Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
skeppsbyggnadskonst
57
ningskanalerna äro fjäderbelastad^ ventiler V
anordnade, och det hela hålles fyllt med smörjolja, som
tillföres genom den urborrade maskinaxeln.
Försättes dämparen i svängning, ger den tunga
svängmassan upphov till masskrafter, som söka
åstadkomma en relativ rörelsi mellan denna och det
centrala, på axeln sittande hjulet. För att en dylik
rörelse skall kunna komma till stånd erfordras
emellertid att det genom kugghjulens pumpverkan
åstadkomna oljetrycket förmår övervinna fjädertrycket på
ventilerna V. Sker detta, frikopplas svängmassan
från maskinen, och resultatet blir en förändring i
massystem, egensvängningstal och
egensvängnings-form. Resonansen stores och svängningarna avtaga,
varefter svängmassan åter inkopplas och förloppet
ånyo upprepas.
Som sista exemplet skall den i fig. 21 avbildade
och av Burmeister & Wain lancerade
dämparen beskrivas. En yttre, kraftig svängmassa S är
vridbart anordnad på den med axeln fast förbundna
medbringaren B, vilken är försedd med parvis
anordnade, cylindriska ursvarvningar. De i dessa
befintliga kolvarna äro genom länkar och tappar fast
förbundna med svängmassan, och mellan denna och
medbringaren har åstadkommits en elastisk
förbindning med tillhjälp av de i figuren synliga fjädrarna
F. Cylinderrummen, som ständigt hållas fyllda med
lämplig vätska, vanligen smörjolja, äro förbundna
medelst ett kanalsystem, så anordnat i kombination
med en centralt belägen, stationär slid P, att
kommunikationen mellan kolvarna omväxlande hålles
öppen och stängd flera gånger under varvet.
Härigenom åstadkommes, att svängmassan oavbrutet
ömsom sättes i stum, hydraulisk förbindelse med
det övriga, svängande systemet och ömsom är
elastiskt kopplad till detta genom de förut omnämnda
fjädrarna. Resultatet blir en variation i massystemet
med åtföljande s. k. skenbar dämpning av axelns
svängningar.
Författaren gör ej anspråk på att med det
ovanstående hava givit en uttömmande behandling av de
vidlyftiga och mångomfattande spörsmål, som höra
samman med problemet torsionssvängningar i
fartygsmaskiners axlar. Avsikten har endast varit att
i korta drag beröra en del huvudpunkter inom den
praktiska svängningsberäkningen samt att påvisa, att
tekniken i dag står väl rustad att möta de
svårigheter, som resonanssvängningar under ogynnsamma
omständigheter kunna förorsaka.
De återgivna praktiska resultaten härröra samtliga
från motorer av a.-b. Atlas D i e s e 1 s
tillverkning, och författaren vill därför vid detta tillfälle till
nämnda firma rikta ett tack för den beredvillighet,
varmed den ställt erforderligt material till förfogande.
Litteratur.
Frahm : Neuere Untersuchungen über die dynamischen
Vor-gänge in den Wellenleitungen von Schiffsmaschinen (ZVDI
1902).
Geiger : Ueber Verdrehungsschwingungen von Wellen, ins
besondere von mehrlcurbligen Schiffsmaschinenwellen
(Dissertation, Augsburg- 1914).
Lewis : Torsional vibration in the Diesel Engine. (Träns, of
the Society of Naval Architects and Marine Engineers,
New York 1925).
W. J. Muller : Torsiemetingen aan voortstuwingsassen van
schepen (Proefschrift, tekn. högskolan, Delft).
Wydler : Drehschwingungen in Kolbenmaschinenanlagen
(Berlin 1922, Julius Springer).
Kjaer: Torsional vibration in Diesel Crankshafts (The Mo-
torship, London,1 Aug. 1930).
Stieglitz : Drehschwingungen in Reihenmotoren (Luftfahrt-
forschung, Bd. 4, 1929).
M. Scheuermeyer : Einfluss des Zündfolge auf die
Drehschwingungen von Reihenmotoren (Dissertation, tekn.
högskolan, München 1932).
J. L. Mansa : Die Bestimmung der Dämpfung von
Drehschwingungen einer Flugmotorenkurbelwelle (Dissertation,
Karlsruhe 1932).
Rowett: Elastic Hysteresis in Steel (Proc. Royal Society of
London, 1913—1914).
Grammel: Neure Versuche über elastische Hysterese (ZVDI
1914, s. 1600).
S. F. Dorey: Elastic Hysteresis in Crank Shaft Steels (The
Institution of Mechanical Engineers, London).
Perz : Die Bestimmung der Baustoffdämpfung nach dem
Verdrehungsverfahren (Sammlung Vieweg, Heft 91.
Braunschweig 1928).
G. Jendrassik : Theorie des Reibungs-Schwingungsdämpfers
(ZVDI 1933).
O. Föppl : Schwingungsdämpfer für Kurbelwellen (ZVDI, 8
aug. 1931).
Wilson : Calculation of torsional vibration stresses of Marine
Oil Engine installations (Engineering, Febr. 1934).
Lohmann : Harmonische Analyse zur Selbstunterricht
(Fischers medizinische Buchhandlung, Berlin 1921).
Diskussion.
Ingenjör Viggo A. Kjær: Jeg vil stråks udtale at det
har været af overordentlig stor Interesse for mig og
en stor Glæde at læse og høre disse to Poredrag, der
er holdt i Aften om Svingningsproblemer. Der er i
disse Foredrag enkelte Punkter, som jeg, naar det
ønskes, at jeg skal udtale mig, kan anlte over.
Ingeniör Schönning siger paa Side 32, at man paa
de op- och nedadgaaende Dele regner med den halve
Vægt som et Middeltal. Det kan imidlertid matematisk
bevises, at Middeltallet er lig med den halve Vægt +
+ en Størrelse, hvor Plejlstangsforholdet ingaar i
anden Potens, saaledes at dette Led i Praksis ingen
Betydning faar.
Ingeniør Schönning anfører endvidere, at enhver
Maskinbygger burde udforske Krumtapakslernes
Elasticitet gennem Vridningsforsøg. Et statisk
Vridnings-forsøg giver efter mine Erfaringer en forkert Værdi
for den elastiske Længde af en Krumtapbugt. Først
naar Stempeltrykkene kommer paa Akslen og holder
Sølerne fast i Lejerne faas den Værdi, som man skal
regne med ved Svingningsberegninger. Den statiske
Værdi giver, da Akslen ikke er fastholdt i Lejerne, en
reduceret Længde, der bliver for stor.
Ingeniør Schönning anfører paa Side 42, at
Tænd-ningsfølgen kan være af afgørende Betydning ved visse
kritiske Omdrejningstal for de enkelte
Svingnings-udslag, dog ikke ved de hovedkritiske. I denne
Förbindelse vil jeg gerne henvise til det danske Patent No.
41683, idet det ved den Tændningsfølge, der heri er
taget Patent paa, er lykkedes at bygge en Motor, som
for de kritiske Omdrejninger, der svarer til et
Knude-punkt i Maskinen og to Knudepunkter i Systemet,
overhovedet ikke har nogen Spændinger pa
Resonanspunktet, saaledes at man kan sige, at der overhovedet
ikke findes nogen hovedkritiske Omdrejningstal for
denne Svigningsform.
Ingeniør Lundborg anfører paa Side 45, at Turbiner
svingningsmæssigt set er gunstigere, i det de afgiver
et konstant vridende Moment. Min Kærlighed til
Die-selmotoren tvinger mig imidlertid til at anke noget
over denne Udtalelse. I Løbet af de sidste Aar har
jeg set 3 Turbiner med Skovlbrud, foraarsaget af de
Impulser, som Skovlene faar, idet Dampen strømmer
ind i Turbinen og kun bestraaler Hjulet paa en Del af
Omkredsen. — I Danmark er ca 8 Turbiner erstattet
med . Dampmaskiner, fordi der var Svingninger i Akseln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
