Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
skeppsbyggnadskonst
59
Jag vill även i detta sammanhang taga tillfället i
akt att framföra några synpunkter, som kanske strängt
taget ej falla inom ramen för föredragshållarnas ämnen
men som i viss mån kan anses beröra dem. Den som
t. e. av en motortillverkande firma får i uppdrag att
lösa dess svängningstekniska problem, måste ganska
ingående sätta sig in i svängningslärans teorier och får
göra detta genom självstudier av tillgänglig litteratur
på området. Därigenom lägger han en viss individuell
syn på hela problemlösningen och så att säga själv
bygger upp ett lämpligt system att behandla hithörande
frågor, en sak som på nuvarande ståndpunkt får anses
ganska lycklig, ty därigenom tränger han problemet in
på livet på ett annat sätt, än om allt i detalj lägges till
rätta genom allt för många förenklade metoder. Man
får nämligen ej bortse från det faktum, att inom
svängningslärans tekniska område ännu finnas ett otal
problem, som ännu vänta på sin lösning för att kunna
bliva till verkligt gagn för konstruktörerna i
allmänhet. Genom att beträda den kanske litet tillkrånglade
vägen så får man en helt annan och så småningom
mognare syn på saken och kommer själv automatiskt in
på sådana förenklingar, som bäst överensstämma med
det sätt, varpå man lagt sina studier. I ett föredrag
beträffande vibrationsföreteelser, som jag höll inför
Tekniska samfundet i Göteborg för några år sedan
framställde jag en förmodan, att det troligen blir
nödvändigt för våra tekniska läroanstalter att helt lägga
om sin undervisning i hållfasthetsläran, så att den mera
överensstämmer med den moderna teknikens krav.
Efteråt tillfrågades jag, om jag verkligen menade,
att alla blivande ingenjörer redan under sin studietid
skulle utbildas till svängningsexperter, ty då blevet det
ju inte mycken tid över till andra studier. Detta var
givetvis icke min mening, ty för mycket specialisering
under studietiden får väl inte anses vara särskilt
lämpligt. Nej, meningen med mitt yttrande var att söka
påvisa, att i den moderna hållfasthetsläran måste man
på ett helt radikalt sätt bryta med gängse traditioner
och ge sig in på det område, som kanske just
svängningsläran givit anvisning på, nämligen
utmattningsfenomen och därmed sammanhängande frågor, dvs. det
ytterst viktiga sambandet mellan de verkliga
påkänningarna och den verkliga förmågan hos materialet i
konstruktionerna att motstå dessa.
Som ett önskemål skulle jag vilja framkasta, c,tt våra
myndigheter och de stora klassificeringssällskapen i
viss mån skulle omarbeta nuvarande generella
bestämmelser, så att en mera reell bedömning av de verkliga
påkänningarna gjordes, ty detta behövde ej innebära
något intrång i deras kontrollerande verksamhet.
Kontroll skall det ju alltid finnas för att görligaste mån
tillgodose säkerhetsintresset. Våra konstruktörer ha
emellertid förutom säkerhetsintresset ännu en sträng
herre att tjäna, nämligen det ekonomiska intresset.
Bägge ställa stora krav och ingen av dem får
eftersättas. Endast genom att grundligt och allsidigt
studera problemen och tränga dem in på livet, blir detta
möjligt, ty ännu äro icke alla svårigheter övervunna,
för att man skall kunna uppställa detaljerade generella
regler, men jag är övertygad om, att ett samarbete
mellan dessa myndigheter, materialforskare och
konstruktörer skulle kunna leda till ett för alla parter
lyckligt resultat.
Ingenjör Donald Bratt: Vikten av att dimensionera
axlar så att torsionssvängningar såvitt möjligt undvikas
torde numera allmänt inses. Det skulle icke förvåna,
om de ledande sjöförsäkringsbolagen inom kort bli
nödsakade att egna saken större uppmärksamhet än för
närvarande, sedan nu dieselmotorerna på allvar kommit
till användning i såväl last- som passagerarfartyg.
Vi ha genom aftonens föredrag sett, hur man går till-
väga för att beräkna de "kritiska" varvtalen. För dem
som — i likhet med undertecknad — ha en viss
motvilja mot numeriska beräkningar, och som ofta ha att
syssla med dessa frågor, kan det ha ett visst intresse
att se hur en elektrisk räknemaskin kan uppbyggas, som
utför den egentliga bestämningen av resonansvarvtalen.
Allmänt bekant är ju att den matematiska
behandlingen av såväl mekaniska och elektromagnetiska
svängningsproblem är likartad.
h i,
L, L, L,
-fnnnF—-j-^snr—j—risy—p
-JT "t ’T
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
Med allmänt vedertagna beteckningar lia vi:
för den mekaniska kretsen:
t(Pw d<p
för den el.-magnetiska kretsen:
T (t)
d*Q dQ 1
L dt’ eQ=E{t)
Betrakta nu vårt speciella problem! På den elastiska
axeln i fig. 1 befinna sig svängmassorna /j J2 h etc.
åtskilda av axeldelar med styvhetsmodulerna fci fc2 &3
etc. Den motsvarande elektriska kretsen visas i fig. 2.
Mot svängmassorna svara här induktanserna Li Lo L3
etc., mot axeldelarna svara kapaciteterna Ci C2 C3 etc.
Vidare har man valt
7i : L1 = I2 : L2 — I3 : L3 — etc samt
fci : Ci = fc2 : C2 = : C3 = etc.
Den elektriska kretsen bringas att svänga genom
induktiv anslutning till en lämplig
högfrekvensgenera-tor G (fig. 3), vars frekvens genom anordningen Z i varje
ögonblick bekvämt kan mätas. En amperemeter kan
genom en lämplig omkopplare insättas i de olika
kretsarna, varigenom strömmarna ii i2 ^3 etc. kunna
bestämmas för olika värden på den påtryckta frekvensen. Pä
detta sätt kan de olika svängningsbilderna på ett
bekvämt sätt uppmätas. Det återstår att finna sambandet
mellan den elektriska och den mekaniska frekvensen. Å
ena sidan har man com — V/ samt vidare ae ■.
V L C"
Fastställa vi t. e. att I = 10 000 kg.cm.sek’- och
fc = 4,106 kg.cm skall motsvara Z/ = 0,oi Henry och
C = 10-6 Farad
erhålles
/4TX 106
10*
Förutsättningen
vi
: 20; cje
= 10 000
VV X 10"
för en anordning av detta slag är
naturligtvis, att de variabla induktanserna och
kapaciteterna kunna erhållas för rimligt pris. Detta är också
numera fallet: dylika apparater användas inom
radiotekniken i stor utsträckning.
En ännu fullständigare modell kan erhållas, om
spänningar ej. e2 e3 inkopplas i de olika strömkretsarna.
Man väljer här formen på spänningarna så, att den
överensstämmer med formen på de vridande kraftparen.
Det skulle föra oss för långt att här närmare gå in
på hur detta kan utföras, avsikten har endast varit att
visa, hur den elektriska svängningskretsen kan
användas för att lösa ett besvärligt mekaniskt räkneproblem.
Civilingenjör Frithiof Holmgren (skriftligt inlägg):
Då undertecknad för närvarande är förhindrad av
sjukdom att infinna sig på avdelningens ordinarie höstmöte,
så nödgas jag skriftligen avfatta mitt inlägg i dagens
diskussionsämne om svängningsberäkningar. Jag har
med stort intresse tagit del av ingenjör Schönnings fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
