Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
skeppsbyggnadskonst
87
lationen mellan det uppmätta propellertrycket och
det uppmätta motståndet och utgör ett mått på
ökningen i motstånd, förorsakat av propellerns
inverkan. Wakefaktorn skulle under samma
förhållanden ånge relationen mellan den ekvivalenta
hastigheten hos propellern frifarande och fartygets
hastighet och således utgöra ett mått på med vilken
medelhastighet inom propellerns diskarea, som vattnet
följer fartyget eller medsläpas av detsamma. Denna
s. k. bakström varierar högst väsentligt från ca 80 %
av fartygshastigheten närmast intill fartygskroppen
till ca 10 % längst bort från densamma mätt i
propellerns rotationsplan. De verkliga värdena på w
kunna ju i olika punkter uppmätas medelst Pitot-rör.
Medelvärdet på w blir beroende av fartygets form
och längd m. m. samt propellerns läge relativt
fartyget. Nu är emellertid förhållandet det, att man i
beräkningen räknar med ett fartyg och en propeller
likformiga med de modeller, som använts vid
uppgörandet av resp. standardserier för motstånd och
propellerdata, men i verkligheten bygger man
fartyget och konstruerar propellern på ett annat sätt. Det
finns ju oändliga möjligheter att variera
fartygsformen och propellerkonstruktionen, och varje avvikelse
från standardmodellerna måste medföra en
förändring-av motstånd m. ni. från de beräknade värdena.
Dessutom tillkommer i verkligheten ett visst
luftmotstånd, vartill ej hänsyn tagits i beräkningen av W.
Dessa omständigheter medföra, att fel i
motstånds-bestämningen och propellerkarakteristikan komma
att inverka på konstanterna t och w. Dessutom måste
man räkna med observationsfel i utgångsmaterialet.
Farten är beroende av väder- och vindförhållanden
samt av styrningen m. m. Även vattendjupet på
distansbanan kan inverka. Indikeringen av maskinen
samt effektberäkningen av indikatordiagrammen äro
även behäftade med fel, och slutligen är maskinens
mekaniska verkningsgrad sällan känd med så stor
noggrannhet, att axeleffekten kan sägas vara fullt
bestämd. Varvantalet torde vara den storhet, som
är mest exakt. På grund av dessa förhållanden är
det tydligt, att de på förut angivet sätt beräknade
konstanterna t och w ej äro identiska med de
verkliga sug- och wakefaktorerna utan måste betraktas
som ett par erfarenhetskonstanter, vilka ändra sina
värden, om andra än Völkers och Schaffrans kurvor
läggas till grund för beräkningarna.
Trots detta har jag försökt bringa någon reda i
siffermaterialet. Det har då visat sig, att det är
enklast att arbeta med storheterna (1 — w) samt
1 — t
1 —w
Värdena kunna först uppdelas i två huvudgrupper,
hänförande sig till enkel- och dubbelpropellerfartyg.
Jag börjar med dubbelpropellerfartygen, då dessa
visa sig lätthanterligast.
i de flesta uppgifter om wakefaktorn angives
denna som en funktion endast av fartygets
fyllig-hetskoefficient. Detta visar sig ej vara fallet här.
Man finner däremot, att värdena på t och w på något
sätt äro funktioner av <5 och propellerslipen. Detta
har även påvisats vid modellförsök.
Propellerslipen är emellertid en mindre lämplig
storhet att arbeta med. Då slipen i de flesta fall är
en funktion av propellerns belastningsgrad, vilken
.0380
.0340
.0300
.0260
.0220
.0180
.0140
.0100
.0060
av Schaffran uttryckes dimensionslöst genom stor-
Yi _
heten T/ 2 • yIS, har jag för varje fall beräknat en
" A
approximativ propellerbelastningsgrad =
\JW
och försökt att med hjälp av denna storhet bringa
ordning i siffrorna.
Rent empiriskt, utan några teoretiska
spekulationer, har jag funnit, att om man uppritar funktionerna
1 • och »
v s v s
Yl _
med —rg • ^W som abskissa får man de olika punk-
’ s
terna bäst samlade.
I fig. 2 äro resultaten för dubbelpropellerfartygen
representerade. Punkterna inom den streckade
linjen i vänstra övre hörnet hänföra sig till isbrytaren
"Ymer" och jagaren "Ehrensköld", och då dessas
skrovform högst väsentligt avvika från modellernas
form är det ganska naturligt att dessa punkter ej
låta sig inrangera bland resultaten från de andra
fartygen. Dessa fartyg hava fyllighetskoefficienter
V
från 0,63 till 0.80 och _ från 0,54 till 0,75.
S/L
Tre punkter, hänförande sig till wakefaktorn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
