- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

teknisk tidskrift

16 febr. 1935

PROPELLERKARAKTERISTIKA.



Dl An ET ER D-4400%
STIGNING H-a^DO^Vn
UTBREDD AREA ’.D1SKAREA ■
<7f-0.0ooi2l*-H-(t-S„V$- i
Ve =0.0S44-H-r>-(»-Sn) ! *

0.77 3
0.376

145,8 • rjp ■ f]a

1 — t
Y-

-w

Storheten * — ^ kallas skrovverkningsgraden och
be-1 — w

tecknas med rj,.

I denna formel ingår som erfarenhetskonstanter

sug- och wak ef aktörerna, och på säkerheten i val

av dessa konstanter hänger tydligen hela metodens

användbarhet. Skenbart skulle det vara tillräckligt

att endast bestämma värdet på - men för be-

1 — w

räkning av propellerverkningsgraden behövs värdet

på varje konstant för sig. För att få fram värdena
å t och w ur de tillgängliga provtursresultaten å fart,
effekt och varvantal är det lämpligt att upprita en
motståndskurva och en, vad jag skulle vilja kalla,
"propellerkarakteristika".

Med ledning av de Schaffranska konstanterna
„ S , n M

Z)2 • H2

D2 ■ H3 ■ n2

vilka finnas uppritade i kurvform med propellerslipen
som abskissa, kan genom insättande av värdena på
D och H två nya konstanter beräknas och uppritas
i kurvform,

S U TT N

Ki = — och K2 = —
n2 n3

där S = propellertryck i kg,

N = effekt i hk vid propellern,
n = varvantal per minut.
Ur sambandet mellan stigning, slip, varvtal och
hastighet samt ur uttrycket för propellerns
verkningsgrad erhålles vidare

och yy — k.

(1

— Sn) knop

Fig. 1.

detta tryck, man har att räkna med i tillgängliga
standardserier för modellpropellrar. Detta tryck
bestämmes på vedertaget sätt genom införandet av den s. k.
"sugfaktorn", betecknad med t, varvid
propellertrycket blir

W

3) Bestämning av propellerns relativa fart genom
vattnet, eller den fart, med vilken propellern
fri-farande skall framföras för att vid givet varvantal
giva det :i det föregående beräknade propellertrycket.

Vi sätta relativ fart

Ve = V, (1 — w) knop,
där Fs är fartygets fart och w den s. k. wakefaktorn.

4) Bestämning av propellerverkningsgraden rjp
enligt standardserier. I detta fall hava Schaffrans
modellserier använts.

Med hjälp av dessa fyra storheter kan därefter
effekten beräknas enligt formeln

S ■ V

effekten = T—- ahk,

140,8 • T]p ■ T]a

där ?ya är propelleraxelns verkningsgrad, vilken är

antagen till 97 %.

Införas uttrycken för S och Ve erhålles

W • V,
effekten = — ––––

där konstanterna k1 och k2 bliva funktioner av
propellerns dimensioner. Ex. på en
propellerkarakteristika återfinnes i fig. 1.

Av de å provturen observerade värdena beräknas
först nettoeffekten vid propellern. Härefter
bestäm-N

mes konstanten K„ = och samhörande värden å

slip och K1 avläsas i kurvorna.
Propellerverkningsgraden kan härefter beräknas, ävensom
propellertrycket S och den relativa farten Ve. När nu Ve och
S äro kända, kan värdet av de bägge konstanterna
w och t beräknas

F W

w — 1 — / och t = 1 — —.

Vs i>

Det här beskrivna förfaringssättet hänför sig till
enkelpropellerfartyg. Vid dubbelpropellerfartyg fåi
man givetvis ihågkomma att utföra beräkningen för
den ena maskinen och halva fartygsmotståndet.

Jag har utfört dessa beräkningar för 16 fall med
enkelpropellerfartyg och 28 fall med
dubbelpropellerfartyg. I vissa fall hänföra sig resultaten från olika
farter med samma fartyg. Vanliga fartyg gå ju i
regel provtur på barlast, varför i en del fall
observationsmaterialet hämtats från maskinrapporter från
någon av de första resorna, varvid uppgifterna från
dagar med gynnsamma väderleksförhållanden utvalts.
Materialet är ju icke överväldigande stort, vilket har
sin grund i att det tyvärr ej går så fort att samla
erfarenhet.

När man överblickar resultatet, finner man ganska
snart, att det är mycket svårt att ordna värdena i
någon lagbunden ordning. I själva verket är ju ej
heller detta så märkvärdigt, om man besinnar vad
dessa s. k. sug- och wakefaktorer i verkligheten äro.
Förutsatt att de värden inan begagnar sig av i
beräkningen på motstånd, propellertryck,
propeller-verkningsgrad baserade sig på modellförsök med
förhandenvarande fartyg och propeller, skulle de
erhållna värdena verkligen motsvara vad man menar
med sug- och wakefaktor. Sugfaktorn anger då re-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free