Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Be†onqhå//fas th e t
och
härc/nings tempera for
(iS5 - c/ygn -prov)
Temperatur uncker häretn/ngstiden, "C
Fig. 12. Betonghållfasthet och härdningstemperatur.
■q
$
I1
»1
•s
«s
O
_ __ /ÖO 3éo
Ä/tJer hos prov kropparna vit* provningen, anfo/ dyqn
O 5 to 15 % Zo ?5 30 35 *0
Vøffenhördninq, artat e/yqn
BriorghöJifosthet
och
e Hrr h ärdninq
mån, prov)
Fig. 13. Betonghållfasthet och efterhärdning.
Denna hållfasthetsvariation i förhållande till
härdningstemperatur en har för vanligt A-cement närmare
angivits i fig. 12.
e. Inverkan av efterbehandling.
Nygjuten betong måste första tiden efter
tillverkningen vattnas för att kunna binda och hårdna på
normalt sätt. Det är felaktigt att tro, att ali
rättfärdighet är uppfylld, när betongmassan kommit på sin
plats i formen. Tvärtom har det visat sig, att
dålig vattning eller ingen vattning alis första tiden efter
gjutningen i avsevärd grad verkar menligt på
betongens hållfasthet.
Om betong efterbehandlas olika länge med
vatten-begjutning, visar det sig, att betongens hållfasthet
ökar med ökad efterbehandlingstid. Ökningen är
kraftigast upp till ca 10 dagars efterbehandling, för
att därefter ytterligare öka endast obetydligt.
Därför anser man tiden minst en vecka à 10 dagar vara
erforderlig för vanlig betong. Denna
hållfasthets-variation i förhållande till efterbehandlingstiden har
närmare angivits i fig. 13.
f. Inverkan av ålder.
Att betong blir starkare ju äldre den blir, är
allmänt känt. Ökningen i hållfasthet är kraftigast
upptill ca 28 dygns ålder, varför denna tidpunkt i regel
brukar användas såsom ’’normaltid" vid provning av
betong. Det är emellertid felaktigt att tro, att
betonghållfastheten icke därefter ytterligare ökar.
Tvärtom har det visat sig, att ökningen i hållfasthet
fortgår under åratal, ehuru givetvis mycket långsamt.
Denna hållfasthetsvariation i förhållande till åldern
har närmare angivits i fig. 14, där "verkliga" värden
för betong med olika vattencementtal återfinnas.
Efter denna hastiga och något schematiska över-
blick skall jag nu tillåta mig något närmare beröra
frågan om rationell proportionering av betong, dvs.
sammansättning av densamma med hänsyn till de för
ett visst arbete tillgängliga sand- och
stenmateria-lierna, utan hänsyn till på förhand givna
"standardblandningar".
1. Cementkvalitet, vattencementtal och betong
-hållfasthet.
Jag skall därvid först något ytterligare beröra
frågan om sambandet mellan cementkvalitet,
vattencementtal och betonghållfasthet.
Jag har redan tidigare påpekat sambandet mellan
vattencementtal och betonghållfasthet. En
undersökningskurva med detaljvärden inritade framgår av fig.
15 (Abrams kurva). Undersöker man på detta sätt
dessutom olika cementkvaliteter, skall man finna
olika kurvor för olika
cementkvaliteter (fig.
16). Detta har slutligen
givit oss en
sammanställningskurva häröver
(fig. 17), vilken för
kc = 425 motsvarar de
betonghållfastheter, som
de nya betongnormerna
föreskriva för resp.
vattencementtal vid
användande av A-cement.
2. Cementmängd.
För det andra skall
jag något beröra frågan
om erforderlig
cementmängd.
Fig. 14. Betonghållfasthet vid olika ålder.
Abromsi kurva.
n - yo/ym vcfH-grt
•vo/ym cernàrrt.
kt - be+onyens
O O. so /. cro /.so
Va //£ rh o’/anc/e. fa /, ’ r7 ’
Fig. 15. Abrams klassiska "vattencementtalkurva"
Fig. 16. Vattencementtalkurvor för
olika cementkvaliteter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
