Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
teknisk tidskrift
16 febr. 1935
begränsas emellertid ofta materialpåkänningen till
ett värde, som understiger materialets hållfasthet,
och det utmärkande för det härvid uppträdande
svängningstillståndet är, att den till systemet
tillförda energien är lika med den genom dämpningen
absorberade. Förhållandet åskådliggöres generellt
av fig. 4, där den tillförda såväl som den absorberade
energien framställts såsom funktion av
svängnings-amplituden. Den förra framställes av den räta
linjen, den senare av den krökta kurvan, och
skärningspunkten mellan dessa två anger den amplitud,
vid vilken jämvikt inträder. Den häremot svarande
materialpåkänningen kan således väntas uppträda
vid svängningen i fråga.
Som redan nämnts härröra de uppväckande
kraftimpulserna från fluktuationerna i arbetscylinderns
vridande moment eller i motsvarande
tangential-krafter, vilka lämpligen hänföras till maskinens
vev-radie. Tangentialkraftdiagrammet blir sålunda
utgångspunkten för bestämmandet av de harmoniska,
sinusformigt svängande krafterna, och
sönderdelningen grundar sig på Fouriers bekanta
serieutveckling, enligt vilken praktiskt taget varje
periodiskt växlande funktion kan uppdelas i ett ändligt
eller oändligt antal sinusformade delfunktioner.
Tangentialkrafterna härröra dels från gastrycket i
arbetscylindern, dels från oscillerande delars
masskrafter. Då dessa senares styrka är beroende av
varvantalet, vilket praktiskt taget ej är
förhållandet med gastrycken, kan man lämpligen behandla
varje kategori för sig.
De från rörliga delars masskrafter härrörande
tangentialkrafterna kunna med god approximation
skrivas under formen
IX 1 3
T = rmco2 - sin a — „ sin 2 a— — X sin3 a —
\4 2 4
—4:sia4a)
varvid m är de oscillerande delarnas massa, r vev-
rande delar. Dieselmotor utan tväratycke.
radien, co vinkelhastigheten, X
vevstaksförhållan-det = r/L och a den variabla vevvinkeln. Uttrycket
är som synes sammansatt av fyra stycken
sinus-funktioner, och man har alltså härvid genast den
eftersträvade sönderdelningen för handen. De
harmoniska krafterna inskränka sig till de fyra lägsta
ordningsnumren, och deras inbördes styrka visas för
ett speciellt fall i fig. 5. Andra ordningen är
tydligen vida överlägsen de övriga, och första och
framför allt fjärde harmoniska äro så svaga, att de
knappast behöva tagas i betraktande.
Yida viktigare äro emellertid de impulser, som
härröra från gastrycket i arbetscylindrarna. i fig. G
hava sammanförts de resultat, som erhållits vid har-
"S/é.M* ENKELVERKANDE FVRTAKT
HARMONISK KRAFT NFV
Fig. 6. Harmoniska krafter, härrörande frin gastryck i arbetscylinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
