Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 6 JUNI 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
*
MEKANIK.
Redaktör: hl Nordstrom
UTGIVtN AV SVENSKA TEKNOtOS FÖ B t N INSEN
INNEHÅLL: Sambandet mellan effektkurva, vägprofil och automobilens körhastighet, av professor E. Hubendick.
— Patentmedicin inom matarvattentekniken, av civilingenjör Halvard Liander. — Nållagret och dess
användning speciellt inom förbränningsmotortekniken, av J. Walter Lindberg. — Litteratur.
SAMBANDET MELLAN EFFEKTKURVA, VÄGPROFIL OCH
AUTOMOBILENS KÖRHASTIGHET.
Av professor E. Hubendick.
I Teknisk tidskrift, Väg- och vattenbyggnadskonst
för år 1925, sid. 25,. har jag framlagt några
maskinteknikens synpunkter på vägproblemet under
rubriken: "Vägmotståndets inflytande på automobilens
effekt och bränsleförbrukning." Denna undersökning,
vilken närmast avsåg vägbanans beskaffenhet, var
rent kvalitativ och baserad på de provningar, som på
sin tid utförts vid det av professor A. Riëdler
grundade "Laboratorium für Kraftfahrzeuge" vid
Tekniska högskolan i Berlin. Sedan ovan nämnda uppsats
skrevs hava våra vägar undergått en revolutionerande
förbättring. Man kan säga att i stort sett våra vägars
ytbeskaffenhet numera är så god att icke mycket
mera återstår att önska. Vägytans hållbarhet är en
rent vägbyggnadsteknisk fråga, vilken dock alltjämt
diskuteras, men som ej har något samband med
maskintekniken i vad denna avser automobiler och deras
användning. Även har sedan uppsatsen skrevs
provningsanordningar för automobiler blivit
tillgängliga även i vårt land i det att a.-b. Stockholms
bryggerier inrättat en dylik anläggning.
Sedan numera sålunda vägbanan från
maskinteknisk synpunkt fyller alla berättigade krav återstå
dock problem, vilka torde kunna i viss mån
belysas från maskintekniskt håll. Och detta låter sig
göra på grund av tillgången av
bilprovningsanordningar och vägar med permanentbelagd yta ej blott
Tabell 1.
[-Scania-Vabis-]
{+Scania- Vabis+} Chevrolet Ford I Ford II
Vikt........................ton 3,4 2,0 2,0 2,0
2,58 1,24 1,3 1,65
Vikt med last .... „ 5,98 3,24 3,3 3,65
Antal cylindrar ........ 6 6 4 4
Cyl. diam. mm............ 100 84,44 98.42 98,9
Slaglängd ., ............ 136 95.25 114,3 108,3
Normalt varvantal.... 2 000 2 600 2 200 2 200
Växlar:
l:a ................ 4,35:1 6,164 : 1 6,4 :1 3,16: 1
2:a ................ 2,7 :1 3,473 : 1 3.14: 1 1,86:1
3: a ................ 1,6 : 1 1,744 : 1 1.69:1 —
direkt............ 1 :1 1 :1 1:1 1:1
Utväxling till
bakaxeln............................ 7,1 :1 5,428 : 1 6,6 :1 7.25:1
Körhastighet vid 1000
varv/min hos motorn 24 28,5 23,2 21,4
Varvantal vid 40 km’
tim. körhastighet .... 1667 1404 1724 1869
kvalitativt utan även kvantitativt. Ett dylikt
problem är i vad mån bromsningskurvan på vagnens
bakhjul resp. motoreffektkurvan utgör ett mått på
vagnens köregenskaper.
Frågan om körhastigheten har undersökts i
samband med de av staten bekostade undersökningarna
över generatorgasdrivna motorfordon samt vissa
resultat framlagts i Teknisk tidskrifts avdelning för
Motor- och automobilteknik 1935, sid. 17.
Vissa vagnar, vilkas egenskaper framgå av tabell I,
hava dels underkastats bromsprovning på bakhjulen,
dels underkastats körprov på Södertäljevägen.
Såsom provväg valdes den del av Södertäljevägen, som
ligger mellan Stockholms stadsgräns och Södertälje
stadsgräns, huvudsakligen inom Svartlösa
vägdistrikt. För denna väg finnes en noggrann och
detaljerad avvägningskarta i längdskala 100 m = 25
mm. Genom försiktig utjämning hava kartans
obestämda lutningslinjer ersatts med bestämda. I liten
skala återgives denna väg i fig. 1. Hela vägsträckan
är 22,8 km. Denna väg lämpar sig även av flera
Fig. i.
andra skäl synnerligen väl för vägproven. Dels är
vägen uppmätt och på var 200:de meter försedd med
lätt iakttagbara avståndsstolpar, dels var vägen till
närapå hela sin längd permanentbelagd, så att den
under provtiden ej blott kunde definieras utan även
förblev oförändrad. Avståndsstolparna användes
under provkörningarna på sådant sätt, att tidtagning på
kontinuerligt gående ur ägde rv.m mellan stolpar, så
att medelhastigheten för varje 200:de meter av vägen
erhölls. Avläsningsnoggrannheten har därvid
kunnat uppskattas till ± 0,5 sek. Vägens permanentbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935m/0059.html
