Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANIK
27
Kranar.
En del anmärkningsvärda och intressanta
kran-anläggningar lia under de två senaste åren utförts
av svenska firmor. För byggandet av
tilloppskanalen till kraftverket i Malfors har Asea levererat
en s. k. tornkran, vars utförande i huvudsak torde
framgå av fig. 1. Kranen är åkbart anordnad på i
kanalens botten utlagda spår och försedd med
ut-liggare på vardera sidan. På undersidan av dessa
utliggare är en lindriven vagn åkbar. Vagnen kan
genomfara tornets järnkonstruktion och på så sätt
verkställa transport från den ena sidan till den andra,
motsvarande en maximal åklängd av ca 40 m.
Kranens lyftkraft är 3 ton. Hiss- och åkmaskineri
samt förarhytt äro anordnade i tornet. I avsikt att
reducera järnkonstruktionens vikt så mycket som
möjligt har man utfört fackverket i utliggarna med
triangulär sektion. Till större delen är fackverket
svetsat, och endast sådana skarvförbindningar, som
med hänsyn till transport och uppsättning måst
utföras på montageplatsen, utgöras av bultförband.
Vid provningen bekräftades, vad man tidigare
erfarit vid svetsade järnkonstruktioner, nämligen att
konstruktionen i sin helhet blir något styvare och
visar mindre nedböjning än nitade
järnkonstruktioner.
Till ett av våra järnverk har samma firma
levererat en travers för transport av skrot vid ett
skrotupplag (fig. 2). Traversen är i stort sett utförd som
en brokran, i det man anordnat bryggan med ben
för att undvika alltför höga spår. Omlastning av
skrot sker i huvudsak med en polypgripskopa, som
därvid arbetar synnerligen effektivt. Vid lossning
av järnvägsvagnar utför man dock slutlossningen
med en lyftmagnet, som för detta ändamål är
överlägsen gripskopan, samtidigt som den erbjuder
fördelen att icke skada vagnsbotten. Såväl gripskopan
som lyftmagneten äro upphängda i kranvagnen, och
särskilda anordningar medgiva en snabb
omkoppling från det ena lyftorganet till det andra, vilket
givetvis är av största betydelse för snabb
omlastning. Detta sker på ett av firman patenterat sät.t
så, att kranföraren med en enda spak kan inkoppla
det ena maskineriet och samtidigt urkoppla och
fastlåsa det andra, så att detta förblir hängande under
kranvagnen. Gripskopan kan taga upp till 3,5 tons
last, under det att lyftmagneten kan taga 3 ton.
Traversens spännvidd är 29 m.
Till Stockholms hamnstyrelse har samma firma
levererat 2 st. 6 tons vipparmskranar, uppställda i
Norra Värtahamnen. Kranarna äro stationärt
anordnade på åkbara portaler. Svängradien kan
förändras mellan 9 och 25 meter. Kranarna äro
försedda med tvåmotorigt lyftmaskineri, så att ali
manövrering av gripskopan kan ske enbart medelst
tvenne kontroller, så anordnade att endast den ena
handen behöver användas för såväl hissning och
firning som gripning och tömning.
Till Stockholms frihamn har Asea utfört 4 st. 5
tons brokranar, avsedda för omlastning av
styckegods. Varje aggregat består av en vipparmskran,
åkbart anordnad ovanpå en kranbrygga med 20,5 m
spännvidd. Svängradien är här föränderlig mellan
7 och 25 m. Maskineriet är försett med en
omkopplingsanordning, som möjliggör en ändring av lyft-
Fig. 3. 5 tons vipparmskran vid Stadsgårdskajeu.
hastigheten, så att mindre laster kunna hissas med
större hastighet.
A. - b. Lands verk utförde under 1933 för
Stockholms hamnstyrelse 4 st. 5 tons
vipparmskranar på portal, samtliga uppställda vid
Stadsgårdskajen i Stockholm. Svängradiens största och
minsta värde uppgår till 24 och 7 m respektive.
Monteringen av kranarna var i vissa avseenden
anmärkningsvärd och intressant. På grund av
utrymmesskäl kunde kranarna ej helt färdigmonteras på sina
platser på kajen, utan portalerna måste
sammanbyggas i Hammarbyhamnen och transporterades
därefter med Stockholms stads stora pontonkran till
Stadsgården. Kranhusen med maskinerier
hopmon-terades helt i Landskrona och överflyttades med där
befintlig 24 tons portalsvängkran direkt ombord å
fartyg samt transporterades sedan jämte tillhöriga
kranarmar till Stockholm. Fig. 3 visar en av de
ovannämnda vipparmskranarna.
Bland kranar utförda av Kockums m e k
a-niska verkstads a. - b. märkes en 6 tons
vipparmskran på halvportal, levererad till Malmö
hamnförvaltning och avsedd för omlastning av såväl
stycke- som massgods. Hissmaskineriet är
tvåmotorigt. Portalens åkmaskineri är såtillvida
anmärkningsvärt, att endast de lägre hjulen äro drivna,
under det att hjulen på det övre spåret rulla fritt.
Firman har även utfört en helportalkran i
vipp-armsutförande med stel arm enligt firmans reget
system, huvudsakligen avsedd för lossning av
svavelkis och zinkblende ur fartyg medelst gripskopa.
Lyftkraften är 7 ton och största svängradien 15 m.
Hissmaskineriet är av ny typ med 2 st. lika stora
motorer för hissning och . firning. Gripskopans
öppnande och slutande sker genom att köra de båda
motorerna med olika hastigheter i förhållande till
varandra. Mellan de båda lintrummorna är
differentialförbindelse anordnad. Lossningskapaciteten
kan uppgå till 180 ton per timme.
Därjämte har till Trälleborgs hamn levererats en
brokran med ovanpå bryggan åkbar svängkran för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
