatser vid
kongressen. Uppsatserna få icke bliva större än 7 500 ord
och de skola åtföljas dels av innehållsförteckning och
dels av ett referat och sammanfattning om högst 500
ord. Föredrags titel skall meddelas i september och
manuskript insändas före den 31 december 1935.

Närmare upplysningar om kongressen och om
insändande av föredrag lämnas av sekreteraren hos svenska
representationskommittén civilingenjör Edy Velander,
El-verket, Stockholm. E—t N-—n.

Nya alifatiska aminer, av A. L. Wilson. Ind. & Eng.
Ch., s. 867, 1935. Alifatiska aminer hava redan fått en
viss praktisk användning, och enär de hava fördelaktiga
egenskaper och numera kunna framställas till rimligt
pris i större skala, kan man förutse, att de i större
utsträckning än hittills komma att beaktas inom
industrien. Förf. och hans medarbetare hava framställt en
serie dylika aminer och vissa föreningar av dem och
bestämt dessa ämnens egenskaper. En mera fullständig
tabell anger etylendiamins, NH2 • CH2 • CH2 • NH2, fysi-

kaliska egenskaper:

Spec. vikt, 20/20°C ..................................................0,8994

Ändring av spec. vikt per 1°C ............................0,oooi

Molekylarvikt ............................................................60,08

Kokpunkt, °C ............................................................116,2

Ångtryck vid 20° C, mm ........................................10,o

Smältpunkt, °C ........................................................11,o

Flampunkt, "C ..........................................................33,9

Viskositet vid 20°C, Vd ..........................................1,34

Brytningsindex ..........................................................1,454

Dielektricitetskonstant vid 18° C ........................16,o

pH i 25 % lösning vid 25° C ................................11,9

Förgasningsvärme, cal per g ................................167

Smältvärme, cal per g ............................................77

Förbränningsvärme, cal per g ............. 7 533

övriga undersökta aminers och deras föreningars
egenskaper framgå av följande sammanställning:

Namn Formel Mol. vikt Spec. vikt 20/20 °C [-Kokpunkt-] {+Kok- punkt+} ’C [-Ångtryck-] {+Ång- tryck+} vid 20 °C mm Smält punkt °C [-Flampunkt-] {+Flam- punkt+} °C


Propylendiamin........................ nil • ch • (ch3) • ch2 • nha 74,10 0,8723 119,3 — — i -

Dietylentriamin........................ neb • c2el • nh ■ c2h4 • nil 103,13 0,9586 207,1 0,16 — | —

Trietylentetramin.................... nil • (c2h4 • NH)i • c2h4 • nil 146,18 0,9839 277,9 0,01 — j 125

Tetraetylenpentamin ............ nil • (cjrtnh^ • c2h4 • nil 189,22 0,9994 333 < 0,oi — I -

Piperazin.................................... nh • (c2h^2 • nh 86,10 - 146 - 104 -

Morfolin .................................... NH • (c2il)20 87,08 1,0016 128,3 13,2 - 25

Metylmorfolin............................ chs • n (c2h4)2 o 101,10 0,9051 115,4 1 6 — -

Fenylmorfolin ........................ CÆ5 • N (c2h4):! O 163,11 - 260 - 58 —

Morfolinetanol ........................ HO • CÆN • (c2H4)2 O 131,11 1,0724 225,7 0,11 — 97,2

Morfolinetyleter........................ CiHsOCiHiN ■ (C2H4), O 157,14 0,9648 2 06,2 — — -

Morfolinvinyleter.....................c2h3oc2h4n • (c.&). O 155.13 1,0023 210,1 0,3 — 82,2

E. Nya riktlinjer för utvecklingen inom den kemiska
tekniken.

F. Allmänna synpunkter.

Av det lämnade programutkastet för kongressens
överläggningar framgår, att man önskar föredrag av
mera allmän karaktär. De böra taga hänsyn till
ekonomiska faktorer och behandla problem, som äro av
intresse för alla eller ett flertal grenar av den kemiska
industrien. Föredragen böra giva en översikt av
utvecklingen och om nya riktlinjer och problem, som
framkomma och eventuellt erfordra teknisk-vetenskaplig
forskning för att kunna lösas.

Svenska nationalkommittén för världskonferenser
har tillsatt en svensk representationskommitté
bestående av: direktör T. Hernod, professor B. Holmberg,

Aminernas tekniska användning beror på, att de med
feta och andra organiska syror ge såpor och tvålar,
vilka äro oljelösliga och hava stor emulgeringsförmåga.
Tack vare förmågan att förtvåla och även genom ren
lösningsförmåga, kunna aminerna användas för att lösa
ämnen av syrakaraktär, såsom schellack, kasein,
fenoler, salicylsyra, kiselfluorvätesyra m. fi. Tvålar av
aminer och rena aminer höja och kunna reglera
pH-värdet vid vissa processer. Även äro aminer och deras
föreningar aktiva katalysatorer vid reaktioner både i
positiv och negativ riktning. Slutligen äro de
värdefulla mellanprodukter vid syntetisk framställning av
färgämnen, läkemedel och andra tekniskt viktiga
preparat.

E—t N—n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935k/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free