Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
Fig. 7. Walluy’s bandfilter.
och bär ett perforerat mellanhand av gummi och
däröver det egentliga filtermediet, nämligen en
filterduk. Mellan transportbandet och det perforerade
mellanbandet finnes celler, så att filtratet kan rinna
bort genom öppningar, som befinna sig i mitten av
transportbandet. Under dessa öppningar finnes en
smal suglåda, som är öppen upptill och ur vilken
filtratfraktionerna kunna bortrinna var för sig.
Va-kuumtätningen mellan transportband och suglåda är
självverkande och praktiskt taget fullständig. Över
filterkakan äro anbringade rörliga tvärväggar, som
ha till uppgift att hindra de olika tvättfraktionerna
att blanda sig med varandra. I suglådan finnas även
rörliga mellanväggar, som åtskilja de olika
filtrat-fraktionerna. Alla dessa mellanväggars lägen kunna
under drift förändras.
Filterkakan, som kan uppnå en tjocklek av 100
mm eller mera, beroende på slammets filterförmåga,
hålles hela tiden täckt med lösning och man
undviker härigenom fullständigt ali sprickbildning. Vid
ändskivan faller filterkakan själv av. Filterduken
och filtret i övrigt spolas under filtreringen rent
med vatten, varigenom filterdukens livslängd ökas
och dukens filtreringsförmåga bibehålles. Filtrets
kapacitet är givetvis i första hand beroende på
slammets filtreringsförmåga. Som exempel kan
emellertid nämnas, att ett filter, vilket figur 8 visar, med
3 m2 filteryta kan, vid en skikthöjd av cirka 65 mm,
avverka cirka 100 ton fuktig gipsslam på 24 timmar.
Kraftförbrukningen är utan vakuumpump vid
genomsnittshastighet endast ungefär 1 hkr.
Förutom filtreringen har även indunstningen av
teknisk fosforsyra erbjudit en rad av svårigheter,
som likaledes framkallats av den varma fosforsyrans
aggressiva egenskaper och vidare därigenom, att
syran vid indunstningen frånskiljer fasta substanser
såsom kalciumsulfat, kiselsyra osv.
Man använder för närvarande i fosforindustrien 2
typer av indunstare:
1) Apparater med indirekt uppvärmning med enkel
eller dubbel effekt.
Fig. 8. Foto av bandBlter.
2) Apparater med direkt uppvärmning genom
förbränningsgas resp. varm luft.
Till den första gruppen höra de i Förenta
staterna mycket använda Svenson-iudunstarna (vanliga
stående rörindunstare), den i Europa använda
Kest,-ner-indunstaren (Kletter-principen) och
Vogelbusch-indunstaren (med snett ställda värmerör och med
cirkulerande vätska). Dessa apparater hava en god
värmeekonomi, men erfordra ofta rengöring på grund
av krustbildningar på rören.
I den andra gruppen undvikas dylika
krustbildningar genom den direkta uppvärmningen. I Förenta
staterna använder man mycket den s. k. "drum
con-centrator", i vilken heta förbränningsgaser från en
oljebrännare tryckas genom ett munstycke av
specialmaterial in i en liggande, murad trumma, i vilken
syran befinner sig. Trumman är uppdelad i två
underavdelningar och arbetar på detta sätt med
dubbeleffekt. — Efter liknande princip arbetar man även i
murade öppna roteringsrör, vid vilka en flamma
riktas på syran vid den utvidgade utloppssidan.
En ny indunstningskonstruktion, som även visat
sig lämplig för fosforsyra, är a.-b. Kemiska
patenters, vid vilken varm luft eller förbränningsgaser
under mycket lågt tryck med särskilda munstycken
inblåses i fosforsyran. Då hela apparaturen är
öppen och lätt tillgänglig, kan rengöring ske med
endast ringa kostnad.
Jag har härmed givit Eder en kort överblick av
utvecklingen av den tekniska
fosforsyreframställningen under de senaste 10—15 åren och dess
ställning idag. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
