Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•48
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1935
Mekanik, fastslog korrosionen som utan jämförelse
främsta orsaken till cylinderförslitningen och som
förnämsta motgift en möjligast hastig stegring av
cylinderväggarnas temperatur till drifttemperaturen.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
docent Norlin, avslutades sammanträdet, vilket på
vanligt sätt åtföljdes av supé och samkväm.
Bn.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
sammanträdde den 12 mars 1935 å föreningens lokal
under ordförandeskap av förste flygingenjör E. Sjögren.
Att tillsammans med ordföranden justera dagens
protokoll utsagos undervisningsrådet N. Fredriksson och
professor B. Afzelius.
Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjörerna E. Frostell, N. Harlin g, R. Kruse, G. Meyersson,
P. Strandberg, C. R. Thiberg och A. Werner. I
avdelningen invaldes ingenjörerna S. Lindkvist och E. Söhr.
— Från avdelningens standardkommitté för
toleransfrågor hade inkommit ett yttrande över SMS-särtryck nr
171: "Regler för avrundning av siffertal." Avdelningen
godkände det avgivna yttrandet. — Avdelningen beslöt,
att ej yttra sig över ett av 1931 års väg- och
brosakkunnige avgivet utlåtande del II, broar.
Bergsingenjör Åke Lundberg höll föredrag över
ämnet: "Smidd lättmetall." Sedan aluminium, vilket utgör
huvudbeståndsdelen i ali lättmetall, blivit billig, ha
lättmetallerna fått ökad användning. Till en början
användes lättmetallerna i form av gjutgods och plåt, men
senare även i hejade arbetsstycken. Särskilt
flygindustrien har drivit utvecklingen på lättmetallområdet
framåt. Ett antal olika legeringars sammansättningar
och egenskaper meddelades. Den smidda lättmetallen
kan få ungefär samma hållfasthetsegenskaper som stål
med 0,25—0,30 % C. Huvudbetingelserna för
erhållande av smidda arbetsstycken diskuterades, varvid särskilt
framhölls, att antalet slag för att få ett arbetsstycke
hejat i ett sänke ofta blir mycket stort. Efter
föredraget besvarade föredragshållaren en del detaljfrågor
framställda av marindirektör E. Elmquist,
bergsingenjör S. Leijonhufvud, doktor F. Odqvist, civilingenjör D.
Bergman och artilleriingenjör R. Grey. — Ordföranden
framförde avdelningens tack för det intressanta
föredraget.
Härefter höll ingenjör Wilh. Engström föredrag över
ämnet: "Lättmetallernas bearbetning medelst
spånavskiljande verktyg samt detta bearbetningssätts
inflytande på utformningen av skärverktyg och
arbetsmaskiner." De för bearbetning av lättmetall använda
skärvinklarna skilja sig väsentligt från de för andra
material gängse. I detalj visades hur svarvstål, frasar,
borrar och hyvelstål lämpligen böra utformas för
bearbetning i lättmetall. I stor utsträckning användes
hårdmetall och diamant i skärverktygen. Bland de olika
lättmetallegeringarna nöta de, som innehålla aluminium
och kisel, verktygen mest. Till de stora hastigheter,
varmed lättmetallerna lämpligen böra bearbetas, kunna
de äldre verktygsmaskinerna ej drivas upp. Speciella
verktygsmaskiner finnas dock numera, vilka äro byggda
för att användas vid höga varvtal. Ett antal dylika
visades även på ljusbilder och deras speciella
konstruk-tionsdetaljer beskrevos. — Sedan föredragshållaren
besvarat några frågor, tackade ordföranden för det sakrika
föredraget.
Efter sammanträdet följde supé och samkväm. Vid
det senare visades en film. "Några bilder från Bofors’
fältkanonmateriel 1934", vilken välvilligt ställts till
förfogande av A.-b. Bofors.
Bn.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ett extra sammanträde den 26 mars 1935 å
föreningens lokal.
Ordföranden, civilingenjör Fr. Berthelius, hälsade
de närvarande välkomna och vände sig därvid särskilt
till de för aftonen inbjudna pressrepresentanterna.
Ordföranden meddelade även att direktör J.
Hesselman av en utrikes resa blivit förhindrad att hålla sitt
föredrag om "Hesselmanmotorns senare utveckling".
Att tillsammans med ordföranden justera dagens
protokoll utsågos docent E. Norlin och civilingenjör
B. Grandinsson. — Civilingenjör S. Lindström inträdde
i avdelningen genom anmälan. — Från avdelningens
standardkommitté för konstruktionsfrågor hade
inkommit ett yttrande över SMS-särtryck nr 170:
"Internationell standard för kullagerhus." Avdelningen godkände
yttrandet för vidare befordran till SMS.
Civilingenjör R. Stéenhoff höll därpå föredrag över
ämnet: "Avgasanalys och distributionsundersökningar
såsom medel för bilkontrollen." De omtalade
undersökningarna hade igångsatts vid Apotekarnes
mineralvattens a.-b. för att konstatera om en iakttagen ökning
i bensinåtgången med bilar använda vid
distributionskörningar vore sakligt motiverad. För att undersöka
om motor och förgasare voro riktigt injusterade gjordes
analyser på avgaserna, vilka uttogos ur ljuddämparen.
En vanlig Orsatapparat hade använts, men med
ljusbilder visades speciellt för ändamålet konstruerade
apparater av amerikanskt och engelskt ursprung.
Provkörningar hade företagits vid olika belastningar, och
med hjälp av analysresultaten hade nödiga justeringar
företagits. För vidare kontroll hade tidtagare medföljt
vagnarna och antecknat körda vägsträckor, använda
kör- och avlastningstider osv. Det hade därvid visat
sig, att den verkliga körtiden endast utgjort en mycket
ringa bråkdel av den totala arbetstiden. Sålunda hade
i ett fall konstaterats, att körtiden endast utgjorde
16 % av arbetstiden. Likaså var den per dag körda
vägsträckan ofta mycket kort och körsträckorna mellan
avlastningsställena något eller några hundratal meter.
Bensinförbrukningen per mil blir härigenom ganska
hög, och vagnarna komma att i stor utsträckning
endast tjänstgöra som upplag för varorna.
Distributionen blir dyrbar genom vagnarnas-upplagsplatsernas
höga kapitalkostnader. Föredraget avslutades med
angivande av de önskemål, man borde ställa på ett
lämpligt organ för distribution av varor.
I den efterföljande livliga diskussionen yttrade sig
professor E. Hubendick, kapten J. Nerén, disponent B.
Thorbjörnsson, civilingenjör N. Gustafsson och
föredragshållaren. Disponent Thorbjörnsson redogjorde
för de resultat, man erhållit vid en undersökning av
biltransporterna vid Reymersholm. Dessa resultat
stämde i stort sett med dem föredragshållaren
framlagt.
Ordföranden avtackade föredragshållaren för det
intresseväckande och aktuella föredraget samt deltagarna
i diskussionen för de gjorda inläggen, varefter
sammanträdet förklarades avslutat.
Efteråt intogs supé åtföljd av samkväm, under vilket
en film från Apotekarnes mineralvattens a.-b. rullades.
Bn.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Weihe, H. och Hanner, Josef, Maschinenkunde, Utgör
tredje bandet av del I av Handbibliothek für
Bauin-genieure. Andra uppl. 3-22 sid. med 634 fig. Berlin,
Julius Springer, 1935. Pris bund. M. 17: 50.
Preger, Ernst, Bohrmaschinen. Utgör band 3 B av
’Spangebende Formung der Metalle in
Maschinenfabri-ken durch Werkzeuge und Werkzeugmaschinen. 79 sid.
med 78 fig. Leipzig, Max Jänecke, 1934. Pris M. 2: 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
