Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1935
Fig. 8. Focke Wulf, C—19.
Fig. 9. Cierva-Lepère, C. L. 10.
Bremen, och 1932 byggdes den första tyska
maskinen. Den var en kopia av den engelska C. 19—Mk IV
ehuru med tysk motor och hade sålunda mekanisk
start av rotorn (fig. 8).
Omkring år 1932 började de la Cierva
koncentrera sitt arbete på att förbättra manövrerbarheten
vid låg hastighet. Av de tre erforderliga
betingelserna för en säker och riskfri flygning — lyftkraft,
stabilitet och manövrerbarhet — voro de båda
förstnämnda oberoende av flyghastigheten.
Manövrerbarheten, vilken var betingad av rodrens funktion, var
däremot beroende av flyghastigheten. Det hade visat
sig omöjligt att kontrollera maskinens lutning i
såväl höjd- som sidoled, om hastigheten var låg — 30 à
40 km/tim.
Den på 10 år icke tillämpade idén till direkt
styrning genom variation av rotoraxelns lutning
återupptogs alltså. En bättre konstruktiv utformning,
grundad på något mer avancerad teori för rotorns
funktion, gjorde det nu möjligt att genomföra
densamma. Den från förarplatsen inställbara
lutningen av rotoraxeln ersätter således alla roder. De
fixa vertikala och horisontella
stjärtytorna tjänstgöra endast som
vindfanor för att öka den dynamiska
stabiliteten och för att motverka motorns
vridande moment. Som en konsekvens
av att skevningsrodren således blevo
överflödiga, försvinna även de fixa
vingarna. Den direkta styrningen
utexperimenterades av de la Cierva på en
modifierad C. 19, kallad MkTY.
Den första nya typ, på vilken
systemet kom till användning, var den år
1932 av Lioré-et-Olivier i Paris byggda
Cierva-Lepère C. L. 10 (fig. 9). Här
fanns ännu sidorodret kvar. Maskinen
visades på Parisutställningen 1932 och
väckte berättigat uppseende. Med en
maskin av denna typ har den enda
olyckshändelse med dödlig utgång
inträffat, som autogiron har på sitt sam-
vete.1 Den orsakades av att piloten icke
observerade, att spaken var låst, utan
körde rakt i marken. På de
efterföljande typerna äro spärranordningarna
så utförda, att manöverorganen icke
kunna vara låsta under flygning.
I England utvecklades C. 19—Mk. V
till en mer renodlad, direktstyrd typ,
C. 30, som kom ut 1933 (fig. 10). På
denna maskin har även sidorodret
försvunnit. Sido styrningen går i själva
verket så till, att maskinen först
lutas över åt ena sidan med hjälp av den lutbara
rotoraxeln. Som en följd därav kommer maskinen
att utföra "vingglidning" åt samma sida. Fenan på
stjärtpartiet gör då, att detta vid glidningen
bromsas upp, så att främre delen av flygkroppen faller
före och sålunda ändrar flygkroppens riktning.
Under år 1934 har det kommit ytterligare ett par
typer. Först ha vi då the Weir Autogiro, byggd av
G. & J. Weir, Ltd. (fig. 11). Det är en liten ensitsig
maskin med en 50 hkr speciellt för maskinen byggd motor.
Den är avsedd att tillverkas i serie och skall, enligt
"the Aeroplane", komma i marknaden under 1935
till ett pris av ca £ 300.
En annan mycket intressant maskin har nyss
blivit färdigbyggd, men har ännu icke provflugits
[21] ,2 Det är The Kay Gyroplane, typ 331, tillverkad
hos Bradbury & Chili, Eastleigh (fig. 12). Maskinen
är ensitsig och försedd med en 75 hkr Pobjoy
motor. Rotorn är 4-bladig och navet är så utfört, att
bladens infallsvinkel kan ändras av föraren under
det rotorn är igång. Detta eliminerar några
nackdelar hos den vanliga rotorn. Om det blåser, då
rotorn före starten köres upp, komma bladen i
början, innan ännu centrifugalkraften hunnit bli
tillräckligt stor, att mycket häftigt slå upp på den
framåtgående sidan. Även om konstruktionens
hållbarhet icke äventyras, är dock detta fenomen
otrevligt. Då rotorn har kommit upp i sitt fulla varv-
1 Enl. "The Aeroplane" har i London nyligen inträffat
ytterligare en dödsolycka. Orsaken är ej klarlagd. I
Barcelona har nyligen en autogiro vid starten kolliderat med en
kraftledning-. Enl. ett obekräftat rykte dödades besättningen.
" Siffror inom klämmer [] hänvisa till
litteraturförteckning-en i slutet.
Fig. 10, Cierva, C. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
