Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TEKNISK TIDSKRIFT
19 okt. 1935
c
OlAMAMTHA^.A^f- FÖW
inSTICKN irAGi AVftpXl?
OCH OVLIKT T.LL £M
QREfD AV l-8"’hl.MED
Ef» WOG^äRAHHärnpT AV
qoCl^ M, VARVID vAMFl
LISA5T TVENNE EFTO?
ARBETVATiDC
DIAMAMTLR ANVÄNDAS.
Fig. 14. Fräshuvud för lättmetall.
Fig. 17.
1’räsen blir bättre friskärande och större spånrum och
lättare avlopp för densamma erhålles. Den främre
skärkanten har dessutom en snedställning av 45°,
och på grund av denna snedställning kan man nöja
sig med en spånvinkel av 15° (se fig. 13 a).
I fig. 14 a visas ett fräshuvud, där skärstålen äro
insatta i en sådan vinkel, att deras skäryta ligger i
en tangent till en cirkel med en diameter av 2/3 d.
Fig. 14 b visar ett annat fräshuvud, som består av
skärstål, slipade ungefär som vanliga svarvstål,
insatta i en kropp av stål. Denna kropp utföres vid
stora diametrar och höga skärhastigheter av
lättmetall.
Man kan i allmänhet säga, att vid fräsning av
lätt-metaller erhålles en finare yta genom användandet
av fräshuvud än vid användningen av valsfräsar.
Biamantskärverktyg för lättmetallbearbetning ha
på senare tiden vunnit en stor användning, isynner-
H
A lAArvTSFE-rS.
——- fVaCTNmGSRWCTtSmG.
Fig. 15. Diamantskärets arbetssätt; a skärande, b tryckande kant.
C
<
<
C""
A
’v
c
<"
&
t"
’( i.
het vid finbearbetningen. Hårdnietallverktyg
användas ofta i kombination med diamantverktyg på
så sätt, att de förra användas för grovbearbetningen
och de senare för finbearbetningen.
Hårdmetallskär ha gentemot diamanter den
fördelen, att de äro billigare och till en viss grad
motståndskraftigare mot stötar, förorsakade av kilspår
eller ojämnheter i arbetsstycket, för vilka diamant
är känslig, när alltför stort skär tages.
Anskaffningskostnaderna för hårdmetall förhålla sig, jämfört med
diamant, ungefär som 1 till 435. Skärhållfastheten
däremot som ungefär 1 till 2 000. Den sistnämnda
är naturligtvis i hög grad beroende av arbetsstyckets
material (förutnämnda jämförelsetal ha erhållits vid
svarvning av s. k. Alusil-kolvlegering med hög
kiselhalt).
Diamantverktyg för utvändig bearbetning utföras
i allmänhet med fasettslipning, som schematiskt visas
i fig. 15. Här är a, den skärande kanten, med en
något större vinkel än vid b, som endast har så pass
stor sidofrivinkel, att den på grund av materialets
elasticitet utövar en glättande eller tryckande verkan
på arbetsytan.
Diamantverktygen bestå av svarv- eller
borrstål-liknande hållare, i vilka en med skärytor försedd
diamant infattats (se fig. 16—18). På samma sätt
som för vanliga svarvstål måste dessa skärytor även
för diamanter vara så slipade, att frivinkel och
spånvinkel förefinnas, för att uppnå oklanderlig skär-
FORMW AV DIAMANTHAUAR1
FÖR UTVÄNOI» e.EA«»ETrM\MG,
K®- •
Æ -t
c– -Æ
fi | v.:-^!-’ ^ f||
v t. 4 .
■i i •
av hall as:
F£>f* IMVÅHD^S fåeARäfå^mmiä
Fig. 16.
Fig. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
