Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•38
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1935
* Mineraismèrjoljo
o Vegetabilisk fet smörjolja
1600 varv per min.
Cylindervåggtemperatur 56 X
Hedetiryck i cylindern 4. ff, leg per
0,090
Hosc
O.oio
0,060
0,0 50
0,020
tal syrehalt motsvarande 1,27 mg
kalihydrat, då motorn drevs med
sprit-bensinblandning och 0,415
mg kalihydrat vid enbart
bensin. Slitningen av
cylinderloppet blev i förra fallet 80 %
större och av övre kolvringen
100 % större än vid drift med
enbart bensin. Då motorn drevs
med båda bränslena vid 170°C,
kunde någon skillnad i
avnöt-ningen icke iakttagas.
Den frågan ligger nära till
hands, vilka åtgärder, som äro
möjliga för att motverka eller
upphäva korrosionsslitningen
under motorns startperiod.
Det lättaste sättet är att
förkorta den kalla startperioden så
mycket som möjligt genom att
vid startningen försiktigt rusa
och snart belasta motorn, så att
temperaturen fort stiger över
den kritiska 80—90° C. Ännu
mera effektivt är att särskilt i kallgarage genom
elektrisk uppvärmning av kylvattnet hålla
motorns temperatur vid 60—80°C, vilket gör, att
den startar lätt och hastigt går upp i tillräcklig
temperatur. Man måste vid förkortning av
startperioden genom motorns rusning och belastning icke
glömma kul- och glidlager, så att icke dessa skadas.
Liksom i flera andra avseenden, då det gäller
motorsmörj ning måste man kompromissa mellan
cylindrarnas och lagrens speciella behov. Andra möjliga
åtgärder äro 1) att använda material med större
korrosionsbeständighet än som f. n. förekommer i kolvar,
kolvringar och cylindrar, 2) använda smörjmedel
med större skyddsverkan än hittills, 3) använda
lämplig ovansmörjningsolja och 4) tillsätta alkalier
i en eller annan form till smörjmedel eller
motorbränsle.
Beträffande syrafast material så jämfördes vanligt
tackjärn med ett austenitiskt gjutjärn, innehållande
14—15 % nickel, 6—7 % koppar och 2—4 % krom.
Oljesyra °/0
Fig. IG. Förhållande
mellan halt oljesyra och
slitning.
Det finns andra tänkbara möjligheter, t. e.
kromplä-terade kolvringar och cylinderfoder, högprocentiga
kromjärnlegeringar och nitrerat järn.
En större skyddsverkan hos vanlig motorolja
skiilie ernås, om dess emulgerande inverkan på
vatten och adhesion till metallytor kunde ökas’. Detta
är möjligt dels genom
Oljelin’förset 100 ur?per Hm
Cylindervåggtemperatur 501
1600 varv per min.
Medeltryck 4,2 kg jern*
0,040
o g 0,030
•fc £ 0,020
-Sg
.t v 0,010
-S
Ë
Moblloil i bensin °/o
Fig. 18. Förhållande mellan
oljetillsats i bensin och slitningen.
tillsats, av mera
avsevärd mängd fet olja och
dels genom ringa
tillsats av oljesyra. Fig.
16 visar motorförsök,
varvid smordes dels
med mineralolja,
försatt med mellan 0—5
% växlande mängder
oljesyra, och dels med
fet, vegetabilisk olja,
innehållande 0,6 %
oljesyra. Yid 2 %
tillsats av oljesyra till
mineralolja uppstår ett
minimum av slitning.
Vegetabilisk olja med 0,6 % oljesyra ger ungefär
samma låga slitning. Ökas tillsatsen oljesyra i
mineraloljan till 4—5 %, inträffar tydligen en
korrosion, varigenom slitningen ökas hastigt.
Användning av feta oljor i motorer blir emellertid
dyrare och liar med hänsyn till beständighet
nackdelar framför de rena mineraloljorna.
Direkta korrosionsförsök med järnplattor,
överdragna med film av enbart mineralolja och
mineralolja försatt med 2 % oljesyra, i närvaro av ånga
utvisade en minskning av angreppet vid oljesyratillsats
till V3, sannolikt beroende på att oljesyran avsevärt
ökar mineraloljans vidhäftning till metallytor.
Frågan om ovansmörjning sammanhänger, som
redan förut framhållits, med cylinderslitningens
beroende av cylinderväggens temperatur. Diagram i fig.
17 över motorförsök utvisar, att nötningen vid
temperaturer över 90°C är låg och enligt tidigare
beskrivna försök oberoende av smörjoljans mängd, men
att den starkt ökas, då temperaturen går ned från 80
till 50 à 40°C, och då blir även slitningen beroende
.. O, oso
g
•| 0,040
|| 0,030
•g 1. 0,020
•.f| 0,0,0
>00 210
Cylindervöggens temperatur, °c
"g à 60
| i «
^ | -
v
Tid i min.
0,040
0,030
0,020
C SL
ä c (Iwo
I
o E
•re
I
Oljetillfårsel till insugningsröret per stortning^m*
Fig
17. Cylinderslitning i förhållande till
cylinderväggens temperatur.
Fig. 10. Temperaturcykel hos motorvüggen
vid startförsök med ovansmörjning.
Fig. 20 Cylinderslitning vid olika tillförsel av
ovansmörjningsolja under start.
Vid direkta korrosionsförsök visade sig detta
material flera hundra gånger mera resistent än vanligt
tackjärn.
Motorförsök gjordes med kolvringar av vanligt
material och av austenitiskt järn. Härvid var
slitningen vid det senare endast hälften så stor som vid
vanligt järn. Emellertid var det austenitiska järnet
mjukare och rent mekaniskt mindre resistent.
Därför har dess motstånd mot ren korrosion varit
större än (le erhållna siffrorna för slitningen utvisa.
av oljetillförseln. Parallella försök hava nu utförts
vid hög cylindertemperatur — ca 150°C, varvid
användes dels bensin utan tillsats av
ovansmörjningsolja och dels tillsats av 0,25 % spindelolja i
bensinen. Härvid kunde icke någon skillnad i slitningen
påvisas med och utan ovansmörjning. Likaledes
gjordes jämförande körserier vid låg
cylindertemperatur om 45°C utan och med ovansmörjning samt ett
försök utan ovansmörjning men med ökad
oljetillförsel av vevhusolja. Resultatet blev, att. vid min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
