- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

TEKNISK TIDSKRIFT

23 febr. 1935

samma värde som i första provet på grund av
luftmotståndets inflytande. Skillnaden kan avläsas med
hjälp av diagrammet, och luftmotståndets inflytande
för ifrågavarande fordonskonstruktion sålunda
ganska exakt beräknas.

De nackdelar, som vidlåda den nu för tiden som

bäst ansedda metoden att mäta rullningsmotstånd,
nämligen genom utrullningsförsök, vidlåda endast i
mindre grad den här framförda nya metoden att låta
den kontinuerligt verkande tyngdkraften verka på
fordonet i en nedförslutning. Dessutom tillkomma
de ovan anförda obestridliga fördelarna.

LERA I BETONG.1

Av professor Inge Lyse.

Frågan huru mycket finkornigt material, som kan
tillåtas i betongsand, är av avsevärt ekonomiskt
intresse. Många officiella specifikationer begränsa
kvantiteten av fint material till endast 5 %
passerande sikten nr 100. Ofta tvättas sanden för
avlägsnande av överskott av fint material och senare
tillsättas andra material för erhållande av så mycket
finkornigt material att betongblandningen blir
ar-betsbar. Man frågar sig, om det verkligen är
nödvändigt att utföra den förstnämnda proceduren.

En undersökning, som bidragit till frågans
belysande, har utförts vid Fritz Engineering
Labora-tory of Leigh University. Denna undersökning
omfattade studiet av lera såsom ersättning för en del
av cementet, sanden och samtliga aggregat i
betongblandningen. Inverkan av leran observerades
med avseende på blandningens arbetbarhet,
tryckhållfasthet, betongens täthet och varaktighet.

Programmet för undersökningarna återgives i
tabell 1. Kvantiteten tillsatt lera i varje blandning
angives i viktsprocent av cementet för alla grupper.
Lertillsatsen i grupperna R och D motsvarande 10
volymsprocent av cementet, i grupperna E och F
7,5 % av sanden och i grupperna G och L 3 % av
aggregaten totalt.

Arbetbarheten hos betongen befanns vara något
förbättrad genom tillsättningen av lera.
Segregationen reducerades påtagligt och blandningen
föreföll åtskilligt rikare då lera användes.

Resultaten av tryckprovningarna framgå av fig. 1
och 4. I fig. 1 har hållfastheten visats i förhållande
till cementvattentalet hos bruket. Det är tydligt
att leran hade en gynnsam verkan på de provkroppar
som förvarades i laboratoriets torra luft, under det

i översättning från Engineering News-Record, Vol. 113,
No 8.

Tabell 1. Provningsproyram.

Grupp [-Cementinnehåll-] {+Cement- innehåll+} kg/m3 [-Cement-vattental-] {+Cement- vattental+} efter vikt Kvantitet lera, procent av
cementvikten Förhållandet Sand : makadam Utförda provningar
A .... 278 1,64 0 34-66 Konsistens Hållfasthet Täthet Varaktighet
B .... 250 1^46 IO’/2 34-66
C .... 334 2,00 0 34—66
D .... 300 1,71 10l/2 34-66
E .... 278 1,55 17’/2 34—661)
F .... 334 1,78 14 34—661)
G .... 300 1,40 0 40 - 60 Arbetbarhet Hållfasthet ’ Täthet
H ... 306 1,40 17 40-60
I .... 300 1,40 0 35-65
J .... 284 1,40 19 35—65
K .... 3I7 1,40 0 30—70
L .... 295 1,40 18 30—70

i Leran räknad som del av sanden i detta förhållandetal.

att ingen inverkan på styrkan spårades hos de
provkroppar som höllos fuktiga under hårdnandet. Fig.
4 visar att en så hög lerhalt som 17 till 19 % av

25 0

’P 200
•M
O,
IfO
■v

100
i so
£

j-lngen lera 28 dygn

_,7-19 % lera 7 dygn
* -Inaen lera


10-sa _ 35-45 30-70

Forhållandet sand- makodam

Fig. 4. Lerans inverkan på
tryckhållfastheten hos betong med olika
proportioner sand: makadam.

1.50 IM 1.70 1.00 1.90 200
Cementvattental, efter vikt

Fig. 1. Lerans inverkan på
tryckhållfastheten hos betong med olika
cement-vattental.

150

I

§ 100

K so

4,2

Vattentryck vid provningen, kg/cm

Fig. 2. Lerans inverkan på betongens
täthet.

Jö 40

10

’6
^ 10

35-H

Förhållandet sand-makadom

Fig. 3. Täthet hos betong med olika
proportioner av sand: makadam med
och utan lera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free