Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
MEKANIK
117
Fig. 33. Borrmaskin för 12 000
varv/min. (Gebr. Reinhold,
Gera).
Fig. 34. Vertikalfräsmaskin för
lättmetallbearbetning (Muller &
Montag, Leipzig).
skärhastigheten i hög grad beroende av borrdjupet.
Vid större borrdjup och små diametrar uppträder
en s. k. kallsvetsning av spånen och verktygets ytor
samt en försvårad spånavledning och packning av
spånen. Detta gäller för alla material men är för
iättmetaller särskilt utpräglad. Man måste därför i
viss mån rätta skärhastigheten efter spåndjupet.
Lämpliga skärhastigheter enligt praktiska försök
äro följande:
Intill borrdjup av 10 X d Intill borrdjup av 30 X d
en skärhastighet för en skärhastighet för
Elektron av 100 m/min. Elektron av 25 m/min.
Aluminium „ 100 m/min. Aluminium „ 50 m/min.
Silumin „ 80 m/min. Silumin „ 50 m/min.
Fig. 33 visar en pelarborrmaskin för en max.
borrdiameter av 12 mm samt max. varvantal av 12 000.
Fräsmaskiner. Fräsmaskiner för lättmetall arbeta
i huvudsak med fräshuvud av större diametrar. Det
Fig. 35. Långfräsmaskin för fräsning av lagerhus och dylikt av lättmetall
(J. E. Reinecker A.-G., Chemnitz).
är inte ovanligt, att man härvid kommer upp i
skärhastigheter, som närma sig slipskivans. T. e. vid
bearbetning av lagerhus o. d. låter man fräshuvudet
svepa över hela arbetsytan, varvid detta många
gånger kommer upp i mycket stora diametrar. Man
utför härvid, som förut nämnts, fräshuvudet av någon
lättmetallegering för att minska svängmassornas
verkan.
För fräsmaskinen gäller samma konstruktiva
grundregler som för övriga arbetsmaskiner, nämligen en
mjuk kraftöverföring till spindeln och rikligt
tilltagna dimensioner för stativ o. d.
Fig. 34 visar en vertikalfräsmaskin för lättmetall,
avsedd för bearbetning av mindre detaljer.
Spindelns varvantal ligger emellan 1 500—3 000 varv pr
minut och bordmatningarna emellan 100—1 200 mm
pr minut.
En långfräsmaskin, huvudsakligen använd för
planing av lagerhus o. d., visas i fig. 35.
Fräshuvudet är här anbringat direkt på en vertikal, reglerbar
likströmsmotor. Man torde observera den kraftiga
utformningen av tvärgejden, vilken dessutom är
utökad med en övre bärgejd, som tjänar till att avlasta
förningsbanorna för sliden och således uppbär dennas
vikt. En särskild spånfångare är, såsom synes,
anbringad över fräshuvudet för bortledande av spånen.
TURBINTEORIER SÅSOM UNDERLAG FÖR
KONSTRUKTIONSARBETET.
Av professor Hjalmar O. Dahl.
Under årens lopp hava flera försök gjorts att
berika turbinteorien med ekvationer och
ekvationssystem, som gå utanför Bernoullis
energiekvationer och Eulers momentekvation, detta i syfte att få
mera bestämda regler för skovelytornas utformning.
Ett av dessa försök gjordes av professor Lorenz i
Danzig 1906, vilkens ekvationer nu framställas på
nytt av professor Ahlfors i Helsingfors i en i
Teknisk tidskrift, Mekanik, häfte 8, införd artikel: "Kon-
struktion av snabblöpande vattenturbiners
löpskovel-ytor." Det är närmast denna uppsats, som
föranleder nedanstående reflexioner och påpekanden,
och jag tillåter mig i det följande referera till
Ahlfors ekvationer med deras sifferbeteckningar.
Gången i den Lorenz’ska behandlingen av frågan är
den, att man efter uppställning av de hydrauliska
grundekvationerna i cylmderkoordinater — Ahlfors’
ekv. (11) och (12) — skulle kunna antaga en axel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
