Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
teknisk tidskrift
16 febr. 1935
Fig. 14. Flygplan, "Coast-GuarcT-mciclell.
kaniska ljudsignalapparater m. m.
Besättningsstyrkan uppgår till 60 man.
För räddning av skeppsbrutna finnas runt om
Amerikas kuster ca 280 livräddningsstationer (fig.
12). Yarje station är i regel bemannad med 9 man,
vilka hålla ständig utkik och under vissa
väderleksförhållanden företaga patruller på land utefter kusten
för att varna sjöfarande, vilka kommit för nära land,
och för att hastigt kunna inrapportera inträffade
strandningar. Livräddningsstationerna äro utrustade
med en eller flera livbåtar samt annan materiel för
skeppsbrutnas bispringande. En mycket populär
båttyp är en båt på 36 fot och 8 tums längd (fig. 13).
Den är osänkbar och självlänsande samt så
konstruerad, att den icke kan kantra. Båten är mycket
stabilt byggd av trä med alla metalldelar under
vattnet av brons istället för järn och är försedd med en
90 hk bensinmotor av typ "Sterling-Petrel".
Tidigare använda utloppsbackventiler i skrovbotten äro
ersatta med vattenutlopp i sidorna, varigenom båten
hastigare blir fri från vattnet vid överbrytande sjö.
Ali instrumentering och armatur äro av vattentäta
specialkonstruktioner. På stora delar av kusten, där
havet ligger på, är det omöjligt att komma genom
bränningarna annat än med små och grundgående
båtar. I stor utsträckning finnas därför ännu
roddbåtar kvar. En sådan typ av båtar har en längd av
25 fot och 6 tum.
På allra sista tid hava amerikanarna även börjat
intressera sig för något större livräddningsbåtar.
Två 52 fots båtar äro under byggnad vid "The Coast
GuardV eget varv i Curtis Bay i närheten av
Baltimore. Skroven byggas av mahogny — trots
användning av detta "döda" material drives
bordläggningen — och förses med däck av teak, allt i
mycket kraftiga dimensioner. Vattentäta skott av
metallplåt. Motorn utgöres av en Buda-diesel.
Utom båtmateriel står till "The Coast Guard’s" för
fogande flygplan (fig. 14) för spaningstjänst och för
räddning av personer i sjönöd. Det är en speciellt
för kustbevakningen utarbetad typ av s. k.
amfibie-plan, vilka kunna gå ned både på land och på vattnet.
Amerikanska kustbevakningsfartyg äro
genomgående armerade. Med hänsyn till bestämmelsen, att
"The Coast GuardV fartyg vid krigstillfälle
inrangeras i marinen skola fartygens bestyckning
ävensom utrymmen och anordningar till ammunitionens
förvaring och handhavande godkännas av
vederbörande marinmyndigheter. Kanoner, avståndsmätare
och andra instrument för eldledning utlämnas från
flottans förråd som lån. Kostnaderna för materielens
underhåll ävensom för förbrukad ammunition
bestridas av "The Coast Guard". Kanonexercis bedrives
varje vecka och skjutövningar en eller flera gånger
om året. För de största typerna av
bevakningskryssare äro 20 dagar per år anslagna till dylika
övningar. Kanonpersonalen får genomgå en 4
månaders utbildningskurs vid flottstationen i Washington
och för befälet finns möjlighet till kommendering på
örlogsfartyg under manövrer för skjututbildning. För
att befrämja skjutskickligheten äro premier och
penningbelöningar inrättade för kanonpersonalen.
De olika fartygsenheterna upprätthålla förbindelse
sinsemellan och med land per radio. "The United
States Coast Guard" har ett system av radiostationer
i land och på sina fartyg, vilket utan tvekan kan
anses höra till det mest fulländade i tekniskt
hänseende över hela världen. Yarje båt dirigeras
dagligen av vederbörande distriktschef till den plats,
där dess närvaro anses mest motiverad. En båt, som
för en natt exempelvis får order att hålla en viss
position, anropas flera gånger under natten och dess
svarssignaler upptagas av olika radiopejlstationer i
land, varigenom båtens läge, när som helst kan
kontrolleras.
I bevakningshänseende är den amerikanska kusten
indelad i ett antal distrikt, vardera under chefskap
av en "commander" med en stab av medhjälpare.
Dessa "commanders" hava förut varit befälhavare på
något kustbevakningsfartyg och äro alltså själva
sjömän, vilket torde få anses vara ett oeftergivligt
villkor för ett rätt utövande av chefskap i en
kustbevakningsorganisation. Högsta ledningen av "The
Coast Guard" utövas av en "commandant", som har
amirals grad. För de högre tjänstemännen finnas
ett flertal tjänstegrader, vilka i allt väsentligt
sammanfalla med motsvarande grader inom marinen.
Sålunda tillämpas exempelvis samma
avlöningsbestämmelser i båda fallen. Pensionsåldern är 64 år,
men det förekommer även tidigare pensionering,
exempelvis då vederbörandes fysik icke längre
möjliggör aktiv tjänst eller på särskild framställning till
finansdepartementet efter 30 års tjänstgöring.
Personal av manskaps grad värvas på 2 à 3 år.
Personalstyrkan i "The Coast Guard" varierar från år
till år. 1930 den 30 juni funnos 404 officerare, 868
underofficerare och 10 762 man samt 97 kadetter vid
"The Coast Guard Academy" jämte en del s. k.
civil-anställda personer. F. n. är personalens antal
minskat till ca 8 000 man allt som allt.
Det är väl sörjt för personalens utbildning. I New
London finnes en nyuppförd skola — The Coast
Guard Academy — där tjänstemän i
befälsställning få genomgå en 3-årig kurs i land, avslutad
med utbildning till sjöss under en långresa till
främmande farvatten. Även personal av manskaps grad
bibringas viss teoretisk utbildning. Såväl befäl som
manskap erhålla i någon mån militär skolning för
att vid krigstillfälle kunna med framgång samarbeta
med flottan, men de kurser, som anordnas vid
skolorna, gå huvudsakligen ut på att skapa dugliga och
praktiska sjömän.
I Amerika synes man anse, att "The Coast GuardV
huvudsakliga uppgift är att rädda människoliv och
gods. Enligt föreliggande årsredogörelser är det
också anmärkningsvärda resultat, som därvid hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
