Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
skeppsbyggnadskonst
63
rum, får passera genom lasten. Jag skall senare
närmare redogöra för de olika typerna av fartyg för
transport av kylda eller frusna varor.
Jag skall ej närmare ingå på de faktorer, som
avgöra storleken av det kylmaskineri, som erfordras i
varje särskilt fall, då detta faller utom ramen för
denna framställning. Jag vill endast nämna, att
Lloyd’s nuvarande regler skiljer på fartyg, som hava
en kylrumskapacitet på mindre än 70 000 kbf och på
fartyg med en större sådan. I det förra fallet
räcker en kylmaskinkompressor, i det senare måste
antingen två aggregat eller duplexaggregat installeras.
Lloyd’s nuvarande regler föreskriva ifråga om
storleken endast att kylmaskineriet skall vara "of
suffi-cient power to maintain the necessary löw
tempera-ture in the cargo chambers in a tropical climate when
running 18 hours per day". Dessa regler äro
emellertid nu under omarbetning, och förändringen synes
gå ut på att även för mindre anläggningar under
70 000 kbf antingen två aggregat eller
duplexaggregat böra installeras, varvid ett aggregat skall vara
tillräckligt att bibehålla temperaturen efter
nedkyl-ningen, då detsamma arbetar dygnet runt,
Kylrumsisoleringens utförande.
Vid konstruktionen och utförandet av
kylisole-ringen gäller det att tillse, att värmetillförseln genom
isoleringen blir så liten som möjligt. Som
isoleringsmedel torde granulerad kork vara det vanligaste
ifråga om stora lastkylrum, men man kan även
använda sig av korkplattor, vilket emellertid är
betydligt dyrare, slaggull, kiselgur e. d. På senare tid har
även alfol-isolering kommit till användning.
Fartygssidorna i ett lastkylrum isoleras vanligen
enligt fig. 1. Undersida, däck och skott isoleras på
liknande sätt, men på de senare kan tjockleken
minskas till ca 7", såvida ej skotten gränsa till rum, där
hög värme kan påräknas, såsom intill pannrum och
maskinrum. Fig. 2 visar ett annat utförande, som
är effektivt, men ganska dyrbart. Tanktaket i
lastrummen kunna isoleras på sätt, som framgår av fig.
3. Man bör tillse, att allt trä, som ej är åtkomligt
före uppsättningen, väl indränkes med något
impregnerande ämne, som hindrar röta, mögel och svamp
och som minskar brandfaran.
Fartygets luckkarmar isoleras med trä, som
beslås till skydd vid lastningen med galvaniserad plåt.
Skärstockarna klädas på samma sätt. Under de
vanliga träluckorna anordnas isolerade luckor eller
också kan man anbringa träluckor på något
avstånd från varandra, och mellanrummet fylles med
sågspånssäckar eller säckar med granulerad kork.
Alla rum skola hava tillräckligt med avlopp för
dränering, och dessa böra om möjligt anordnas med
vattenlås, så att ej värme onödigtvis tillföres
lastrummen genom desamma.
Till en komplett anläggning hör dessutom
termometrar, som nedstickas i rör i lastrummet, och som
kunna avläsas från däck. Dessutom brukar man
installera elektriska fjärrtermometrar med lämpligt
placerade termometerpunkter i kyllastrummen samt
i luftkanalerna och kylbatterirummen ifråga om
fruktfartygen och med avläsningsinstrument i
maskinrummet eller i navigationshytten. Även
fjärr-registrerande kolsyremätare användas ej så sällan.
Fig 6—8. Interiörer av färdigisolerade lastrum för fruset kött.
Fartyg för transport av fruset kött.
För transport av kött under en längre tid har man
intill senare tid varit hänvisad till att frysa
detsamma ned till en temperatur av —10° till — 12°C, då
köttet vid högre temperaturer ej står sig hur länge
som helst. Kylanordningarna hava därför måst
utföras för att åstadkomma och hålla denna låga
temperatur.
Köttet transporteras vanligen i hela djurkroppar,
som stuvas på varandra. Frysningen av lasten sker
som sagt genom kylslingor, som anbringas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
