- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Kemi /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1935

Fig. 3. Helgjutet betoughus i Malmö. Fig. 4. Kappseglingsbåten "Yg" av betong.

I betongen, är det cementdegen, som är det
sammanhållande bindemedlet. Detta bindemedel kan
betraktas såsom ett "cementlim", och på samma sätt som
snickaren, när han limmar trä, noga måste avpassa
"snickarlimmets" vattenmängd för att erhålla ett så
starkt lim som möjligt, på samma sätt är det viktigt,
att betongteknikern noga avpassar "cementlimmets"
vattenmängd i betongen.

Liksom när det gäller "snickarlim" är nämligen
"cementlimmets" styrka beroende på dess vattenhalt
och intill en viss gräns gäller för båda, att
bindekraften stiger med minskad vattenhalt. "Cementlimmets"
styrka dvs. betongens hållfasthet är således direkt
beroende på cementets och vattnets inbördes
proportioner eller på det s. k. vattencementtalet.

De i betongen ingående sand- och
stenmaterialier-nas kornstorlek och inbördes gradering ha vidare
stor inverkan på betongens kvalitet. Desamma skola
så avpassas i förhållande till varandra, att den
hopblandade sand + stenmaterialmassan blir "i sig
själv" så tät som möjligt dvs. att denna blandning
erhåller minsta möjliga hålrum mellan de olika
sand-och stenpartiklarna. Den ekonomiska betydelsen av
detta förhållande framgår kanske tydligast, när det
gäller att framställa tät betong, där ju dessa hålrum
måste utfyllas med cementdeg eller "cementlim" för
att betongen verkligen skall bli tät. Ju mindre
hålrum, som i detta fall finnes i själva sand -|-
stenmaterialblandningen, desto mindre cementdeg går det
åt, dvs. desto mindre mängd cement.

Denna sand- + stenmaterialmassans lämpliga
proportionering är lika viktig vid ali
betongframställning, alltså även för magrare blandningar.

Betongens konsistens har även en avgörande
inverkan på vattentäthet, beständighet, utseende och
be-arbetbarhet. Som regel gäller, att betongen skall
vara plastisk eller trögflytande och att massan aldrig
göres blötare än vad som erfordras för att med
normalt stampningsarbete få massan att väl utfylla
formen och arbeta sig fram mellan armeringsjärnen.

Konsistens och vattencementtal ha intet direkt
samband med varandra, i det att varje
vattencementtal kan ha varje konsistensgrad. Riktigheten av
detta framgår, om man tänker sig en viss blandning
av cement och vatten, vilken blandning successivt
tillföres mer och mer sand + stenmaterial. Därvid
övergår blandningens konsistens från "välling" till
allt torrare massa utan att vattencementtalet, dvs.

mängden vatten i förhållande till mängden cement
ändras.

Betongens konsistens vid användande av visst
vattencementtal hos blandningen får alltså anpassas
genom tillsättning av lämplig mängd sand +
stenmaterial i förhållande till cementdegen ifråga.

På betongens slutliga hållfasthet är det många
faktorer som inverka. Såväl cementmängd pr m3
betong och vattencementtal som blandningstid,
temperatur, efterhärdning och ålder inverka var för sig och
kunna i samverkan bidraga till ett såväl gott som
dåligt resultat. Det beror på sakkunskapen hos dem,
som ha att ansvara för betongen ifråga hurudan
densamma blir.

Yi skola nedan i princip något beröra dessa olika
faktorer och deras inverkan på betongens egenskaper.

a. Inverkan av cementmängd.

Cementmängden hos betong inverkar på så sätt, att
en ökad cementmängd ger ökad hållfasthet hos
betongen på sätt som framgår av fig. 9. Som bekant
sker provning av betongens tryckhållfasthet genom
undersökning av provkuber med 20 cm kantsidor och
brottbelastningen divideras med kubens tryckyta,
dvs. uttryckes i kg pr cm2. En 20 cm betongkub med
en tryckhållfasthet av 200 kg/cm2 tål således i själva
verket en belastning av 200 X 20 X 20 = 80 000 kg

Fig. 5. Tranebergsbron, världens längsta betongbro i ett spann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935k/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free