Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 12
DEC. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
*
MEKANIK
Redaktör; Hf. Nordström
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOG FÖR £ N I INGEN
INNEHÅLL: De fundamentala tillståndsändringarna hos gaser på basis av en approximativ temperaturfunktion
för specifika värmet vid konstant volym, av ingenjör Sven Ingelf. — Nohab-Hesselman-motorerna för Kungl.
Generaltullstyrelsens nya tullkryssare, av professor E. Hubendick. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur.
DE FUNDAMENTALA TILLSTÅNDSÄNDRINGARNA HOS
GASER PÅ BASIS AV EN APPROXIMATIV
TEMPERATURFUNKTION FÖR SPECIFIKA VÄRMET VID
KONSTANT VOLYM.
Av ingenjör Sven Ingelf.
Specifika värmet vid konstant volym, vilket som
bekant är av grundläggande betydelse för gasernas
tillståndsändringar, betraktades ju av den klassiska
fysiken som oberoende av temperaturen. Till detta
oföränderliga värde har den moderna fysiken
beträffande de fleratomiga ideala gaserna, på grundval av
kvantteorien, fogat ett med temperaturen växande
tillskott (Einstein 1907), så att för en enhetlig gas
erhållits uttrycket
A Si
1
m
ßv
~T
1
(1)
där, om <S„ räknas i kcal/0, kgmol
A betyder mekaniska värmeekvivalenten i
kcal/kgm (= 1/427),
91 gaskonstanten i kgm/°, kgmol (= 848),
n antalet frihetsgrader för en molekyls
rörelse,
ß en konstant i sek,° bildad av Plancks
verkningselement, Loschmidtska talet och
gaskonstanten,
v svängningstalet per sek för en atom i
molekylen
och T absoluta temperaturen i
För de i tekniska förbränningsgaser ingående
viktigare gaserna ha ^-värdena på optisk väg bestämt av
K. WoHL (1929), varigenom S„ kunnat beräknas för
olika temperaturer enligt (1) (se tab. 1). Dessa värden
avvika en del från de även sinsemellan avvikande
(Bivärden, som på grundval av direkta kalorimetriska
försök beräknats av bl. a. Schüle och Schmidt
tillsammans med Schnell. Därvid spelar
dissociationen, särskilt för de 3-atomiga gaserna vid högre tem-
peratur (över ca 2 000°abs), en viss roll, eftersom
densamma ej påverkar de Wohlska värdena men
givetvis de andra. Svårigheten att eliminera icke
önskade inflytelser eller att helt korrigera dessa vid
de kalorimetriska bestämningarna, ge ett visst fog
för, att man tills vidare håller sig till de Wohlska
värdena. Beträffande de tekniska
förbränningsgaserna med sin dominerande halt av 2-atomiga gaser,
kan därvidlag dissociationen lämnas obeaktad, om
2 000°abs ej långt överskrides.
Ett tillämpande av (1) vid beräkningar rörande en
gas tillståndsändringar (varvid således förutsättes,
att gasen i fråga kan betraktas som ideal, dvs. i
stort sett då dess specifika volym är relativt stor)
ställer sig, försåvitt gasen ej är en enhetlig, 2-atomig
sådan, i allmänhet mycket besvärligt. Grafiska
metoder äro givetvis i många fall synnerligen
fördelaktiga, men lämpa sig nästan aldrig, då man vill ge
den teoretiska bakgrunden för någon gasprocess
generellt, eller då man vill söka villkoren för optimal
verkan vid en sådan. När dessa senare önskemål
varit för handen, har i allmänhet grovt
approxi-merats till en lineär funktion av T. En noggrannare,
ej särskilt komplicerad närmeekvation har
författaren funnit i
e„ = a-
b
■. ( r r
’ Il 000/
(la)
vari a, b och c äro för en viss gas (enhetlig eller
blandning) karakteristiska konstanter, så bestämda,
att de Wohlska värdena satisfieras för tre olika
Tevärden. Äro dessa Tu T2 och T3 och motsvarande
6,,-värden @el, <3„2 och ßt3, är det därvid bekvämast
att först bestämma a och c ur
^ (hoo)2- +(i ooo)2 (g"■-e»i> + ^ (i (m)2^ -
(loo-o)2^ - «->+yy2 c®- - +- ^
(2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935m/0131.html
