Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•54
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1935
särskilda svårigheter. Genom lämplig konstruktion
av bränslemunstycket är vid förevarande maskin
sörjt för att tändkulan ej kallnar i tomgång men ej
heller blir för varm vid hög belastning Fig. 20, som
visar tomgångskurvorna med bränsleförbrukningen i
gr pr tim. som funktion av varvantalet, visar att den
lägsta bränsleförbrukningen erhålles vid
insprut-ningsvinkeln 9.5° e. d. p. samt, helt naturligt vid hög
kylvattentemperatur. Vid låg kylvattentemperatur
hade maskinen tendens att erhålla en följd
feltänd-ningar och därefter en följd tandningar, dock ej i så
hög grad att risk för stannande förefanns. Vid
tidig insprutning fanns även tendens till feltändningar.
Vid de högre kylvattentemperaturerna och normalt
varvantalsområde förefanns däremot ingen tendens
.till feltändning.
OM LAMPLIGASTE ANTAL INPRESSNINGAR VID
BAKELITPRESSVERKTYG.
Av civilingenjör Curt Marcus.
Den viktigaste och svåraste frågan vid kalkylation
av självkostnaden på en pressbit är verktyget. Vid ett
riktigt bedömande av denna spelar ej blott verktygets
presstekniska konstruktion, antal inpressningar,
material o. d. roll, utan också avskrivnings- och andra frågor.
De faktorer, som inverka, äro i själva verket mycket
komplicerade, i ali synnerhet emedan många av dem vid
varje pressverkstad betraktas olika. Den avgörande
frågan för verktygets konstruktion och därmed
pressbitens kostnad är emellertid det antal inpressningar som
verktyget bör hava för att den bästa ekonomien skall
uppnås.
Den amerikanska "Modern Plastics" innehåller i
septembernumret nedan angivna tabell, som på ett mycket
klart sätt belyser den roll, som antalet inpressningar
spelar för ekonomien.
Tabellen, som anger kostnaderna i dollars, avser en
given pressbit och kan därför icke utan vidare
generaliseras. Den visar emellertid med ali önskvärd
tydlighet att pressbitens kostnad icke alis är proportionell mot
antalet inpressningar. Vid pressning av t. e. 10 000 bitar
uppstår den minsta kostnaden vid 6 inpressningar, och
icke vid 12, osv.
I "Kunststoffe" ha nu herrar Reich och Gkodzinsky
gjort en synnerligen intressant undersökning av de fak
torer, som jämsides med antalet inpressningar i
verktyget inverka på pressbitens ekonomi för att därigenom
söka komma fram till en något så när enkel och
tillförlitlig formel för bestämning av det ekonomiskt
fördelaktigaste antalet inpressningar i verktyget.
Följande beteckningar användes:
Z = antal bitar som skola pressas,
ii — antal inpressningar i verktyget,
x = antal pressningar för Z delar,
t — tiden för varje pressning,
io = varje pressbits materialkostnad,
I = pressarens timlön,
e = kostnaden av varje inpressning i verktyget,
Hand p r e s Halvautomatisk press
Antal inpressningar ................................................. 1 6 12 24 24
Styckantal dagl............................................................ 80 450 840 1560 4100
Verktygskostnad............................................................ 125: — 500: — 850 — 1 500: — ] 700: —
Styckkostnad per 1 000.............................................. 170: — 42: — 29 — 22: — 20: —
Styckkostnad inkl. avskrivningar vid
1 000 st................................................. 295: — 542: — 879 — 1 522: — 1 722: —
5 000 ................................................. 195: — 142: — 199 — 322: — 360: —
10 000 ................................................ 182: — 92: - 114 — 172: — 190: —
25 000 .................................................. 175: — 62: — 63 —- 82: — 88: —
50 000 ................................................. 172: 50 52: — 46 — 52: — 54: —
100 000 ................................................ 171: 75 47: — 37 50 37:- 37: —
500 000 .................................................. 170: 25 43:- 30 70 25:- 23: 80
pl = procentuellt pålägg på arbetslön 1 + -j^r),
pw — » » „ materialkostnad| = l +
k = kostnaden för en pressbit,
G = „ „ Z pressbitar.
Följande ekvationer giva sig utan svårighet:
Z — n ■ x ....................................... (1)
t ■ x
G—pw - tv - Z + pi ■ l- • - + e ■ n................ (2)
7 S’1 rr 1/ ’ t 6 ’ VI 1
lc= G-.Z=pw- w + Pl -göT^ + ............(3)
varur genom differentiering med avseende på n och
noll-sättande av differential-kvoten erhålles
l-1 n’-e
~60~= ~Z~’ ................................ (4)
samt härur
4 bi-I t~Z
" =’ V «o • - -........................
I ekv. (3) kan man kalla pw-w för materialandelen,
Pl - I ■ , ’ lönandelen och —Jl- avskrivningsandelen.
6U • n Z
Den jämförelsevis enkla ekv. (5) har den fördelen
att de flesta av de däri ingående faktorerna, som l, t, Z
och e, äro fasta och lätt kunna fastställas. Osäker
faktor är däremot Pi.
I själva verket har ju varje verkstad sin egen
metod att beräkna det procentuella pålägget på arbetslön
och skillnader på hundratals procent beroende på olika
beräkningsgrunder kunna påvisas. Lyckligtvis framgår
av ekvationen att dessa skillnader ej spela alltför stor
roll. Om vid ett konkret fall av t. e.
Z — 65 000,
t = 3 min.,
e = 160 kr.,
I = 0: 80 kr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
