- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

-TEKNISK TIDSKRIFT

27 april 1935

Framparli

Fig. 10. Olika anordningar vid framvalsen pà trevalsvältar. A och B
äldre systum, C det nya systemet.

förut blivit riktigt profilerade, gör en bilväghyvel
ett gott arbete.

En ny tandemvält, särskilt intressant därför att
densamma kan utföra arbete alldeles intill stängsel,
husväggar o. dyl., visas på fig. 8. Ramverket består
av en enda, balkliknande del utefter vältens vänstra
sida och med en platta på mitten för motor och
växellåda. På högra sidan finnes ingen rambalk,
utan valsarna äro där de mest utstående delarna.
Normalvikten är 3,6 ton men kan genom viktskivor
ökas till 5 ton. Som drivkraft kan erhållas motor
för bensin eller fotogen, eller också en lättvikts
dieselmotor. Kopplingen är av "quick reverse" typ,
för snabb förändring av rörelseriktningen.
Växellådan har två växlar, för 2,9 och 4,8 km/tim. Genom
reglering av varvantalet ernås körhastigheter mellan
1 och 6 km/tim.

På fig. 9 synes en trevalsvält, där särskilt
lagringen av styrvalsen företer en avgjord förbättring.
Vältens vikt kan varieras mellan 10 och 17 ton. Som
drivkraft kan fotogenmotor, semi-diesel eller
dieselmotor erhållas. Genom "quick reverse" kopplingen
och växellådans tre växlar erhållas hastigheter
mellan 0,7 och 5 km/tim., lika fram och back. Välten
har låsbar differential, dubbla bromsar, remskiva och
sprinklersystem. Rakvalsarna inställa sig
automatiskt efter vägbanans bombering och kunna låsas
i horisontalläge.

I fig. 10 göres en jämförelse mellan tvenne äldre

lagringssystemför
styrvalsen, A och
B, samt det nya
systemet, C.

På A är valsens
axel fastsatt i en
gaffel, som på

en tapp är svängbart förenad med den i vältens
framparti lagrade styrtappen. Enär
svängningspunkten ligger högt, blir frampartiets
sidoförskjutning stor när valsens ena kant höjes, och
tryckresultanten överföres långt åt ena sidan. Genom att
lagra axeln i en vagga, som på B, vilken svänger i
en med styrtappen fast förenad bygel, kommer
svängningspunkten lågt, och sido-, resp.
tryckförskjutningen blir mindre.

Vid den nya anordningen, C, är axelns ändstycken
genom länkar förenade medelst en tvärställd, med
styrtappen fast förenad axel. Detta utförande
medför att axeln kan luta åt endera sidan utan att någon
sidoförskjutning’ av frampartiet uppstår, och trycket
ökas automatiskt på den högsta punkten.
Upphöjningen sammanpressas alltså med stor kraft, under
det att trycket på den lägre valskanten blir lågt och
nedtryckning i vägbanan undvikes. Styrningen blir
lätt och gången jämn, enär ingen sidoförskjutning
uppkommer.

Valsarna hos tvåaxlade vältar följa alltid vägbanan
och trycka därför lika kraftigt både i
fördjupningarna och på upphöjningarna vid korrugerad
vägbana. En vält, som kunde utöva större tryck på
upphöjningarna och mindre i fördjupningarna, skulle
åter få större förmåga att utjämna vägbanan och
göra den plan. Detta uppnås om välten har tre efter
varandra följande stödpunkter, dvs. tre axlar med
valsar.

På fig. 11 A synes en dylik vält, sedd i plan. Enär
den har fem valsar, skulle man även kunna kalla
densamma femvalsvält. Styrvalsen är anordnad på
vanligt sätt. Mellan- och bakvalsar äro samtliga
drivna från motorn samt lika stora.

Fig. 11 R visar hur en dylik vält med fram- och
bakvalsar utövar tryck mot vägbanans högsta
punkter, under det att mellanvalsarna icke gå ned i den
mellanliggande fördjupningen. Sedan välten flyttat
sig något framåt, pressa mellanvalsarna med stor kraft
mot upphöjningen, under det att framvalsen utövar
ett mindre tryck och bakvalsarna icke beröra
vägbanan, fig. 11C. Sedan vägbanan på detta sätt
blivit plan, arbetar välten med alla valsarna
samtidigt mot vägbanan och komprimerar densamma
ytterligare, fig. 11 D.

En dylik, 3-axlad vägvält har förts i marknaden
av en dansk firma. Dess konstruktion visas på fig.
12. Motorn är en 26 hkr traktormotor för fotogen
och växellådan ger framåt tre hastigheter, 1, 1,6 och
5 km/tim., samt bakåt en hastighet, 1,6 km/tim. vid

: r

Fig. 11. Den 3-axlade vältens arbetssätt.

Fig. 12. 3-axlad vägvält.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free