Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Monokalciumfosfat. ’
Nytt dubbelsuperfosfat.
6 år gammalt dubbelsuperfosfat.
Fig. 11.
Debye—Scherrer av såväl nytt som länge lagrat (6 år
gammalt) dubbelsuperfosfat. Figur 11 återgiver de
erhållna interferensbilderna.
Av dessa bilder framgår tydligt, att det nya
dub-belsuperfosfatet uppvisar visserligen svaga och
diffusa men likväl tydligt skönjbara linjer av
monokalciumfosfat. I det 6 år gamla dubbelsuperfosfatet
äro dessa linjer emellertid starka och utpräglade.
Härav följer, att monokalciumfosfatet i nytt
dubbelsuperfosfat i första hand föreligger såsom amorf gel,
som ytterst långsamt antager en kristallinisk form.
Det finnes ingen anledning antaga, att icke
monokalciumfosfatet i superfosfat förhåller sig på samma
sätt. och att de svaga, diffusa linjerna hos
monokalciumfosfat endast genom anhydritens starka
linjer blivit oskönjbara på röntgendiagrammet.
Härav följer, att monokalciumfosfatet till största
delen förefinnes i superfosfat såsom en icke
kristallinisk gel med endast få fina kristaller, varigenom de
nämnda egenskaperna hos det färska superfosfatet
utan vidare erhålla sin förklaring. Därav förklaras
alltså stelnandet av superfosfatet genom ett
fortskridande bildande av en gel av monokalciumfosfat,
som är genomvuxen med kalciumsulfatkristaller och
en liten del kristalliserat monokalciumfosfat, under
minskning av den flytande fasen till följd av
fortskridandet av reaktionen mellan primärt bildad
fosforsyra och ännu ouppslutet trikalciumfosfat. En
liknande stelning genom gelbildning och samtidig
kristallisering känna vi till i tekniken, t. e. vid
bindning av portlandcement.12
Man har mångfaldiga gånger gjort de föreningar,
som uppstå ur andra råfosfatets beståndsdelar än
kalciumfosfat, framför allt järn- och aluminiumfosfat,
medansvariga för superfosfatets stelnande. Efter vad
förut nämnts, kunna dessa endast spela en
underordnad roll vid stelnandet, så mycket mera som
mängden i råfosfat av dessa i förhållande till huvud-
12 H. Freundlich, Kapillarchemie, Leipzig 1922, 2 :dra uppl.,
s. 980.
beståndsdelarna — monokalciumfosfat och
kalciumsulfat — endast äro mycket ringa.
Till slut vill jag endast lämna en kort överblick
över den nyaste tekniska utvecklingen av
uppslutningstekniken hos superfosfatet. Denna utveckling
kännetecknas framför allt av en intensivering av
uppslutningen, förminskandet av fuktigheten i produkten
och utbildandet av en kontinuerlig drift. Denna
utveckling började för cirka 6 år sedan närmast i
Nordamerikas Förenta Stater.
Den hittills använda, mycket enkla metoden för
uppslutning av superfosfat består som bekant i att
man satsvis blandar råfosfat och svavelsyra, varefter
man låter den flytande blandningen stelna i en
kammare under blandningsgrytan. Från denna kammare
blir materialet sedan efter en tid medelst olika
mekaniska anordningar avlägsnat, sönderdelat och
transporterat till lagret.
En grupp av nya metoder (enligt Broadfield13 och
andra) använder sig av kontinuerligt arbetande
apparater. såsom t. e. blandningssnäckor, för att uppnå
en oavbruten och intensivare blandning av råfosfat
och syra, varigenom också uppslutningen påskyndas
och mera vatten skall kunna bortdunsta.
Uppslutningskamrarna under blandarna bibehållas men
utbildas så, att de transportera materialet kontinuerligt
och automatiskt till en skäranordning, varifrån det
kommer till lagret. Man använder rektangulära eller
runda kamrar för detta ändamål, varvid golvet eller
också väggarna vandra och medtaga materialet.
En annan amerikansk metod (enligt Ober14)
genomför uppslutningen satsvis i autoklaver, varvid den
fördelen uppnås, att massan under den väsentliga
uppslutningsperioden förblir flytande. Efter en viss
tid sättes autoklaven under vakuum och
uppslutningsprodukten torkas på så sätt. Härvid utnyttjar man
reaktionsvärmen i stor utsträckning. Produkten
utmärker sig därigenom, att den är kornig och torr.
Framställningsprocessen är emellertid jämförelsevis
dyr.
En metod, enligt ett uppslag av Nordengren, vid
vilken uppslutningen påskyndas genom uppdelandet
av superfosfatframställningen i sina två steg — alltså
först framställning av fosforsyra och kalciumsulfat
och därpå följande reaktion av denna fosforsyra med
ytterligare råfosfat — hava vi själva utarbetat.15
Härvid möjliggöres användandet av starkare
uppslutningssyra än hittills. Denna metod prövas för
närvarande i kontinuerlig drift i stor skala.
Iven superfosfatuppslutningstekniken har alltså,
som synes, efter en längre tid av stillastående
kommit i ett livligare utvecklingsstadium. En sådan vidare
utveckling är nödvändig med hänsyn till lantbrukets
stigande fordringar och framförallt på grund av den
växande konkurrensen med vid termisk uppslutning
av råfosfat erhållna fosforsyregödningsämnen.
13 L,a Revue des Produits Chimikues, bd. 37, 1934, s. 360
—363, USA patent 1870278, 1871416.
n The American Fertilizer, bd. 82, 1935, häfte 5, s. 5, TJSA
patent 1871195.
15 Svenskt patent 83977, franskt patent 774340 m. fi.
Rättelser: I den i häfte 11 införda delen av
ovanstående uppsats torde följande rättelser beaktas:
Sid. 82, fig. 1: "Semihydrat av kalciumfosfat" skall
lyda: "Semihydrat av kalciumsttZ/at".
Sid. 85, fig. 7 är upp och nedvänd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
